26 Bevilja anspråk
Det här kapitlet beskriver hur beslut om att bevilja ett anspråk ska hanteras. Det beskriver också att ett beslut om att bevilja en förmån gäller så länge inte något annat beslutas.
26.1 Beslut om att bevilja ett anspråk
Ett beslut om att fullt ut bevilja ett anspråk behöver inte motiveras (jfr prop. 2016/17:180 s. 321). Men den försäkrade ska underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt (33 § FL). För att undvika missförstånd bör det tydligt framgå av beslutsbrevet eller beslutsmeddelandet vilken period som beslutet gäller för (JO-beslut dnr 2400–2009). När sjukpenning betalas ut står det i utbetalningsbeskedet vilken period sjukpenningen gäller.
Läs mer Läs mer om beslut om att bevilja en ansökan, om underrättelse om ett sådant beslut och om dokumentation av beslut i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
26.1.1 Metodstöd – Beslut om att bevilja ett anspråk
Om du beviljar sjukpenning för hela anspråksperioden i den omfattning som den försäkrade ansökt om, dokumenterar du beslutet i journalen. Den försäkrade underrättas om beslutet via Mina sidor eller via utbetalningsbeskedet.
Om du efter beslutet bedömer att det är troligt att den försäkrade kommer att göra anspråk på sjukpenning för ytterligare en period, ska du i god tid genomföra de utredningar som krävs inför nästa bedömningsgrund och klarlägga den försäkrades rehabiliteringsbehov. Det gäller även om det ännu inte finns något nytt anspråk.
26.2 Ett beslut som gäller ska verkställas
Ett beslut om att bevilja en förmån gäller så länge inte något annat beslutas. Så länge beslutet gäller ska det verkställas – även om den försäkrade inte längre uppfyller förutsättningarna för att ha rätt till förmånen eller om en annan förmån beviljas i stället. Det innebär i praktiken att ersättning kan betalas ut felaktigt och att Försäkringskassan sedan behöver utreda om ersättningen ska krävas tillbaka. För att Försäkringskassan ska kunna fatta ett nytt beslut som innebär att rätten till förmånen upphör eller att beviljad ersättning inte längre ska betalas ut måste det finnas rättsligt stöd för det.
JO har kritiserat Försäkringskassans handläggning i ett ärende om rehabiliteringsersättning (JO:s dnr 6312–2017). Den försäkrade avbröt sin rehabilitering och Försäkringskassan prövade i stället rätten till sjukpenning. Däremot fattade Försäkringskassan inte något beslut om att rätten till rehabiliteringsersättningen upphörde. JO var mycket kritisk till Försäkringskassans handläggning eftersom den innebar att den försäkrade undanhållits möjligheten till omprövning och domstolsprövning av den rehabiliteringsersättning som hen inte längre bedömdes ha rätt till.
26.3 Sjukpenning i särskilda fall betalas inte ut om den överstiger maxbeloppet för förmånen
En försäkrad kan ha rätt till både sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Beloppet för sjukpenning i särskilda fall ska då minskas med beloppet för sjukpenning. Läs mer om det i avsnitt 22.3.
Om minskningen leder till att det inte finns någon sjukpenning i särskilda fall att betala ut ska du skicka ett beslut till den försäkrade där det framgår att hen uppfyller villkoren för att ha rätt till sjukpenning i särskilda fall men att ersättningen inte kan betalas ut eftersom det sammanlagda beloppet inte får överstiga 230 kronor per dag vid hel förmån.