17 Metodstöd - bas- och exponeringsutredning

Arbetsskadeförsäkringen har ett generellt arbetsskadebegrepp. Med det menas att det inte finns någon lista över vilka sjukdomar och besvär som kan godkännas som arbetsskada. Det är något som får bedömas i varje enskilt fall. För att kunna bedöma om någon har varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet behöver du ha ett heltäckande underlag i ärendet. Det krävs därför att du gör en individuell och allsidig utredning med fokus på möjliga riskfaktorer för olika besvär och sjukdomar.

Det är viktigt att du tänker på att utredningen inte får påverkas av stereotypa föreställningar om kön, könsidentitet eller uttryck och inte heller av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Det här metodstödet beskriver vilka kända riskfaktorer som kan orsaka eller försämra olika sjukdomar och besvär. Metodstödet innehåller också exempel på frågor som du kan ställa till den försäkrade i en bas- och exponeringsutredning. Varje område innehåller referenser till aktuellt kunskapsläge.

Det medicinska kunskapsläget ser olika ut för olika typer av diagnoser och besvär. Ibland finns kunskap om arbetets betydelse för specifika diagnoser, och ibland för ospecifika besvär. När det gäller höft- och knäledsartros, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer finns det bra kunskap om arbetets betydelse på diagnosnivå. Däremot saknas det sådan detaljerad kunskap för besvär i vissa andra områden.

Metodstödet består av följande områden med tillhörande frågor:

• nacke och skuldra
• axel
• armbåge och underarm
• hand och handled
• rygg
• höft
• knä
• luftvägar
• stressrelaterad psykisk sjukdom
• psykisk sjukdom till följd av kränkande särbehandling
• hjärta och kärl
• eksem och allergier
• hörsel.

Frågorna täcker de vanligaste områdena men de kan också ge en viss vägledning för andra områden som inte finns med i metodstödet. Frågor som gäller olycksfall och färdolycksfall finns i avsnitt 5.9, Metodstöd – utredning av olycksfall och färdolycksfall.

17.1 Riskfaktorer

I metodstödet använder vi oss av begreppet riskfaktor. En riskfaktor kan vara en faktor i och eller utanför arbetet som kan öka risken att drabbas av olika typer av besvär eller sjukdomar. I det här skedet, där du ska utreda vad den försäkrade har varit utsatt för i arbetsmiljön och utanför arbetet, är det lämpligt att prata om riskfaktorer eftersom du än så länge inte har tagit ställning till vad som är skadlig inverkan, befintligt skick eller konkurrerande skadeorsaker. Det är först när du har hämtat in alla uppgifter som du tar ställning till vad som är skadlig inverkan, befintligt skick eller konkurrerande skadeorsaker. För att en riskfaktor i form av exponering ska vara skadlig krävs det att exponeringen har pågått tillräckligt ofta, mycket och länge (intensitet, omfattning och varaktighet). Du ska också göra din bedömning utifrån de kunskapskrav som finns för respektive bevisregel.

Innan du väljer ut vilka frågor du behöver ställa i exponeringsutredningen behöver du ha kunskap om vilka möjliga kända riskfaktorer det finns i arbetsmiljön som kan ge sådana besvär eller en sådan sjukdom som den försäkrade har. Du ska också ta reda på vad den försäkrade själv tror kan ha orsakat hans eller hennes besvär eller sjukdom.

Det kan även finnas uppgifter i det medicinska underlaget i ärendet som du kan behöva ställa fördjupade frågor om i bas- och exponeringsutredningen.

Inom de olika besvärsområdena som beskrivs i metodstödet finns uppgifter om kända riskfaktorer. Det kan också finnas ytterligare riskfaktorer inom ett besvärsområde som inte finns beskrivet i metodstödet. Är du osäker kan du, innan du gör din exponeringsutredning, konsultera FMR angående kunskapsläge, eventuella ytterligare riskfaktorer och vilka ytterligare frågor du kan behöva ställa.

