35 Sjömän
I det här kapitlet beskrivs de särskilda regler som gäller för sjömän i vissa situationer. I de situationer då det inte finns särskilda regler gäller samma som för försäkrade som inte är sjömän.
I flera av bestämmelserna används begreppet "inre fart". I 27 kap. 28 a § SFB står det att begreppet har samma betydelse som i inkomstskattelagen (1999:1229) IL. Enligt IL är inre fart "inom landet till övervägande del, i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund" (jfr. 64 kap. 6 § IL).
35.1 Bestämmelsen om sjukperiod för sjömän
En sjöman på ett fartyg som inte uteslutande går i inre fart behåller sin lön så länge hen är ombord. Det gäller även om hen inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada jfr. 34 § sjömanslagen (1973:282). Det finns särskilda regler om sjukperiod för sjömän:
27 kap. 26 § SFB
Som sjukperiod anses tid då en försäkrad
- i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 2 §,
- har rätt till sjukpenning enligt 6 §,
- har rätt till rehabiliteringsersättning enligt 31 kap. 2 och 3 §§, eller
- får sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall enligt 112 kap. 2 a §.
Om rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en period med lön enligt 34 § sjömanslagen (1973:282), en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller en period när en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen har betalat ut lön vid sjukdom med stöd av sådant kollektivavtal som avses i 56 §, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sådana perioder.
I andra stycket finns de särskilda regler som gäller när sjömän får ersättning enligt sjömanslagen, sjuklön enligt sjuklönelagen (1991:1047) eller ersättning enligt kollektivavtal. I annat fall gäller 27 kap. 26 § p. 1–4 SFB, vilka beskrivs närmare i kapitel 8.
De särskilda reglerna i 27 kap. 26 § 2 st. SFB säger att om en sjöman får rätt till sjukpenning i omedelbar anslutning till något av följande:
- en period med lön enligt 34 § sjömanslagen
- en period när en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen har betalat ut lön vid sjukdom med stöd av sådant kollektivavtal som avses i 56 § så ingår även den perioden i sjukperioden.
35.2 De första 13 dagarna för sjömän
Om en sjöman får sjukpenning i direkt anslutning till en sådan sjukperiod som beskrivs ovan, ska sjuklöneperioden alltid räknas som 13 ersättningsdagar. Det gäller även om sjömannen faktiskt har fått fler eller färre dagar med sjuklön. Detta för att bespara Försäkringskassan den administration som hade krävts för att utreda det faktiska antalet ersatta dagar med sjuklön i en sjuklöneperiod (prop. 2007/08:136 s. 80). De dagar som sjömannen får ersättning från arbetsgivaren räknas som dagar med sjukpenning på normalnivå. Det framgår av 27 kap. 22 § andra stycket SFB.
35.3 Karensavdrag för sjömän
Ett karensavdrag ska inte göras för sjömän som har rätt till sjuklön och är ombord på ett fartyg som inte uteslutande går i inre fart. Det framgår av 27 kap. 28 a § SFB. Deras arbetsgivare ska alltså betala sjuklön från första dagen i sjukperioden (15 § andra stycket sjuklönelagen).
Om en sjöman däremot inte har rätt till sjuklön eller blir sjuk på ett fartyg som går i inre fart, gäller samma karensbestämmelser som för övriga anställda.
35.4 Arbetsgivarinträde
En arbetsgivare för sjömän som betalar ut lön till en sjöman har i vissa fall rätt till hens sjukpenning enligt 27 kap. 56 § SFB. Detta kallas arbetsgivarinträde och innebär att
- arbetsgivaren betalar ut lön under tiden en anställd är sjuk
- Försäkringskassan betalar ut den anställdes sjukpenning till arbetsgivaren.
En arbetsgivare för sjömän och en central arbetstagarorganisation kan komma överens i ett kollektivavtal om att arbetsgivaren ska betala ut lön till de anställda även efter sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen. Det innebär att arbetsgivaren tar över sjömännens rätt till sjukpenning för den period som lön under sjukdom har betalats ut enligt kollektivavtalet. (27 kap. 56 § SFB).
En arbetsgivare får tillämpa en överenskommelse om arbetsgivarinträde också för sjömän som inte omfattas av kollektivavtal (27 kap. 57 § SFB). Även i detta fall tar arbetsgivaren över sjömannens rätt till sjukpenning för den tid som lön under sjukdom betalas ut.
En förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna ta över sjömannens rätt till sjukpenning är att sjömannen faktiskt bedöms ha rätt till sjukpenning. Läs mer om detta under avsnitt 35.5.1.
35.5 Arbetsgivarinträde under tid med rehabiliteringspenning
För rehabiliteringspenning gäller samma bestämmelser om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall som för sjukpenning:
31 kap. 13 § SFB
Bestämmelserna om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall i 27 kap. 56–58 och 60 §§ ska tillämpas även när det gäller rehabiliteringspenning.
Bestämmelsen innebär att en arbetsgivare som med stöd av ett centralt kollektivavtal har betalat ut lön till en anställd under arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt att få den anställdes rehabiliteringspenning utbetalad till sig.
35.5.1 Metodstöd – Hantera arbetsgivarinträde för sjömän
Hanteringen vid arbetsgivarinträde skiljer sig åt från vanliga sjukpenningärenden genom att det, förutom den försäkrade, även är arbetsgivaren som ansöker om att få den försäkrades ersättning under den aktuella perioden.
Hantera en impuls om arbetsgivarinträde
Du kan få impuls om att ärendet gäller ett arbetsgivarinträde i två situationer:
- När den försäkrade ansöker om sjukpenning och det framkommer att hen har en arbetsgivare som enligt kollektivavtal kan ha rätt att få hens sjukpenning.
