33 Utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning och samarbete vid arbetsskada

I det här kapitlet finns ett metodstöd som är ett komplement till riktlinjerna (2006:06) Samarbete vid arbetsskada. Du kan också läsa om hur man identifierar och handlägger ärenden där det kan vara aktuellt att byta sjukpenning eller rehabiliteringsersättning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning.

33.1 Samarbete vid arbetsskada

I handläggningen av sjukpenning ingår att informera försäkrade som kan ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen i form av livränta eller sjukpenning alternativt rehabiliteringspenning. Det ingår också att informera försäkrade som kan ha rätt till sjukpenning enligt det statliga personskadeskyddet.

När kan det vara aktuellt med livränta?

Livränta kan vara aktuellt både för försäkrade som kan komma att vara sjukskrivna under minst ett år och för dem som på grund av en sjukdom eller skada byter arbete eller arbetsuppgifter och därför får lägre inkomster. En försäkrad kan alltså ha rätt till livränta, även när hen inte längre kan få sjukpenning på grund av att arbetsförmågan inte bedöms vara nedsatt i normalt förekommande arbeten.

När kan det vara aktuellt med sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen?

Sjukpenning eller rehabiliteringspenning från arbetsskadeförsäkringen kan vara aktuellt för försäkrade som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en arbetsskada, men som inte kan få ersättning från den vanliga sjukförsäkringen eftersom de inte är försäkrade för dessa förmåner.

När kan det vara aktuellt med sjukpenning enligt det statliga personskadeskyddet?

Sjukpenning enligt det statliga personskadeskyddet kan vara aktuellt för försäkrade som har nedsatt arbetsförmåga men som inte är försäkrade för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3 p. SFB. Skadan eller sjukdomen måste omfattas av det statliga personskadeskyddet.

Det statliga personskadeskyddet omfattar bland annat

• den som genomgår en militär utbildning inom försvarsmakten som rekryt eller tjänstgör som frivillig inom totalförsvaret
• den som är häktad, intagen för vård i kriminalvårdsanstalt eller i ett hem som avses i LVU och i LVM
• den som har samhällstjänst eller ungdomstjänst eller intensivövervakas med elektronisk kontroll.

Läs mer

Du kan läsa mer om livränta och sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen i vägledning (2003:4) Förmåner vid arbetsskada och mer om det statliga personskadeskyddet i vägledning (2004:6) Statligt personskadeskydd.

33.2 Metodstöd – Informera om möjligheten att ansöka om livränta

Detta metodstöd är ett komplement till riktlinjerna (2006:06) Samarbete vid arbetsskada.

Om det finns indikationer på att den försäkrades sjukdom eller skada är en arbetsskada ska du fråga den försäkrade om detta så tidigt som möjligt i ärendet, till exempel i samband med att du utreder förutsättningarna för återgång i arbetet. Ställ frågan även om du vet att den försäkrade redan får livränta, eftersom livräntan kan vara beviljad för en annan skada. Hen kan också vilja ansöka om högre livränta för samma skada.

Om den försäkrade svarar ja på frågan och anser att sjukdomen eller skadan orsakats av hens arbete, tar du ställning till om villkoren för att få livränta kan vara uppfyllda. Det vill säga om den försäkrade kan antas göra en inkomstförlust på grund av att hen inte kan återgå i sitt ordinarie arbete eller i ordinarie arbetsomfattning inom ett år.

Nedanstående talar för att villkoret kan vara uppfyllt:

Läkaren anger i läkarintyget att

• den försäkrade inte kommer att kunna återgå i nuvarande sysselsättning i samma omfattning som tidigare
• det inte går att bedöma om den försäkrade kommer att kunna återgå i nuvarande sysselsättning i samma omfattning som tidigare
• den försäkrade kommer att kunna återgå i nuvarande sysselsättning i samma omfattning som tidigare, men det finns uppgifter i ärendet som tyder på att det kommer ta mer än ett år.

Den försäkrade

• kan inte klara sitt vanliga arbete men har inte längre rätt till sjukpenning därför att hen bedöms klara ett annat arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden
• ska omplaceras eller byta arbete på grund av skadan eller sjukdomen
• ska påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna ta ett annat arbete
• kan ha rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning.

