30 Omprövning, överklagan och verkställande av dom och beslut
Det här kapitlet beskriver reglerna för omprövning och överklagande och hur Försäkringskassan ska hantera sådana. Här beskrives även hur Försäkringskassan verkställer domar och beslut. Sist i kapitlet beskrivs i vilka situationer felaktigt utbetalda ersättningsdagar ska återställas genom att förmånshistoriken korrigeras.
30.1 Omprövning och överklagande
Beslut enligt SFB kan i de flesta fall omprövas och efter omprövning överklagas. En begäran om omprövning ska göras inom två månader från den dag den försäkrade fick del av beslutet (113 kap. 7, 10, 19 och 20 §§ SFB).
Möjligheten att begära omprövning eller överklaga ett slutligt beslut påverkas inte av om ersättning tidigare har beviljats interimistiskt under hela eller delar av perioden eller om en tidigare interimistiskt beviljad ersättning har omprövats och överklagats.
Försäkringskassan fattar även beslut där förvaltningslagens bestämmelser om tid för överklagande gäller. Beslut om avskrivning och beslut i ärenden som inte rör förmåner enligt SFB kan överklagas inom tre veckor från den dag den försäkrade fick del av beslutet (44 § FL).
Läs mer om vad som gäller vid omprövning och överklagande i vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut.
30.2 Verkställande av dom och beslut
Ett omprövningsbeslut, en dom eller ett beslut från en domstol ska verkställas skyndsamt. Att verkställa innebär att genomföra det som framgår av beslutet eller domen. Omprövningsbeslut och avgöranden från domstol i ärenden om förmåner enligt SFB gäller omedelbart om inte något annat har förordnats i beslutet eller bestämts av den domstol som prövat beslutet (112 kap. 5 § SFB). Det finns alltså inget krav på att ett sådant beslut ska ha vunnit laga kraft för att det ska gälla och kunna verkställas.
Läs mer om vad som gäller vid verkställande av dom och beslut i vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut. Där framgår även vad kravet på skyndsamhet innebär.
30.2.1 Metodstöd – Verkställa en dom när dagarna i förmånstiden är slut
En dom lämnas för verkställighet i ett ROD-ärende. I ärendets journal framgår att domen ska verkställas och vid behov även hur. Du verkställer domen enligt vad som anges i journalen. Om du är osäker på hur du ska göra kontaktar du processjuristen i ärendet. Om du får en dom från någon annan än processjuristen eller omprövningsenheten ska du alltid kontrollera med processjuristen innan du verkställer domen.
Kontrollera alltid om den försäkrade har fått någon annan förmån under den aktuella perioden. Vid utbetalning av sjukpenning för retroaktiv tid ska tidigare utbetalda förmåner i vissa fall räknas av. Tänk också på att den retroaktiva utbetalningen kan få skatteeffekter för den försäkrade. Läs vidare i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
30.2.2 Metodstöd – Domen medför att ytterligare dagar med sjukpenning på normalnivå inte kan betalas ut i ett pågående efterföljande ärende
Verkställandet av en dom kan innebära att ytterligare dagar med sjukpenning på normalnivå inte kan betalas ut i det efterföljande ärendet.
Om du före domen har beslutat att den försäkrade har rätt till sjukpenning på normalnivå i det efterföljande ärendet för tid då ytterligare sjukpenning på normalnivå inte längre kan betalas ut, fattar du ett interimistiskt beslut om att dra in sjukpenning på normalnivå. Beslutet ska gälla från och med dagen efter den försäkrade beräknas ta del av det. Kommunicera samtidigt domen och ge den försäkrade möjlighet att yttra sig innan du fattar det slutliga beslutet.
I dessa situationer ska du ta kontakt med den förs äkrade och förklara domens konsekvenser i det pågående sjukpenningärendet.
30.2.3 Metodstöd – Impuls om återkrav
Du kan bara lämna en impuls om återkrav om det har gjorts en felaktig utbetalning. Sjukpenning som betalas ut i enlighet med en dom kan inte anses vara felutbetald. Samma sak gäller sjukpenning som betalats ut för en efterföljande period, under förutsättning att beslutet var korrekt när det fattades.
30.3 Återställande av ersättningsdagar vid felaktigt utbetald ersättning
Försäkringskassan har tagit fram ett rättsligt ställningstagande (FKRS 2023:16) om när felaktigt utbetalda ersättningsdagar ska återställas genom att förmånshistoriken korrigeras.
Det rättsliga ställningstagandet handlar om den här situationen:
- när Försäkringskassan felaktigt har betalat ut en dagersättning
- när antalet ersättningsdagar på något sätt är begränsat
- när det saknas bestämmelser om återställande av ersättningsdagar för förmånen.
Ersättningsdagar som påverkas
Försäkringskassan ska återställa ersättningsdagar när
- den försäkrade har fått ett återkravsbeslut med stöd av 108 kap. 2 § SFB
- återkravsbeslutet gäller dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning
- den försäkrade saknar rätt till ersättning för de felaktigt utbetalda dagarna.