- När det kommer in en ansökan om att få den anställdes sjukpenning, så kallad regress, från den försäkrades arbetsgivare.
För att kunna ersätta arbetsgivaren behöver du alltid få en ansökan om regress för tiden för arbetsgivarinträdet. Därför ska du kontakta arbetsgivaren för att få en ansökan från dem om en sjöman har lämnat in en ansökan om sjukpenning för tid då arbetsgivaren betalat sjuklön.
Principen är att det krävs både en ansökan från den försäkrade och en ansökan från arbetsgivaren för att du ska kunna besluta att arbetsgivaren ska få rätt till sjömannens sjukpenning.
Om en sjöman har varit sjuk ombord och arbetsgivaren har betalat ut lön enligt 27 kap. 56 § SFB andra meningen, så har arbetsgivaren alltid rätt till ersättning. Om sjömannen inte varit ombord alla dagar i sjukfallet ska du utreda om den försäkrade har rätt till sjukpenning och i så fall för vilka dagar och på vilken nivå. Utredningen omfattar, precis som i alla andra sjukpenningärenden, om hen är försäkrad och om hen har någon SGI. Däremot är inte storleken på SGI:n viktig för den vars hela SGI omfattas av arbetsgivarinträde, eftersom "regressersättningen" beräknas på ett annat sätt än utifrån SGI.
Du kan behöva utreda hur den försäkrade skulle ha arbetat de första 14 dagarna i sjukperioden (om den perioden inte sammanfaller med sjuklöneperioden) eftersom man bara har rätt till sjukpenning för de dagar man skulle ha arbetat under de första 14 dagarna.
35.6 Så beräknas sjukpenning i samband med arbetsgivarinträde för sjömän
Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om ersättning som en arbetsgivare för sjömän har rätt till vid arbetsgivarinträde (27 kap. 61 § SFB). Sådana föreskrifter finns i 1 § förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän:
1 § förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän
Den ersättning som en arbetsgivare för sjömän enligt 27 kap. 56–59 §§ socialförsäkringsbalken har rätt till och som avser kostnader som han eller hon har haft enligt sjömanslagen (1973:282) eller enligt kollektivavtal för en anställd till följd av dennes sjukdom eller skada, ska utges med viss procent av dessa kostnader. Ersättningen ska beräknas på den lön arbetsgivaren betalat till den anställde under sjukdomstiden och de kostnader som arbetsgivaren haft för fri kost och logi för den anställde under denna tid. Ersättningen ska utges för varje dag som arbetsgivaren betalat sådan lön eller haft sådana kostnader. Vid beräkning av ersättningen ska dock bortses från lön och kostnader som för dag räknat tillsammans överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, delat med 365.
Under den tid för vilken en anställd har lön eller annan ersättning enligt sjömanslagen ska ersättning till arbetsgivaren enligt första stycket lämnas med 30 procent av den lön och de kostnader som avser de första 14 dagarna i en sjukperiod och 90 procent av den lön och de kostnader som avser tiden därefter.
Under den tid för vilken en anställd har lön eller annan ersättning enligt ett sådant kollektivavtal som avses i 27 kap. 56 § socialförsäkringsbalken ska ersättning enligt första stycket lämnas med 80 procent av lönen och kostnaderna. Därvid ska 27 kap. 59 § socialförsäkringsbalken tillämpas på motsvarande sätt.
När den sjukpenning som en sjöman har rätt till ska betalas ut till hens arbetsgivare i samband med arbetsgivarinträde baseras ersättningsbeloppet alltså inte på SGI:n, utan på de kostnader för lön samt fri kost och logi som arbetsgivaren har haft. Om en sjöman har flera anställningar som omfattas av arbetsgivarinträde beräknas ersättningen för varje arbetsgivare för sig.
Om den försäkrade har flera arbetsgivare och bara den ena omfattas av arbetsgivarinträde, kan det bli aktuellt att betala ut ersättning både till en arbetsgivare och till den försäkrade. Arbetsgivarens ersättning beräknas då utifrån kostnaderna för lön samt fri kost och logi, medan den försäkrades ersättning beräknas utifrån en så kallad delad SGI. Läs mer om delad SGI vid sjuklön i avsnitt 18.2.
35.6.1 Metodstöd – Bedöma och beräkna sjukpenning i samband med arbetsgivarinträde för sjömän
Dokumentera i journalen om sjömannen har nedsatt arbetsförmåga och om hen har rätt till ersättning och i så fall under vilka perioder samt i vilken omfattning. Du ska även dokumentera om hen har fått lön under sjukdom och om det skett med stöd av ett kollektivavtal.
Dokumentera om arbetsgivaren har lämnat in en ansökan om att få ersättning. Du ska också bedöma arbetsgivarens rätt till ersättning eller om arbetsgivaren med stöd av kollektivavtalet har rätt att få sjömannens sjukpenning. Dessa uppgifter ska du dokumentera i journalen.
Ersättningen till arbetsgivaren beräknas först då perioden om arbetsgivarinträde är över eller när sjömannen inte längre ska få sjukpenning. För information om hur du beräknar ersättningen vid arbetsgivarinträde, se avsnitt 35.6.
Om du ska verkställa ett beslut som är i enlighet med arbetsgivarens anspråk beräknar våra IT-system arbetsgivarens ersättning i ett särskilt IT-system "SJÖLOK". Skicka sedan iväg utbetalningen till VS Ekonomi och skicka ett beslut till arbetsgivaren.