Om du kommer fram till att uppgifterna i ärendet talar för att villkoret kan vara uppfyllt ska du informera den försäkrade muntligt om möjligheten att ansöka om livränta.

33.3 När den försäkrade kan ha rätt till sjukpenning eller rehabiliteringspenning från arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen täcker upp för dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en arbetsskada, men trots det inte kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning från sjukförsäkringen.

Det gäller dem som

• har arbetat i Sverige men är inte är försäkrade för sjukpenning vid den tidpunkt när de gör anspråk på sjuk- eller rehabiliteringspenning
• har skadat sig eller blivit sjuka under deltagande i en utbildning med yrkesinslag
• har skadat sig eller blivit sjuka under deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

De som omfattas av punkt två och tre kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning från arbetsskadeförsäkringen trots att de saknar en SGI. För de som utbildar sig eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program krävs också att det gått 180 dagar sedan sjukdomen visade sig eller skadan inträffade.

33.4 Metodstöd – När den försäkrade inte har rätt till sjukpenning men kan ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen

Om den försäkrade tillhör någon av dessa grupper, och du bedömer att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller skada, frågar du om hen anser att sjukdomen eller skadan beror på en arbetsskada i samband med att du kommunicerar om avslagsbeslutet. Ställ frågan muntligt.

Begär serviceprövning

Om den försäkrade anser att sjukdomen eller skadan beror på en arbetsskada ska du begära en serviceprövning. Se vidare i riktlinjerna (2006:06) Samarbete vid arbetsskada.

Samordna rehabiliteringsinsatser för försäkrade med livränta

Samordningsuppdraget ser likadant ut för försäkrade med livränta som för övriga försäkrade. Det är du som ansvarar för att samordna rehabiliteringsinsatser för försäkrade med livränta. När det är eller kan bli aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering för en försäkrad med livränta får du en impuls från en arbetsskadehandläggare.

Samordning av rehabiliteringsinsatser för försäkrade med livränta ska handläggas i ett SJP_UTM. Ärendet ska hållas öppet så länge det finns en pågående livränta, även om du bedömer att den försäkrade av medicinska skäl inte kan börja arbetslivsinriktad rehabilitering eller måste avbryta en redan påbörjad rehabilitering.

Om du kommer fram till att det inte är aktuellt att påbörja eller lägga en planering för arbetslivsinriktad rehabilitering ska du

• bedöma vilket datum du tror att det kan vara aktuellt att på nytt ta ställning till om den försäkrade behöver arbetslivsinriktad rehabilitering.
• lägga en bevakning i ärendet på det datumet.

Om du bedömer att det är aktuellt att planera för och påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering fortsätter du handläggningen genom att samordna arbetslivsinriktade åtgärder. Läs vidare i 4.1 och 14.4.

33.5 Metodstöd – Identifiera ärenden där det kan vara aktuellt att byta sjukpenning eller rehabiliteringsersättning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning

Försäkringskassan kan bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning till en försäkrad som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning utan att den försäkrade har ansökt om det. Det framgår av 36 kap. 25 § SFB.

Som handläggare för sjukpenning och rehabilitering ansvarar du för att identifiera de ärenden där det kan vara aktuellt att utreda förutsättningarna för att bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning utan ansökan. Här kallar vi det för ett utbyte, eftersom man ska pröva om sjukpenningen kan bytas ut till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

I det här avsnittet beskrivs

• vem som ansvarar för vad vid ett utbyte
• hur du identifierar ett ärende och hur du lämnar impuls
• vad du ska göra efter att du har lämnat impuls om ett utbyte.

Eftersom det är flera olika yrkesroller som är ansvariga för utredning och beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning, skriver vi här den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för att ange den specifika yrkesrollen.

Vem ansvarar för vad vid ett utbyte?

Som handläggare för sjukpenning ansvarar du för att identifiera de ärenden som kan vara aktuella för utbyte. Den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning ansvarar för att ta ställning till om det är aktuellt att utreda förutsättningarna för att byta ut sjukpenningen. Ställning tas därmed inte till om förutsättningarna för att byta ut sjukpenningen är uppfyllda eller inte. Om det är aktuellt kommer den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning att göra det som eventuellt kvarstår av utredningen.

