Hoppa till huvudinnehåll

1 Att läsa vägledningen som rättstillämpare

DEL A – Utredning inom sjukförsäkringen och du som rättstillämpare

1 Att läsa vägledningen som rättstillämpare

Juridisk metod

Den juridiska metoden hjälper oss att fatta välgrundade och rättssäkra beslut. Juridisk metod innebär förenklat att vi utgår från rättskällorna när vi besvarar en juridisk fråga. En typisk juridisk fråga i våra ärenden är "uppfyller den försäkrade villkoren för att beviljas förmånen?".

I vägledningens tillämpningsavsnitt finns de relevanta rättskällorna samlade och presenterade i den ordning som rättskällorna ska värderas. Avsnitten inleds med aktuella bestämmelser ur lag eller annan författning och följs av andra relevanta rättskällor på området, exempelvis utdrag ur propositioner, praxis från domstol, JO-avgöranden och Försäkringskassans egna föreskrifter.

Bedömningsutrymmet

Många bestämmelser i socialförsäkringsbalken innehåller ett relativt stort bedömningsutrymme. Det innebär att det inte klart och tydligt framgår av lagtexten om en person har rätt till en förmån eller inte. I stället är bestämmelsen skriven så att flera olika utfall är möjliga. Syftet med bedömningsutrymmet är bland annat att du som rättstillämpare ska kunna beakta omständigheter i det enskilda ärendet. Det kan innebära att utfallet i liknande ärenden blir olika, eftersom de skillnader som ändå finns kan ha sådan betydelse att de leder till att man hamnar på olika ställen inom bedömningsutrymmet.

För att få fram bedömningsutrymmet för en specifik bestämmelse använder vi oss av den juridiska metoden. Bedömningsutrymmet kan begränsas eller påverkas av olika faktorer, exempelvis vad regeringen har uttalat i en proposition eller något som HFD (Högsta förvaltningsdomstolen) slagit fast i en dom. Ibland har Försäkringskassan genom föreskrifter, allmänna råd och rättsliga ställningstaganden förtydligat förutsättningarna för att bevilja en ersättning eller förmån. All sådan styrning påverkar hur stort bedömningsutrymme handläggaren har. Det är viktigt att ha med sig att bedömningsutrymmet inom en viss bestämmelse alltid ser likadant ut, oavsett vem som tillämpar det.

Hur vi förhåller oss till praxis från domstolarna

I flera avsnitt i vägledningen finns hänvisningar till praxis från domstolar. I första hand är det avgöranden från HFD som är vägledande för rättstillämpningen. I vissa avsnitt hänvisas dock till avgöranden från kammarrätterna, och det är när det saknas vägledande avgöranden från HFD.

Tänk på att praxis inte ska ses som exempel. Du som rättstillämpare måste alltid ta hänsyn till att utgången i olika rättsfall beror på hur omständigheterna såg ut i just det i fallet.

Vägledningen i förhållande till andra styrande och stödjande dokument

Vägledningen revideras löpande. Mellan revideringarna kan det publiceras rättsliga ställningstaganden (FKRS) som styr tillämpningen, eller informationsmeddelanden (IM) om ny lagstiftning eller praxis från HFD. Som rättstillämpare behöver du känna till de IM och FKRS som publiceras och som berör den förmån du handlägger. Om informationen i ett IM eller FKRS inte skulle stämma överens med vad som framgår av vägledningen, har IM och FKRS företräde. Informationen i IM och FKRS arbetas in i vägledningen vid nästa revidering.