17.2 Basutredning

I en basutredning utreder du den försäkrades tidigare arbetsförhållanden, nuvarande och tidigare hälsotillstånd och vad han eller hon deltar i för aktiviteter på fritiden. Det beror på att det kan finnas riskfaktorer både i arbetet och utanför arbetet.

Du bör göra basutredningen innan du gör en exponeringsutredning. När du gör en basutredning med den försäkrade kan det komma fram uppgifter om riskfaktorer eller skador på fritiden som du kan behöva utreda närmare och kvantifiera när du gör en exponeringsutredning. Du kan därför behöva komplettera frågorna i exponeringsutredningen med mer djupgående frågor kring omfattningen av möjliga riskfaktorer på fritiden. Det är lika viktigt att utreda omfattningen av riskfaktorer och skador i arbetet som på fritiden.

17.2.1 Frågor för basutredning

Nedan finns exempel på frågor som du kan ställa till den försäkrade när du gör en basutredning. Tänk på att bara ställa de frågor som är relevanta i det enskilda ärendet. Frågorna är inte uttömmande. Fundera därför igenom vilka följdfrågor du kan behöva ställa.

Om de uppgifter du behöver redan finns i det underlag som du har hämtat in (exempelvis uppgifter från tidigare arbetsskadeärenden eller sjukfall) så behöver du naturligtvis inte fråga efter samma uppgifter på nytt. Du kan däremot behöva stämma av med den försäkrade om uppgifterna fortfarande är aktuella.

Tidigare arbetsförhållanden

• Vilka arbeten under vilka tidsperioder har du haft?
• Har du arbetat hel- eller deltid, skiftgång, på ackord eller beting?
• Vilken eller vilka anställningsformer (anställd, egen företagare etc.) har du haft?
• Har du haft perioder av arbetslöshet?
• Har du haft perioder med studier?
• Har du varit föräldraledig?

Hälsotillstånd

• Vilket eller vilka arbeten anser du har orsakat dina besvär eller din sjukdom?
• Vad i arbetet tror du är orsaken till besvären eller sjukdomen? Exempelvis tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, stress etc.
• Har någon arbetsplatsutredning utförts av företagshälsovård, arbets- och miljömedicinsk klinik, fackförbund, arbetsterapeut, sjukgymnast eller liknande?
• När kände du av besvären eller sjukdomen första gången?
• Var sökte du läkare eller annan vårdgivare (sjukgymnast, kiropraktor, naprapat eller annan terapeut) första gången med anledning av besvären eller sjukdomen?
• Vid vilken eller vilka läkarmottagningar eller annan vårdinrättning har du behandlats för dina besvär eller sin sjukdom?
• Förändras eller påverkas dina besvär av eller efter vissa arbetsuppgifter? På vilket sätt?
• Förändras besvären när du är ledig eller sjukskriven? På vilket sätt?

Om den försäkrade har genomgått en arbetsplatsutredning kan du behöva komplettera underlaget med utredningen. Du kan också behöva begära in läkarjournaler från de vårdgivare där den försäkrade har behandlats för sina besvär.

Fritid/förhållanden utanför arbetet

anteckning

• Hur ser din lediga tid ut?
• Har du eller har du haft några särskilda fritidsintressen eller fritidsaktiviteter?
• Utövar du, eller har du, utövat någon sport eller motionerar du, eller har du motionerat i någon form?
• Har du tidigare skadat dig, till exempel under någon sport- eller motionsaktivitet?
• Har du varit med om något annat utanför arbetet som kan ha påverkat dina besvär (kan exempelvis vara sociala, ekonomiska eller andra psykiskt påfrestande förhållanden)?
• Är du engagerad i ideellt arbete? I sådana fall, vem är din uppdragsgivare, vad är det för typ av verksamhet och i vilken omfattning har du arbetat ideellt?
• Har du ett extraarbete eller annan verksamhet vid sidan av den huvudsakliga anställningen?