Identifiera aktuella ärenden

Att identifiera ärenden där det kan vara aktuellt att utreda förutsättningarna för att bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning görs inte vid någon fast tidpunkt utan kan ske när som helst, även tidigt i sjukfallet.

För att kunna identifiera dessa ärenden behöver du ha en väl underbyggd utredning. Det är en förutsättning för att du ska kunna ta ställning till om det finns några rehabiliteringsmöjligheter eller någon prognos för när den försäkrade kan få tillbaka sin arbetsförmåga. Läs mer om utredningsansvar i avsnitt 2.1.

33.6 Metodstöd – Förutsättningar för att lämna impuls om utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning

Här beskrivs översiktligt de regelverk du behöver känna till när du tar ställning till om det finns förutsättningar för att lämna impuls om utbyte, vilka uppgifter du behöver hämta in och hur du bedömer rehabiliteringsmöjligheterna.

Villkoren för sjukersättning och aktivitetsersättning skiljer sig åt, och därför behöver olika förutsättningar vara uppfyllda för att du ska kunna lämna impuls om utbyte till sjukersättning respektive aktivitetsersättning.

Du behöver säkerställa att din utredning är tillräcklig innan du kan lämna impuls om utbyte. Om något är oklart i din utredning, exempelvis att du inte fått kompletterande information som du behöver för att kunna klarlägga om rehabilitering kan förbättra arbetsförmågan, ska du inte lämna impuls om utbyte. Du behöver då i stället fortsätta din utredning, det vill säga försöka klarlägga den omständigheten.

Läs mer

Läs mer om utbyte i vägledning (2013:1) Sjukersättning och vägledning (2013:2) Aktivitetsersättning.

Om förutsättningar som beskrivs nedan är uppfyllda ska du lämna en impuls om utbyte. Villkoren för att ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning är fler än förutsättningarna för att lämna impuls om utbyte. Du ska inte bedöma om den försäkrade uppfyller villkoren för att beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det gör i stället den som är ansvarig för handläggningen av sjukersättning eller aktivitetsersättning i samband med att du lämnar en impuls.

Läs mer

Du kan läsa mer om sjukersättning i vägledning (2013:1) Sjukersättning och om aktivitetsersättning i vägledning (2013:2) Aktivitetsersättning.

Om rehabilitering pågår eller planeras

Som handläggare av sjukpenning ansvarar du för att löpande för att se till att den försäkrades behov av rehabilitering blir klarlagt och för att samordna de insatser som hen behöver för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Rehabilitering kan handla om arbetsträning, arbetsförberedande insatser eller planerade medicinska åtgärder som gör att den försäkrade antingen kan få tillbaka eller öka arbetsförmågan.

När den försäkrade behöver, eller deltar i, medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering finns vanligtvis inga förutsättningar att lämna impuls om att utreda ett utbyte. Men om du under rehabiliteringens gång bedömer att åtgärderna inte kommer förbättra arbetsförmågan kan du lämna impuls om utbyte. Det finns nämligen inte något krav på att rehabiliteringen ska ha slutförts. För att kunna göra en sådan bedömning ska din utredning tydligt visa att de pågående eller planerade åtgärderna inte kommer att förbättra den försäkrades förutsättningar att få tillbaka sin arbetsförmåga.

Lämna en impuls

Innan du lämnar en impuls om utbyte ska du dokumentera följande i sjukpenningärendet:

• att det kan vara aktuellt att utreda förutsättningarna för att byta ut sjukpenning till sjukersättning eller aktivitetsersättning
• att du lämnar en impuls till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Du skapar sedan ett SE_PRN-ärende om det gäller sjukersättning och ett AE_PRN ärende om det gäller aktivitetsersättning. Det är viktigt att klassificera PRN-ärendet som "Identifierat utbytesärende" och dokumentera i ärendet att det kan vara aktuellt att utreda om det finns förutsättningar för att byta till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Eftersom du endast har lämnat en impuls och det är osäkert om det kommer att bli någon utredning, behöver du inte informera den försäkrade i detta skede.

