20 Beräkning av arbetstidsberäknad sjukpenning
Det här kapitlet beskriver i vilka situationer sjukpenning ska arbetstidsberäknas och hur beräkningen går till. Kapitlet beskriver också hur man hanterar situationen när en försäkrad har både arbetstidsberäknad och kalenderdagsberäknad sjukpenning för samma dag. Dessutom förklaras situationen när den arbetstidsberäknade sjukpenningen i vissa fall kan schablonberäknas i stället för att beräknas efter timmar.
20.1 Situationer när sjukpenning ska arbetstidsberäknas
Utgångspunkten är att sjukpenning ska kalenderdagsberäknas, vilket redovisas i kapitel 19. Men det finns vissa undantagsfall när sjukpenningen i stället ska arbetstidsberäknas. Detta beskrivs i sex punkter i 28 kap. 5 § SFB. Den första punkten gäller bara de första 14 dagarna i sjukperioden. De övriga punkterna gäller hela sjukperioden.
28 kap. 5 § SFB
Sjukpenning ska arbetstidsberäknas
- under de första 14 dagarna i en sjukperiod enligt 27 kap. 10 och 11 §§, om inte annat följer av 6 § tredje stycket,
- under studietid som avses i 27 kap. 12 §,
- under tid med periodiskt ekonomiskt understöd som avses i 27 kap. 13 §,
- under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i 27 kap. 14 §,
- under behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 15 §, och
- under plikttjänstgöring som avses i 27 kap. 16 §.
Det som föreskrivs i första stycket gäller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Om den försäkrade har inkomst även av annat förvärvsarbete, ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas i den delen.
Det finns alltså sex olika situationer då sjukpenningen ska arbetstidsberäknas. Men även i dessa situationer ska sjukpenningen i vissa fall kalenderdagsberäknas, se kapitel 19.
Som framgår av andra stycket i bestämmelsen är det bara sjukpenning som baseras på inkomst av anställning som ska arbetstidsberäknas. Om någon del av den försäkrades sjukpenning baseras på inkomst av annat förvärvsarbete, alltså av näringsverksamhet, ska den delen kalenderdagsberäknas. Se vidare avsnitt 19.1.4.
Men om den försäkrade har en årsinkomst av anställning som överstiger 10 prisbasbelopp, det så kallade SGI-taket, så gäller inte detta. Det beror på att inkomster som överstiger SGI-taket inte är sjukpenninggrundande (25 kap. 5 § SFB). För den som har inkomster över taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. Det innebär att om en försäkrad har inkomst av anställning som överstiger 10 prisbasbelopp, kommer hela hens SGI att motsvara denna inkomst. Om den försäkrade då omfattas av någon av de sex punkterna i 5 § kan sjukpenningen komma att arbetstidsberäknas, trots att hen även har inkomst av annat förvärvsarbete.
Läs mer Läs mer om SGI-reglerna i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. Där kan du läsa om bland annat SGI-taket.
Under sjukperiodens första 14 dagar – punkt 1
Enligt första punkten ska sjukpenningen arbetstidsberäknas under de första 14 dagarna i sjukperioden enligt 27 kap. 10–11 §§ SFB. De bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att den försäkrade bara kan få sjukpenning under de första 14 dagarna av en sjukperiod om hen skulle ha arbetat. Om det inte går att avgöra hur den försäkrade skulle ha arbetat kan sjukpenning betalas ut utifrån vad som är skäligt med ledning av hur den försäkrade arbetat före sjukperioden, om det kan antas att hen skulle ha fortsatt arbeta i samma omfattning under de första 14 dagarna av sjukperioden.
Om arbetsgivaren ska svara för sjuklön de första 14 dagarna i sjuklöneperioden blir det inte aktuellt med arbetstidsberäknad sjukpenning, eftersom sjukpenning inte betalas ut för tid när arbetsgivaren ska svara för sjuklön (27 kap. 9 § SFB).
Du kan läsa mer om 27 kap. 9–11 §§ SFB i kapitel 11.