17.3 Exponeringsutredning

I en exponeringsutredning utreder du i första hand tillsammans med den försäkrade om han eller hon har varit utsatt för några möjliga riskfaktorer i arbetet och på fritiden. Det finns inget krav på att samtliga arbetsskadeärenden som är en följd av annan skadlig inverkan i arbetet ska kompletteras med uppgifter från annan. Det har dock framhållits i lagens förarbeten att den skadades uppgifter normalt behöver kompletteras med en arbetsplatsutredning, se inledning till kapitel 5. Det behövs ett tillfredställande underlag för att kunna pröva om skadan är en arbetsskada och ärendet ska utredas såsom dess beskaffenhet kräver. I vilka fall det behövs en arbetsplatsutredning med annan än den försäkrade beror således på ärendets beskaffenhet och vilka uppgifter som redan har lämnats från den försäkrades arbetsplats, exempelvis i arbetsskadeanmälan.

Det är alltså viktigt att du alltid utifrån ärendets beskaffenhet tar ställning till om du behöver komplettera den försäkrades uppgifter med en arbetsplatsutredning.

I exponeringsutredningen utgår du dels från kända riskfaktorer för den typen av besvär eller sjukdom som den försäkrade har, dels från vad den försäkrade själv anser har orsakat hans eller hennes besvär. Tillsammans med övrig information i ärendet ligger uppgifterna från exponeringsutredningen till grund för den helhetsbedömning som du ska göra i ärendet.

Om det aktuella kunskapsläget är sådant att det inte finns något stöd för att den typen av besvär som den försäkrade har är sådana att de kan orsakas, försämras eller påskyndas av faktorer i arbete kan det vara tillräckligt att du gör en mindre omfattande utredning. Det kan till exempel räcka att övergripande beskriva tidigare och nuvarande arbetsförhållanden. Är du osäker på kunskapsläget rådfrågar du FMR.

För att få en överblick över de uppgifter som kommer fram i en exponeringsutredning är det viktigt att du dokumenterar vilka frågor du har ställt och vilka svar du fått.

Utredning med annan än den försäkrade

Om ärendets beskaffenhet är sådant att ytterligare uppgifter behövs ska du komplettera uppgifterna med arbetsgivaren eller med någon annan som har god kännedom om arbetsförhållandena.

Det är också viktigt att du identifierar om det finns uppgifter om arbetsförhållanden i de handlingar som kommit in till Försäkringskassan. Det kan finnas uppgifter i det medicinska underlaget eller från sjukfall i form av till exempel genomförda SASSAM-kartläggningar, avstämningsmöten eller gemensamma kartläggningar.

Exempel på situationer där det kan vara aktuellt att du kompletterar uppgifter om arbetsförhållanden med annan än den försäkrade är om du har skäl att tro att uppgifterna:

• som lämnats inte är tillräckliga eller om den försäkrade har svårt för att tydligt beskriva sina arbetsförhållanden
• om arbetsförhållandena inte stämmer överens med vad som brukar förekomma i sådana arbetsuppgifter (om du inte har kännedom om vad som brukar förekomma finns det i många fall skäl att komplettera för annars kan det vara svårt att värdera vad som är rimligt och inte)
• som den försäkrade lämnar inte stämmer överens med andra uppgifter vi har tillgång till

Tänk på att listan ovan inte är uttömmande, det är ärendets beskaffenhet och vilka uppgifter som finns sedan tidigare från den försäkrades arbetsplats som avgör om du behöver komplettera uppgifter om arbetsförhållandena.

Exempel på med vem du kan komplettera uppgifter om arbetsförhållanden:

• Arbetsgivaren, arbetsledare, skyddsombud eller arbetskamrater.
• Den lokala fackföreningen.
• Företagshälsovården.