Försäkringskassan ska inte återställa ersättningsdagar när
- den försäkrade har rätt till ersättning för dagarna, men ersättning betalats ut med ett för högt belopp
- en felaktig utbetalning understiger 2 000 kronor och det därför inte har gjorts en återkravsutredning.
30.3.1 Metodstöd – Återställa ersättningsdagar
Läs mer om vad eftergift innebär i vägledning (2024:2) Återbetalning.
Impuls om återkravsbeslut
När ett återkravsbeslut har fattats får du information om det i form av en åtgärdsimpuls. Om återkravsbeslutet leder till åtgärder inom sjukpenninghandläggningen, ska du öppna ett KOR-ärende. I KOR-ärendet ska du hantera all handläggning kopplat till de åtgärder som är en följd av återkravbeslutet.
Besluta att återställa ersättningsdagar
När du ska återställa dagar fattar du beslut om det i KOR-ärendets journal. I de flesta ärenden kommer det inte vara aktuellt att kommunicera underlag eller underrätta om övervägandet till beslut innan beslut kan fattas, men precis som vanligt behöver du ta ställning till detta i det enskilda ärendet.
När du har fattat beslutet ska du underrätta den försäkrade om innehållet i beslutet (33 § FL). Det görs med fördel muntligen, men du kan även göra det skriftligen. Oavsett om underrättelsen är muntlig eller skriftlig behöver du informera den försäkrade om möjligheten att begära omprövning av beslutet.
Du kan behöva göra en tilläggsutbetalning
När ersättningsdagar på normalnivå återställs påverkar det hur många dagar inom ramtiden som har förbrukats och därmed även vid vilken tidpunkt dag 364 inträffar. En försäkrad som har fått en utbetalning av ersättning på fortsättningsnivå kan därför ha rätt till ytterligare dagar med ersättning på normalnivå.
I dessa fall behöver du göra en tilläggsutbetalning som motsvarar skillnaden mellan de två ersättningsnivåerna för de aktuella dagarna. Tänk på att journalföra beräkningen i KOR-ärendet.
Påverkan på rehabiliteringskedjan
Om det finns information i sjukpenningärendet som visar att den försäkrades arbetsförmåga inte har varit nedsatt i samma utsträckning som enligt tidigare bedömning, behöver du ta ställning i journal till om aktuell dag i rehabiliteringskedjan påverkas och behöver korrigeras (27 kap. 46–49 §§ SFB). Du behöver inte vänta in återkravsbeslutet för att göra en sådan korrigering.
Om du gör korrigeringen i samband med att du skickar en impuls om återkrav, är det lämpligt att du journalför ditt ställningstagande i det pågående ärendet (SJP_ANS eller SJP_UTM). Gör du korrigeringen vid ett senare tillfälle är det lämpligt att du journalför i KOR-ärendet.
30.3.2 Metodstöd – Omräkning vid delvis eftergift
Här kan du läsa om vad som gäller vid delvis eftergift, om inget annat framgår av beslutet om återbetalning.
Återställandet ska göras mot bakgrund av hela återkravsperioden.
Återställandet av dagarna görs i omvänd tidsordning, så att man börjar med den sista dagen i återkravsperioden med sjukpenning och därefter bedömer dag för dag, i riktning mot den första dagen i återkravsperioden. Återställandet görs för respektive dag under förutsättning att
- det är en sådan dag som kan återställas enligt FKRS 2023:16
- det utbetalda beloppet ryms inom det belopp som återstår av återkravet.
Fortsätt tills det belopp som återstår av återkravet är förbrukat. Att det är förbrukat betyder att det kvarstående beloppet, när det belopp som betalats ut för den dag som står på tur att återställas, inte ryms inom det kvarstående beloppet.
För sammanhållna återkrav, där ett beslut om återbetalning gäller mer än en förmån, ska det kvarstående beloppet anses omfatta varje förmåns procentuella andel av det ursprungliga återkravet (innan eftergift beviljats). Exempelvis, om Försäkringskassan har beslutat att återkräva 15 000 kronor, varav 10 000 kronor avser föräldrapenning och 5 000 kronor avser sjukpenning, ska 2/3 av det kvarstående beloppet anses avse föräldrapenning och 1/3 anses avse sjukpenning.
Hel sjukpenning har felaktigt betalats ut med 600 kronor per dag under perioden 29–31 januari, totalt 1 800 kronor. Det belopp som är kvar för den försäkrade att återbetala sedan beviljad eftergift räknats bort (alltså det kvarstående beloppet) är 1 100 kronor.
För att avgöra för vilka dagar som ska återställas så börjar du med den sista dagen i återkravsperioden, alltså den 31 januari. Ersättning har betalats ut med 600 kronor och det är en sådan dag som kan återställas.
Det kvarstående beloppet på 1 100 kronor ska minskas med det belopp, 600 kronor, som har betalats ut för den dag som har återställts. Det kvarstående beloppet är därefter 500 kronor.
För nästa dag bakåt i återkravsperioden har ersättning betalats ut med 600 kronor och det är också en sådan dag som kan återställas. Men eftersom 600 kronor inte ryms inom det kvarstående beloppet på 500 kronor kan denna dag inte återställas. Totalt ska alltså en ersättningsdag återställas i detta fall.