Efter att du har lämnat en impuls

När den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning får din impuls kommer hen att börja med att analysera och värdera underlaget i sjukpenningärendet för att ta ställning till om det finns förutsättningar att fortsätta utredningen mot ett utbyte. Om det är aktuellt kommer hen att informera den försäkrade om att ett utbyte utreds och vad det innebär.

Även om du har lämnat en sådan här impuls är du fortfarande ansvarig för att handlägga sjukpenningärendet. Det betyder att du löpande fortsätter att bedöma rätten till sjukpenning och värdera information och impulser som kan påverka behovet av rehabilitering.

Om du får in uppgifter som skulle kunna påverka bedömningen av om det är aktuellt med ett utbyte ska du informera den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning. Du dokumenterar i PRN-ärendet vilken typ av uppgift eller underlag som har kommit in och hänvisar till sjukpenningärendet. Tänk på att du endast ska dokumentera att uppgiften kommit in och inte din bedömning av hur den påverkar förutsättningarna för ett utbyte.

Om det är aktuellt att utreda ett utbyte

Om den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning kommer fram till att det är aktuellt att utreda utbyte kommer hen att hämta in de uppgifter som behövs för att få ett tillräckligt beslutsunderlag.

Om utredningen leder till att den försäkrades sjukpenning byts ut till sjukersättning eller aktivitetsersättning kommer handläggaren att dokumentera det i sjukpenningärendet.

Om det inte är aktuellt att utreda ett utbyte

Om den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning kommer fram till att det inte är aktuellt att utreda utbyte, kommer hen att dokumentera motiveringen till sitt ställningstagande i såväl sjukpenningärendet som PRN-ärendet samt avsluta PRN-ärendet. Det kan ske både tidigt i analysen och senare under utredningens gång.

Tänk på att du även ska ta del av den eventuella utredning som har gjorts av den som handlägger sjukersättning eller aktivitetsersättning. Den är ett stöd för dig när du ska planera din fortsatta handläggning. Beroende på vad som har kommit fram i utredningen kan omständigheterna i ärendet ha ändrats och du behöver ta ställning till om det behövs en ny planering för att utreda förutsättningarna för återgång i arbete.

Utbyte till aktivitetsersättning för den som är mellan 19 och 29 år

En försäkrad kan få aktivitetsersättning från och med juli det år då hen fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då hen fyller 30 år.

Du ska lämna impuls om utbyte till aktivitetsersättning om den försäkrade är mellan 19 och 29 år och du bedömer att

• arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel mot ett normalt förekommande arbete på grund av sjukdom
• arbetsförmågan inte kan förbättras med medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inom ett år, och det gäller även i anpassade arbeten och subventionerade anställningar.

Det är även möjligt för personer som är mellan 19 och 29 år att beviljas hel sjukersättning. Men eftersom det är ovanligt när personen har sjukpenning beskrivs inte den situationen i det här metodstödet.

Utbyte till sjukersättning för den som är 30 år eller äldre och inte omfattas av äldrereglerna för sjukersättning

En försäkrad kan få sjukersättning från och med den månad då hen fyller 30 år (undantagsvis även mellan 19 och 29 år, vilket beskrivs ovan) och längst till och med månaden före den månad då hen fyller 66 år. För vissa försäkrade är den övre åldersgränsen månaden före den månad då hen fyller 65 år, läs mer i vägledning (2013:1) Sjukersättning.

För den som är över 30 år och inte omfattas av äldrereglerna för sjukersättning ska du lämna impuls om utbyte till sjukersättning om du bedömer att

• arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel mot ett normalt förekommande arbete på grund av sjukdom
• arbetsförmågan inte kan förbättras med medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering, och det gäller även i anpassade arbeten och subventionerade anställningar.

33.6.1 Metodstöd – Utbyte till sjukersättning för den som omfattas av äldrereglerna för sjukersättning

Förutsättningar för att lämna impuls om utbyte för försäkrade som omfattas av äldrereglerna för sjukersättning

Inom sjukersättning finns särskilda regler för personer som är äldre, de så kallade äldrereglerna för sjukersättning. För personer som omfattas av dessa regler behöver du utreda och bedöma rehabiliteringsmöjligheterna mot en snävare arbetsmarknad än för personer som inte omfattas av äldrereglerna för sjukersättning.