Tänk på att listan ovan inte är uttömmande. När det gäller uppgifter om arbetsförhållandena bör du vända dig till någon av dem på listan ovan eftersom de har god kännedom om arbetsförhållandena. Det kan dock finnas andra som kan ha kännedom om arbetsförhållandena genom ett arbetsplatsbesök, som exempelvis Arbets- och miljömedicinsk klinik, arbetsterapeut, sjukgymnast, etc.

Exempel på uppgifter du kan behöva komplettera:

• Beskrivning av arbetsförhållanden, arbetsmoment och riskfaktorer.
• Omfattningen av riskfaktorer.
• Uppgifter om arbetstid och eventuell övertid.
• Vilka ämnen, material eller verktyg den försäkrade hanterat.

En komplettering kan vara en enkel utredningsåtgärd genom att du hämtar in uppgifter per telefon, men i andra fall kan du behöva hämta skriftliga uppgifter.

Det kan finnas omständigheter som gör att det inte går att utreda med annan än den försäkrade, till exempel om det handlar om ett arbete långt tillbaka i tiden och arbetsplatsen inte längre finns. Även om arbetsplatsen inte längre finns kan kanske en kontakt med fackförening eller branschorganisation ge uppgift om eventuell förekomst av skadliga faktorer.

Exponeringsutredning vid kränkande särbehandling

Om det handlar om att den försäkrade blivit kränkt eller trakasserad i arbetet ska du komplettera med uppgifter från vittnen eller andra personer som, oberoende av den försäkrade, kan lämna uppgifter om händelseförloppet. Det är också lämpligt att den person som har utpekats som den som kränkt eller trakasserat får möjlighet att lämna sin syn på saken. I vissa fall har en utredning om mobbning och kränkande särbehandling redan genomförts av arbetsgivaren, facket eller annan. I dessa fall tar du ställning till om utredningen är tillräcklig för att du ska kunna göra en bedömning eller om det behövs ytterligare komplettering av underlaget. Du kan läsa mer utredning av kränkande särbehandling i avsnitt 5.11 i vägledningen.

17.3.1 Hur långt tillbaka i tiden behöver du utreda exponering?

Olika typer av besvär och sjukdomar har olika lång latenstid, d.v.s. tiden mellan det man utsätts för en riskfaktor och när besvären eller sjukdomen visar sig. För cancersjukdomar handlar det ofta om latenstider upp till 15–20 år, medan riskfaktorer för besvär från rörelseapparaten ofta ligger betydligt närmare tiden när besvären visar sig första gången. Det innebär exempelvis att du behöver utreda längre bakåt i tiden när det gäller cancersjukdomar än när det gäller besvär från rörelseapparaten. Vid cancersjukdomar är det lämpligt att utreda vad den försäkrade har varit utsatt för 20 år bakåt i tiden eller mer, och vid besvär från rörelseapparaten är det lämpligt att utreda cirka 5–10 år bakåt i tiden.

Syftet med exponeringsutredningen är att:

• identifiera möjliga riskfaktorer i arbetet som kan ha orsakat eller försämrat den försäkrades besvär.
• kvantifiera omfattningen av de möjliga riskfaktorerna. Det betyder att du ska klargöra hur länge, hur ofta och hur mycket den försäkrade har varit utsatt för de möjliga riskfaktorerna.

När du sedan gör en helhetsbedömning ska du värdera om riskfaktorerna kan ha orsakat eller försämrat den försäkrades besvär eller sjukdom.

17.4 Besvär från nacken och övre rörelseapparaten

Besvär från nacken och övre rörelseapparaten (axlar, skuldror, armar och händer) kan ha ett samband hög fysisk belastning. Men även låg fysisk belastning under lång tid (statiska belastningar), alternativt belastningar som upprepas ofta (repetitiv belastning), kan ha ett samband med besvär i övre rörelseapparaten.

Belastningar påverkar olika kroppsdelar och vävnader på olika sätt. Men tunga lyft, repetitiva rörelser eller statisk belastning under lång tid ger ofta besvär i det här området. Även psykosociala faktorer som stress, vantrivsel och bristande kontroll över sin arbetssituation kan bidra till att man utvecklar eller upplever besvär och sjukdomar i nacken och övre rörelseapparaten.