Det är alltså bara när sjuklöneperioden är kortare än 14 dagar som sjukpenningen ska arbetstidsberäknas för en anställd med sjuklön (prop. 1992/93:31 s. 81).
Det kan till exempel bli aktuellt i de här situationerna:
- när den försäkrade slutar sin anställning, eftersom sjuklöneperioden då bryts
- när arbetsgivaren inte ska svara för sjuklön (för hela eller del av perioden) i samband med ett återinsjuknande enligt 7 § SjLL
- när den försäkrade inte har återgått helt i arbete sedan arbetsgivaren senast betalade sjuklön för en hel sjuklöneperiod (4 a § SjLL).
Läs om sjukperiod i kapitel 8 och om sjuklön i vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner.
Exempel
Hillevi har en behovsanställning vid ett företag, det vill säga hon rycker in när det behövs personal. Hela hennes SGI är baserad på detta arbete och hon behöver därför inte skydda någon högre SGI genom att söka arbete hos Arbetsförmedlingen. Hillevi blir sjuk och ansöker om hel sjukpenning för tre veckor. Utredningen visar att arbetsgivaren ska svara för sjuklön dag 1 och 2 samt göra karensavdrag. Men från och med dag 3 har Hillevi och arbetsgivaren inte avtalat om något arbete och Hillevi betraktas därför inte som anställd eftersom varje överenskommelse om arbetspass i företaget är ett anställningstillfälle. Eftersom Hillevi har arbetat i genomsnitt fyra timmar per dag två dagar per vecka, bedömer Försäkringskassan att det kan antas att Hillevi skulle ha fortsatt att arbeta i den omfattningen om hon inte blivit sjuk.
Första veckan får Hillevi ingen sjukpenning, eftersom hon får sjuklön från arbetsgivaren dag 1 och 2. Andra veckan betalar Försäkringskassan arbetstidsberäknad sjukpenning för två dagar (fyra timmar per dag). Från och med dag 15 betalar Försäkringskassan hel kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Under studietid – punkt 2
Sjukpenning ska arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som studerar enligt 27 kap. 12 § SFB. Det framgår av andra punkten. Bestämmelsen gäller dem som har SGI-skydd enligt 26 kap. 11 § SFB, det vill säga försäkrade som studerar med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Det gäller även försäkrade som, utan att få studiestöd, studerar på minst halvtid och studierna ger rätt till studiemedel enligt studiestödslagen. Det ska då vara studier på eftergymnasial nivå eller studier som bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.
I den här situationen ska sjukpenningen endast beräknas utifrån en SGI och årsarbetstid som fastställs på inkomst av arbete som studenten kan antas få under studietiden, så kallad studietids-SGI. Den SGI som den studerande hade innan studierna är vilande under studietiden (26 kap. 19 § SFB).
En studerande som blir sjuk och inte kan studera i den omfattning som hen avsett kan ansöka om att få behålla sitt studiemedel under sjukperioden. Läs mer om när Försäkringskassan ska godkänna sjukperiod under studier i kapitel 32.
Om den studerande gör ett studieuppehåll på sommarlovet
Under ett studieuppehåll mellan vår- och hösttermin kan i vissa fall en studerande få sjukpenning grundad på en vilande SGI om den ger högre ersättning än studietids-SGI:n (26 kap. 22 § SFB).
I sådana fall ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas enligt det som gäller i 28 kap. 6 § 1 och tredje stycket SFB. Det förutsätter alltså att den studerande är arbetssökande, anmäld på Arbetsförmedlingen och beredd att ta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den vilande SGI:n. Av 28 kap. 6 § tredje stycket SFB framgår även att det går att göra undantag från kravet på anmälan hos Arbetsförmedlingen om det skulle framstå som oskäligt att kräva det.
Under studieuppehållet kan även sjukpenning för tid då den försäkrade skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning beräknas på den vilande SGI:n. Då gäller reglerna i 28 kap. 6 § 2. Se vidare avsnitt 19.1.3.
