18 Beräkningsmetoder och beräkningsunderlag
Efter att Försäkringskassan har bedömt att den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga och i vilken omfattning, ska den försäkrades sjukpenning beräknas. Alla bestämmelser om beräkning av sjukpenning finns i 28 kap. SFB. Det här kapitlet beskriver de olika beräkningsmetoder som finns och hur man får fram det beräkningsunderlag som sjukpenningen beräknas på.
18.1 Två olika beräkningsmetoder
Det finns två beräkningsmetoder för sjukpenning:
Sjukpenning lämnas som 4. kalenderdagsberäknad sjukpenning, eller 5. arbetstidsberäknad sjukpenning.
Det finns en grundläggande skillnad mellan de två beräkningsmetoderna:
Kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte.
Arbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.
Kalenderdagsberäknad sjukpenning kan alltså, till skillnad från arbetstidsberäknad sjukpenning, betalas ut även för lediga dagar. För att avgöra om sjukpenning ska kalenderdagsberäknas eller arbetstidsberäknas, se kapitel 19 och 20.
18.2 Beräkningsunderlag – allmänna bestämmelser
För att beräkna sjukpenningen används ett så kallat beräkningsunderlag. Sjukpenningen täcker nämligen inte hela den försäkrades inkomstbortfall. Det finns en bestämmelse om hur man tar fram beräkningsunderlaget:
Den försäkrades sjukpenning ska beräknas på ett underlag (beräkningsunderlag) som för
- sjukpenning på normalnivån motsvarar 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97, och
- sjukpenning på fortsättningsnivån motsvarar 75 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97.
Det innebär att SGI:n först ska multipliceras med 0,97 och därefter med 0,80 respektive 0,75. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor och innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av SGI:n. Syftet med faktorn är att minska statens utgifter för sjukpenning (prop. 2002/03:100 s. 175).
SGI-taket – alla inkomster är inte sjukpenninggrundande
SGI:n kan inte vara högre än 10,0 prisbasbelopp (25 kap. 5 § andra stycket SFB). För den som har inkomster över taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. Det innebär att om en försäkrad har inkomst både av anställning och annat förvärvsarbete, och inkomsten av anställningen överstiger 10,0 prisbasbelopp, kommer hela SGI:n motsvara inkomst av anställning.
Prisbasbeloppet fastställs av regeringen varje år och ändras därmed över tid.
18.3 Beräkningsunderlag om sjuklön och sjukpenning betalas ut för samma dag
När den försäkrade har rätt till sjukpenning och sjuklön för samma dag ska en så kallad delad SGI användas när sjukpenningen beräknas:
Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön samma dag som sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.
Årsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön.
Denna bestämmelse infördes i samband med lagen om sjuklön för att ge den försäkrade rätt kompensation i förhållande till sitt inkomstbortfall (prop. 1990/91:181 s. 39 och prop. 1991/92:40 s. 44). Bestämmelsen kan bli aktuell för dem som har en anställning som ger rätt till sjuklön men också är till exempel arbetslösa, föräldralediga, egenföretagare eller anställda utan rätt till sjuklön. Sjukpenningen ska då enbart beräknas på den del av SGI:n som inte omfattar inkomsterna från den arbetsgivare som ska svara för sjuklön. Årsarbetstiden är timmarna hos den eller de arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön.
Bestämmelsen gäller endast när arbetsgivaren ska svara för sjuklön samma dag som sjukpenning blir aktuellt. Om den försäkrades arbetsförmåga inte är nedsatt i anställningen och arbetsgivaren därför inte ska svara för sjuklön kan den inte användas.
Eftersom det enligt ordalydelsen i bestämmelsen är när arbetsgivaren "ska svara för" sjuklön som sjukpenningen ska beräknas utifrån en delad SGI, så saknar det betydelse om den försäkrade faktiskt får sjuklön utbetald eller inte. Sjukpenningen ska alltså beräknas utifrån en delad SGI under samtliga dagar i en sjuklöneperiod enligt SjLL. För att kunna beräkna sjukpenningen för en försäkrad som är anställd måste Försäkringskassan därför ta ställning när sjuklöneperioden började och slutade. Det kan till exempel finnas situationer där den försäkrade har lediga dagar i sjuklöneperioden eller där arbetsgivaren vägrar betala sjuklön trots att det är en sjuklöneperiod enligt SjLL.
Läs om sjuklön i vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner.
Ulla-Britt har en deltidsanställning och därutöver återkommande korta anställningar hos en annan arbetsgivare. Hon har inte rätt till sjuklön i de korta anställningarna. Hela hennes SGI är 200 000 kronor och årsarbetstiden totalt 2 200 timmar. De anställningsförmåner som är grunden för sjuklönen är 180 000 kronor för en årsarbetstid p å 2 080 timmar. De resterande 20 000 kronorna och 120 timmarna motsvarar de korta anställningarna.
Ulla-Britt blir helt sjukskriven eftersom hon inte klarar något av sina arbeten. Hon får sjuklön av sin arbetsgivare i deltidsanställningen för de första 11 dagarna av sjukperioden, eftersom hon återinsjuknat efter en tidigare sjukperiod där hon fick tre dagars sjuklön och ett karensavdrag.
Under de första 11 dagarna i sjukperioden får Ulla-Britt därför arbetstidsberäknad sjukpenning som beräknas enbart utifrån hennes inkomst från de korta anställningarna hos den andra arbetsgivaren. Inkomst från deltidsanställningen ingår inte i beräkningen av sjukpenning de första 11 dagarna eftersom hon då får sjuklön. För dag 12–14 i sjukperioden får hon arbetstidsberäknad sjukpenning som är beräknad på hela hennes SGI, eftersom ingen av hennes arbetsgivare ska svara för sjuklön de dagarna.
Från och med dag 15 i sjukperioden får Ulla-Britt kalenderdagsberäknad sjukpenning som är beräknad på hela hennes SGI.
18.4 Metodstöd – Beräkningsmodell för sjukpenning
Det finns ett stort antal regler som du behöver förstå och tillämpa för att kunna beräkna sjukpenningen korrekt. Därför är det viktigt att beräkningen görs systematiskt. Här kan du använda följande modell:
Beräkningsmodell
Så här beräknar du beloppet för sjukpenningen:
Första steget är att ta ställning till om sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas eller arbetstidsberäknas enligt 28 kap. 4–6 §§ SFB.
Andra steget är att fastslå beräkningsunderlaget som ska ligga till grund för uträkningen (28 kap. 7–9 §§ SFB).
Tredje steget är att beräkna sjukpenningens storlek enligt de bestämmelser som är aktuella för beräkningen: 28 kap. 10 § SFB för kalenderdagsberäknad sjukpenning eller 28 kap. 12 § SFB för arbetstidsberäknad sjukpenning.
Fjärde steget är inte aktuellt i alla beräkningar men i detta steg gör du eventuella anpassningar av sjukpenningens storlek, exempelvis på grund av:
- arbetslöshetstaket (28 kap. 11 § SFB och FKFS 2008:8)
- samordning av sjukpenning med samtidig lön (28 kap. 19 § SFB)
- sammanträffande med annan förmån eller A-kassa (107 kap. 2 § SFB).
Femte steget är att beräkna eventuellt karensavdrag eller avdrag för karensdagar/karenstid om det ska göras (27 kap. 27–31 §§ SFB).