För en försäkrad som omfattas av äldrereglerna för sjukersättning ska du lämna impuls om utbyte om

• den försäkrade har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall
• du bedömer att hens arbetsförmåga inte kan förbättras med medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering i ett sådant arbete som den försäkrade har erfarenhet av de senaste 15 åren, eller i annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Förutsättningar för att omfattas av äldrereglerna för sjukersättning

Först ska du bedöma om den försäkrade omfattas av äldrereglerna för sjukersättning. För att omfattas av äldrereglerna ska två kriterier vara uppfyllda: ålder och erfarenhet av arbete. Det framgår av 33 kap. 10 § a § första stycket SFB.

Ålder

Det första kriteriet som måste vara uppfyllt är att den försäkrade ska ha högst fem år kvar till åldern då hen inte längre kan få sjukersättning. Det betyder att en försäkrad kan få sin rätt till sjukersättning prövad enligt äldrereglerna från och med månaden före den månad när hen fyller 61 år. För vissa försäkrade är åldersgränsen från och med månaden före den månad när hen fyller 60 år, läs mer i vägledning (2013:1) Sjukersättning.

Erfarenhet av arbete

Det andra kriteriet som måste vara uppfyllt är att den försäkrade ska har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta gäller både försäkrade som för tillfället är arbetslösa och försäkrade som har arbete.

Arbete som den försäkrade har erfarenhet av omfattar samtliga normalt förekommande arbeten som den försäkrade har haft någon gång under de senaste 15 åren. Det kan vara heltidsarbete, deltidsarbete, anställning eller egen verksamhet. Det går inte att precisera närmare hur lång tid ett arbete ska ha pågått för att den försäkrade ska anses ha erfarenhet av det, utan det måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

Tidsperioden om 15 år räknas bakåt från den månad då du börjar utreda om den försäkrade har erfarenhet av normalt förekommande arbete. Om en sådan utredning inte leder till ett utbyte och du påbörjar en ny utredning vid ett senare tillfälle, räknas femtonårsperioden bakåt från och med detta senare tillfälle.

När du utreder om den försäkrade har erfarenhet av normalt förekommande arbete de senaste 15 åren kan du hämta in information från den försäkrade eller andra.

Du behöver uppgifter om

• vilket arbete eller vilka arbeten den försäkrade haft
• arbetsgivarens eller arbetsgivarnas namn
• den försäkrades anställningsform och vad arbetsuppgifterna innebär (för att kunna ta ställning till om det rör sig om ett normalt förekommande arbete)
• hur länge den försäkrade arbetade inom respektive arbete.

Annat lämpligt arbete som är tillgängligt

Om den försäkrade omfattas av äldrereglerna för sjukersättning behöver du också utreda om det finns något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Skälet till det är att arbetsförmågan för den som omfattas av äldrereglerna för sjukersättning bedöms mot sådant normalt förekommande arbete som hen har erfarenhet av eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för hen. Det framgår av 33 kap. 10 a § första stycket 2 SFB.

Annat lämpligt arbete syftar bland annat på olika typer av subventionerade anställningar, som till exempel anställningar med lönebidrag, arbeten på Samhall eller andra skyddade eller särskilt anpassade arbeten.

Att ett arbete är tillgängligt för den försäkrade innebär antingen att den försäkrade redan har ett arbete eller att det finns ett konkret erbjudande om ett lämpligt arbete antingen hos arbetsgivaren eller hos en annan arbetsgivare. En situation där arbete kan anses vara tillgängligt kan uppstå exempelvis om en försäkrad har erbjudits en anställning inom Samhall.

Läs mer

Läs mer om de särskilda reglerna om sjukersättning till äldre i vägledning (2013:1) Sjukersättning.

33.7 Rehabiliteringspenning i särskilda fall och sjukersättning eller livränta

Om en försäkrad har partiell sjukersättning kan rehabiliteringspenning i särskilda fall betalas ut som en kompletterande förmån enligt 31 a kap. 10 § SFB.

Om en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap. SFB, minskas rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag enligt vad som framgår av 31 a kap. 11 § SFB.