Under tid med periodiskt ekonomiskt stöd – punkt 3
Periodiskt ekonomiskt stöd är stöd enligt särskilt avtal mellan arbetsmarknadens parter, till exempel ersättning från trygghetsfond eller trygghetsråd. Enligt tredje punkten ska sjukpenning till de som får periodiskt ekonomiskt stöd arbetstidsberäknas under hela sjukperioden.
Även för dessa försäkrade gäller att sjukpenning ska beräknas på en SGI och årsarbetstid som har fastställts utifrån den inkomst av arbete som de kan antas få under tiden med periodiskt ekonomiskt stöd (26 kap. 19 § SFB).
Under tid med deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program – punkt 4
Enligt fjärde punkten ska sjukpenning arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. Det blir dock bara aktuellt för den som arbetar vid sidan om sitt deltagande i programmet. Normalt får den som är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program behålla sin ersättning vid kortare sjukfrånvaro (4 kap. 1 § FEA).
När sjukpenning betalas ut till en försäkrad som arbetar vid sidan av programmet ska den beräknas på den SGI och årsarbetstid som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden, så kallad studietids-SGI (26 kap. 19 § SFB).
Den SGI och årsarbetstid den försäkrade har innan programmet hålls vilande under programtiden. SGI:n aktiveras igen när programmet har avslutats eller avbrutits.
Läs mer Läs mer om aktivitetsstöd i vägledning (2017:2) Ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Under tid med livränta i samband med medicinsk behandling eller rehabilitering – punkt 5
Enligt den femte punkten ska sjukpenning alltid arbetstidsberäknas för den som får livränta från arbetsskadeförsäkringen, under tid för medicinsk behandling eller rehabilitering som anges i 27 kap. 6 § SFB eller arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 31 kap. 3 § SFB.
Sjukpenningen ska då beräknas på en SGI som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden (26 kap. 21 § SFB).
Läs mer Läs mer om arbetsskador i vägledning (2003:4) Förmåner vid arbetsskada.
Under tid med totalförsvarsplikt – punkt 6
Enligt den sjätte punkten ska sjukpenningen arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som gör plikttjänstgöring som är längre än 60 dagar. Med plikttjänstgöring avses tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (27 kap. 16 § SFB).
Sjukpenningen ska då beräknas på en SGI och årsarbetstid som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden, så kallad studietids-SGI (26 kap. 20 § SFB).
Om den som fullgör totalförsvarsplikt har en SGI när grundutbildningen påbörjas så hålls den vilande under utbildningen.
20.2 Räkna fram belopp för arbetstidsberäknad sjukpenning – huvudregel
Bestämmelserna om hur man arbetstidsberäknar sjukpenning finns i 28 kap. 12–18 §§ SFB. Normalt används det antal timmar som den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte varit sjuk. I vissa fall ska dock en schablonberäkning per arbetsdag göras, vilket beskrivs i avsnitt 20.4.
Beräkningen ska göras på olika sätt beroende på om sjukpenning ska betalas för en dag eller flera:
28 kap. 12 § SFB När arbetstidsberäknad sjukpenning ska beräknas tillämpas
- 13 och 16 §§, om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, och
- 14–16 §§, om sjukpenning ska lämnas för mer än en dag.
20.2.1 Om sjukpenning ska betalas ut för endast en dag
Sjukpenning för endast en dag beräknas så här:
28 kap. 13 § SFB Om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, ska hel sjukpenning beräknas enligt följande:
- Först ska beräkningsunderlaget enligt 7 § 1 eller 2 divideras med årsarbetstiden, varefter kvoten avrundas till närmaste hela krontal.
- Därefter ska kvoten som fås i 1 multipliceras med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid.
Det innebär att man ska
- ta fram beräkningsunderlaget genom att först multiplicera SGI:n med 0,97 och därefter med 0,80 eller 0,75 (28 kap. 7 § SFB).
- dela resultatet med årsarbetstiden
- multiplicera resultatet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid (antalet timmar som den försäkrade skulle ha arbetat den dagen om hen inte hade blivit sjuk).
