23 Samordning av sjukpenning med samtidig lön – minskningsregeln
I vissa fall ska sjukpenningen minskas när den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sin sjukdom:
28 kap. 19 § SFB Om den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat.
Till den del lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 25 kap. 5 § andra stycket, ska minskning dock endast göras med belopp som överstiger
- 90 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
- 85 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.
Lön från en anställning
Eftersom man i bestämmelsen använder begreppet "lön" är det endast ersättning från arbetsgivaren i form av pengar som kan beaktas när man tillämpar minskningsregeln. Däremot är det inget krav att lönen behöver ingå i en fastställd SGI. Eventuella andra förmåner i anställningen, exempelvis kost och logi eller tjänstebil, ska alltså inte räknas med. (Prop. 1995/96:209 s. 41)
Minskningsregeln gäller inte egenföretagare eller delägare i handelsbolag och kommanditbolag, eftersom deras intäkter utgör inkomst av näringsverksamhet och inte lön från arbetsgivare. Däremot gäller minskningsregeln aktiebolagsdelägare som arbetar i aktiebolag och får lön, eftersom de betraktas som anställda och lönen som de tar ut räknas som inkomst av anställning.
Ersättning som betalas som förmån av fri gruppförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal likställs med lön i det här sammanhanget (28 kap. 20 § SFB). Däremot anses inte privata sjukförsäkringar eller gruppförsäkringar som inte grundas på kollektivavtal vara lön, och de leder alltså inte till att sjukpenningen minskas.
Samma tid som sjukpenning betalas ut för
Minskningsregeln gäller endast för lön som betalas ut för samma tid som den försäkrade får sjukpenning för. Det innebär att vid deltidssjukpenning kan den försäkrade får lön för utfört deltidsarbete för samma dag hen får sjukpenning, utan att minskningsregeln blir aktuell. Det gäller under förutsättning att lönen från arbetet och sjukpenningen inte betalas för samma tid. Minskningsregeln blir däremot tillämplig om den försäkrade, utöver lönen för deltidsarbetet, får behålla mer än 10 procent av sin lön för samma tid när hen även får sjukpenning.
Eftersom det bara är lön som avser samma tid som sjukpenningen som ska samordnas ska inte tidigare intjänad lön räknas med. Semesterlön, semesterersättning, uppehållslön, ferielön och avgångsvederlag bör inte betraktas som lön i minskningsregelns mening (RAR 2002:5).
23.1 Samordning för inkomster under SGI-taket
Första stycket i 28 kap. 19 § SFB beskriver hur minskningen ska göras när den försäkrades årslön är under SGI-taket.
Om den försäkrades lön under sjukdom är mer än 10 procent av den lön hen får vid arbete, så ska sjukpenningen minskas med det belopp som överstiger de 10 procenten. Beräkningen görs per kalenderdag för kalenderdagsberäknad sjukpenning och per timme eller dag för arbetstidsberäknad sjukpenning (prop. 1990/91:59 s. 28).
Exempel Christian studerar med studiemedel. Han arbetar vid sidan om sina studier och har en studietids-SGI på 80 000 kronor och en årsarbetstid på 200 timmar. Hel sjukpenning på normalnivå är för Christian 310 kronor per timme (80 000 kronor * 0,97 * 0,80/200 timmar).
När Christian arbetar får han en lön på 400 kronor per timme (80 000 kronor/200 timmar). Efter den lagstadgade sjuklöneperiodens slut får han lön under den fortsatta sjukskrivningstiden med 50 kronor per timme. Den lön under sjukdom som Christian kan få utan att det påverkar sjukpenningbeloppet är 400 kronor per timme * 0,10 = 40 kronor per timme. Eftersom hans lön per timme överstiger detta belopp med 10 kronor ska hans sjukpenning per timme minskas med 10 kronor. Hans sjukpenning betalas därför ut med 300 kronor per timme.
23.2 Samordning för inkomster över SGI-taket
Andra stycket i 28 kap. 19 § SFB beskriver hur minskning ska ske för den del av den försäkrades årslön som är över SGI-taket. För denna del ska sjukpenning på normalnivå minskas med lön som överstiger 90 procent av lönen i arbete och sjukpenning på fortsättningsnivå med lön som överstiger 85 procent av lönen i arbete.
Beräkningen ska alltså göras på olika sätt för inkomst som ligger under respektive över SGI-taket när man samordnar sjukpenning och samtidig lön. Beräkningen görs per kalenderdag för kalenderdagsberäknad sjukpenning och per arbetstimme eller arbetsdag för arbetstidsberäknad sjukpenning (prop. 1990/91:59 s. 28).
Exempel Exemplet utgår från ett påhittat SGI-tak och visar de olika stegen i beräkningen. Var uppmärksam på aktuellt SGI-tak vid tidpunkten för beräkning.
Sten har en årsinkomst på 450 000 kronor och SGI-taket är 370 000 kronor. Stens sjukpenning på normalnivå motsvarar den högsta sjukpenning per dag en försäkrad kan få, det vill säga 787 kronor per dag (370 000 kronor * 0,97 * 80 procent/365).
Stens lön per kalenderdag är 1 233 kronor. Arbetsgivaren betalar 500 kronor per kalenderdag i lön under sjukperioden, det vill säga efter att sjuklöneperioden upphört.
Den lön per kalenderdag som motsvarar SGI-taket är 1 014 kronor (=370 000/365). Arbetsgivaren får betala högst 10 procent i lön under sjukdom för denna del av inkomsten, det vill säga 101 kronor per dag, utan att sjukpenningen minskas.
Den del av Stens årsinkomst som överstiger SGI-taket är 80 000 kronor (450 000 kronor–370 000 kronor). Det motsvarar en lön per kalenderdag på 219 kronor (80 000/365). För den delen av inkomsten får arbetsgivaren betala högst 90 procent i lön under sjukdom, det vill säga 197 kronor per dag, om inte sjukpenningen på normalnivå ska minskas.
Totalt får arbetsgivaren betala 298 kronor (101 för inkomst upp till SGI-taket + 197 för inkomst över SGI-taket) per dag i lön för den tid sjukpenning på normalnivå betalas. Eftersom Sten får lön under sjukdom med 500 kronor är det 202 kronor (500–298) för mycket. Hans sjukpenning på normalnivå på 787 kronor per dag ska därför minskas med 202 kronor, vilket ger en utbetalning på 585 kronor per dag.
23.3 Hur ska beloppet vid samordning med samtidig lön avrundas och när ska avräkning göras?
Det finns en bestämmelse om hur beloppet ska avrundas och när avräkning ska göras när sjukpenning ska samordnas med samtidig lön:
28 kap. 21 § SFB Det belopp varmed minskning enligt 19 § ska göras, avrundas till närmast lägre hela krontal.
Avräkning ska i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen. Avräkningen får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning.
Av administrativa skäl kan avräkning endast göras senast vid nästa utbetalning av sjukpenning (jfr 1990/91: SfU9). Om det tillfället har passerat kan det i stället bli aktuellt med återbetalning enligt 108 kap. SFB.