20.2.2 Om sjukpenning på samma förmånsnivå ska betalas ut för mer än en dag
När sjukpenning på samma förmånsnivå ska betalas ut för mer än en dag görs beräkningen så här:
28 kap. 14 § SFB Om sjukpenning på samma förmånsnivå lämnas för mer än en dag, ska hel sjukpenning för dag beräknas för dessa dagar enligt följande:
- Först ska kvoten enligt 13 § 1 beräknas.
- Därefter ska kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar.
- Slutligen ska den produkt som fås i 2 divideras med antalet dagar med sjukpenning.
Det innebär att man ska
- multiplicera den arbetstidsberäknade sjukpenningen per timme med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar
- dela resultatet med antalet dagar med sjukpenning.
Det genomsnittliga dagbelopp som man får fram med den beskrivna beräkningen motsvarar hel sjukpenning. Om den försäkrade ska få partiell sjukpenning måste dagbeloppet sedan anpassas så att det motsvarar rätt förmånsnivå.
20.2.3 Om sjukpenning betalas ut på olika förmånsnivåer för mer än en dag
Ifall den försäkrade ska få sjukpenning på olika förmånsnivåer för mer än en dag görs beräkningen så här:
28 kap. 15 § SFB Om sjukpenning lämnas på olika förmånsnivåer för mer än en dag ska de timmar som avser samma nivå adderas var för sig. Sjukpenning ska beräknas för varje sådan period för sig.
Exempel Markus insjuknar från sitt arbete som säljare. Han har en behovsanställning med avtal som inte ger honom rätt till sjuklön.
Måndag–tisdag skulle han ha arbetat 6 timmar per dag, onsdag 4 timmar och torsdag–fredag 8 timmar per dag. Från måndag till onsdag är Markus arbetsförmåga helt nedsatt på grund av sjukdom. Under torsdag och fredag är hans arbetsförmåga nedsatt med hälften.
Måndag–onsdag får han hel arbetstidsberäknad sjukpenning för totalt 16 timmar (2 dagar x 6 timmar + 1 dag x 4 timmar). Dessa 16 timmar ska multipliceras med hans arbetstidsberäknade sjukpenning per timme och delas på tre dagar.
För torsdag–fredag får han halv sjukpenning för totalt 16 timmar (2 dagar x 8 timmar). Dessa 16 timmar ska multipliceras med det framräknade timbeloppet och delas på två dagar. Beloppet per dag ska sedan minskas till hälften eftersom han ska få halv sjukpenning, inte hel, för dessa dagar.
20.2.4 Skiftarbete
Rätten till sjukpenning bedöms normalt dag för dag (se kapitel 9). Vid skift- eller turlistarbete sträcker sig dock arbetstiden ibland över midnatt. När Försäkringskassan då ska arbetstidsberäkna sjukpenningen ska ett arbetspass jämställas med en dag. Det regleras i 5 § andra stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter (1998:5) om årsarbetstid m.m. Där framgår att utbetalning av sjukpenning ska göras för den dag där den längsta tiden av arbetspasset ligger. Om tiden för arbetet är lika lång på båda sidor om midnatt ska utbetalning göras för den sista kalenderdagen.
Exempel Hanna har inte rätt till sjuklön. Hon blir sjuk tisdag morgon. Hanna är sjuk till och med torsdag. Om hon inte hade varit sjuk skulle hon ha arbetat tisdag klockan 19.00 till onsdag klockan 04.00 och torsdag klockan 20.00 till fredag klockan 05.00.
För arbetspasset mellan tisdag och onsdag betalas sjukpenningen ut för tisdagen. För arbetspasset mellan torsdag och fredag betalas sjukpenningen ut för fredagen.
20.2.5 Avrundning av timmar och belopp vid arbetstids beräknad sjukpenning
Både timmar och sjukpenningbelopp ska avrundas om de inte uppgår till hela timtal eller krontal:
28 kap. 16 § SFB Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13–15 §§ inte uppgår till ett helt timtal, ska avrundning göras till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.
Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.
20.3 Både arbetstidsberäknad och kalenderdagsberäknad sjukpenning vid SGI av både anställning och annat förvärvsarbete
För den som har SGI både av anställning och annat förvärvsarbete kan det vara aktuellt att få både arbetstidsberäknad och kalenderdagsberäknad sjukpenning:
28 kap. 17 § SFB Om den försäkrades sjukpenning i de fall som avses i 5 § motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande:
- Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av anställning beräknas enligt 12–16 §§.
- Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 10 och 11 §§.
Sjukpenningen ska alltså beräknas i två delar som sedan läggs samman. Summan av de båda delarna blir hel sjukpenning för en dag.
Som framgår av ordalydelsen i bestämmelsen måste den försäkrades SGI bestå av både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete för att sjukpenningen både ska arbetstidsberäknas och kalenderdagsberäknas. Att den försäkrade har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete är alltså inte tillräckligt, se avsnitt 20.1.1.
Exempel – Beräkning vid både arbetstids- och kalenderdagsberäknad sjukpenning samma dag
Nedan är ett exempel hur sjukpenning räknas fram för en dag under de första 14 dagarna i en sjukperiod där den försäkrade har en SGI som består av inkomst från både anställning och från näringsverksamhet.
Steg 1: Avgör beräkningsmetod
Stina arbetar halvtid som anställd och som egenföretagare med enskild firma. Efter utredning har Försäkringskassan kommit fram till att hon inte har rätt till sjuklön. Hon har en årsinkomst på 400 000 kronor från sin anställning och 400 000 kronor från sitt företag.
Beräkningsmetoden blir arbetstidsberäknad sjukpenning för anställningen och kalenderdagsberäknad sjukpenning för företaget (28 kap. 5 § SFB).
Steg 2: Fastställ beräkningsunderlaget
Stinas sammantagna årsinkomst överstiger SGI-taket på 10 prisbasbelopp. (I detta exempel utgår vi från ett SGI-tak på 588 000 kronor.)
Stinas årsinkomst är 800 000 kronor (400 000 + 400 000), vilket är 212 000 kronor över SGI-taket. Eftersom inkomsten från hennes företag ska räknas bort först (25 kap. 5 § SFB), reducerar vi Stinas SGI med 212 000 kronor. Stinas SGI består därefter av 400 000 kronor för inkomst av anställning och 188 000 kronor för inkomst av annat förvärvsverksamhet (för en sammantagen SGI på 588 000 kronor).
Därefter fastslår vi beräkningsunderlaget genom att först multiplicera SGI:n med 0,97 och därefter med 0,80 (28 kap. 7 § SFB).
Beräkningsunderlag anställning 310 400 kronor (400 000 * 0,97 * 0,8)
Beräkningsunderlag enskild firma 145 888 kronor (188 000 * 0,97 * 0,8)
Notera att om arbetsgivaren svarar för sjuklön så ska inte beräkningsunderlaget för anställning räknas med i SGI:n för de aktuella dagarna (28 kap. 8 § SFB).
Steg 3: Beräkna förmånens storlek
Stinas årsarbetstid är 1 040 timmar för anställningen. Stina skulle den aktuella dagen ha arbetat 4 timmar i sin anställning och 4 timmar i sitt företag.
Arbetstidsberäknad sjukpenning Sjukpenningen från Stinas anställning ska arbetstidsberäknas (28 kap. 13 § SFB):
- Vi delar beräkningsunderlaget med årsarbetstiden för att få fram sjukpenning per timme: 310 400 kr / 1040 timmar = 298,46 kr/h vilket avrundas till 298 kronor (28 kap. 16 § SFB).
- Vi multiplicerar resultatet med antalet timmar som Stina skulle arbetat den dagen:
- 298 kr x 4 h = 1 192 konor.
Kalenderdagsberäknad sjukpenning Sjukpenningen från Stinas företag ska kalenderdagsberäknas (28 kap. 10 § SFB):
- Vi delar beräkningsunderlaget med antal dagar på ett år:
- 145 888 kr / 365 = 399,69 kr vilket avrundas till 400 kronor (28 kap. 16 § SFB).
- Stinas sjukpenning för en dag blir då sammanlagt 1 592 kronor (1 192 + 400).
Fjärde steget om anpassning av förmånens storlek blir inte aktuellt i detta exempel, men karensavdrag i steg fem ska beräknas:
Steg 5: Beräkna eventuellt karensavdrag
Anställningen Stinas sjukpenning för anställning ska arbetstidsberäknas. Karensavdraget motsvarar då 20 procent av den sjukpenning hon beräknas få under en vecka (27 kap. 27 § tredje stycket SFB):
- Vi räkna först ut den genomsnittliga veckoarbetstiden. I detta exempel är den 20 timmar.
- Vi beräknar sjukpenning för en genomsnittlig veckoarbetstid genom att ta Stinas sjukpenning per timme multiplicerat med genomsnittlig veckoarbetstid, vilket blir 5 960 kronor (298 kr x 20 timmar).
- Karensavdraget utgör 20 procent av sjukpenningen för en genomsnittlig veckoarbetstid, vilket blir 1 192 kronor (5 960 x 0,2), vilket ska dras av från hennes arbetstidsberäknade sjukpenning.
Enskild firma Sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete har som huvudregel sju karensdagar (27 kap. 27 a § SFB). En egenföretagare har möjlighet att välja fler eller färre karensdagar, men vi utgår från att Stina inte gjort någon ändring.
Karensdagarna innebär att Stina inte får någon kalenderdagsberäknad sjukpenning de första sju dagarna i sjukperioden.
Läs kapitel 21 för en mer utförligt genomgång av hur karens beräknas.
20.4 Undantag från huvudregeln att beräkna arbetstids beräknad sjukpenning per timme
Huvudregeln är att arbetstidsberäknad sjukpenning beräknas per timme (28 kap. 5 § SFB). I 28 kap. 18 § SFB finns en bestämmelse som ger regeringen bemyndigande att föreskriva om undantag från denna huvudregel.
Regeringen har utifrån det bemyndigandet beslutat om förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Förordningen reglerar dels hur årsarbetstiden i vissa fall ska schablonberäknas och fastställas i dagar i stället för i timmar, dels hur bestämmelserna i 28 kap. 13–16 §§ SFB ska tillämpas i de situationerna.
Förordningen innebär att den arbetstidsberäknade sjukpenningen i vissa fall inte ska beräknas efter timmar utan i stället schablonberäknas:
2 § förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Schablonberäkning skall ske för försäkrade som vid frånvaro på grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete får vidkännas lika stort löneavdrag varje dag.
Anledningen till detta är att det finns anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag eller som får ett enhetligt inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oavsett hur deras arbetstid är förlagd. Regeringen har då ansett att schablonberäkning kan användas för dessa anställda. Genom att schablonberäkna den arbetstidsberäknade sjukpenningen får den försäkrade lika stort belopp varje dag som hen avstår från arbete på grund av sjukdom (Prop. 1986/87:69 s. 29).
I förordningens 4 § framgår att 28 kap. 13–16 §§ SFB inte ska tillämpas i de fallen, utan i stället för det antal timmar den försäkrade skulle ha arbetat ska man sätta in siffran ett (1) i formeln:
4 § förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Vid beräkning enligt de lagrum som nämns i 1 § 2 skall såsom uttryck för ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid för dag användas talet ett.
Enligt förarbetena spelar det ingen roll om den försäkrade arbetar heltid eller deltid eller hur arbetstiden är förlagd, utan schablonberäkning ska göras oavsett (prop. 1986/87:69 s. 29).
När den arbetstidsberäknade sjukpenningen ska schablonberäknas ska beräkningen alltså göras så här:
- Ta fram beräkningsunderlaget genom att först multiplicera SGI:n med 0,97 och därefter med 0,80 eller 0,75 (28 kap. 7 § SFB).
- Dela resultatet med årsarbetstiden.