17.5 Nack- och skulderbesvär

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om nack- och skulderbesvär som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Besvär som har orsakats av trauma, exempelvis ett olycksfall, ingår inte i avsnittet. Besvär från nacken förekommer också i samband med exempelvis reumatiska sjukdomar och generella smärttillstånd. Den typen av besvär omfattas inte heller av det här avsnittet.

Vanliga diagnoser

Ospecifika besvär M79 Nackmyalgi (muskelsmärta i nacken) M54 Cervikalgi (värk i nacken) M53 Cervikokranialt smärtsyndrom (värk från nacken som strålar upp i huvudet) M53 Cervikobrakialt smärtsyndrom (värk från nacken som strålar ut i skuldra och arm)

Specifika besvär M50 Diskbråck i halsryggen M47 Spondylos (artros i halskotpelaren) G54 Cervikal rhizopati (nervrotssmärta från halsryggen)

Symtom och orsaker till nack- och skulderbesvär

Nack- och skulderbesvär innebär att man har värk från nacken. Ibland strålar värken ut mot armen eller skuldran (cervkobrakialt smärttillstånd). Förutom värk i nacken eller skuldror är det också vanligt att man är stel och har begränsad rörlighet i nacken. Ibland har man också huvudvärk (cervikokranialt smärtsyndrom).

Det kan finnas flera anledningar till att man får nack- och skulderbesvär. Ärftliga, personlighetsmässiga, biologiska, ergonomiska och psykosociala faktorer kan vara orsak till eller bidra till att besvären uppkommer.

Hur vanliga är besvären i befolkningen?

Nackbesvär är vanligt. Mer än hälften av den vuxna befolkningen kan förväntas ha besvär från nacken under en ettårsperiod. Nackbesvär är vanligare hos kvinnor än hos män och förekomsten ökar med stigande ålder. Orsaken till att nack- och skulderbesvär är vanliga i befolkningen vet man inte säkert. Sannolikt spelar förhållanden i arbetet, på fritiden och hos personen roll för uppkomsten.

Även om nack- och skulderbesvär är vanliga så är det relativt ovanligt att man har så stora besvär från nacken att man inte kan arbeta. Man brukar skilja på långvariga och övergående besvär.

Åldersförändringar

Det är vanligt med åldersförändringar (degenerativa förändringar) i nacken. Åldersförändringar börjar redan i 25-årsåldern hos de allra flesta människor och är en del av det naturliga åldrandet. Ärftliga faktorer kan också spela roll för när åldersförändringarna börjar och hur de utvecklas.

Resultatet av åldersförändringarna i nacken kan bestå av oregelbundenhet i skelettytorna, benpålagringar och förändringar i mellankotsskivorna. Trots att en röntgenundersökning kan visa att det finns förändringar i halsryggen behöver det inte betyda att det också finns besvär (exempelvis värk) som kan kopplas till förändringarna.

Riskfaktorer för nack- och skulderbesvär

Nedan finns en lista på riskfaktorer som kan orsaka eller försämra nack- och skulderbesvär. Dessa kan finnas både på och utanför arbetet. Gemensamt för riskfaktorerna är att de ger en ökad spänning av muskler i nacken som leder till värk och stelhet.

Kunskapen om riskfaktorerna för nack- och skulderbesvär hämtar Försäkringskassan i första hand från SBU:s rapporter nr. 210 och 349. Till grund för rapporterna ligger ett antal studier. I dessa studier har man studerat personer som har utsatts för olika riskfaktorer under perioder som sträcker sig från 6 månader upp till 5 år. Det finns få studier där det finns uppgifter om personerna har arbetat hel- eller deltid. Både när du gör en bas- och en exponeringsutredning behöver du utreda om den försäkrade har varit utsatt för någon eller några av dessa riskfaktorer. Du behöver också ta reda på omfattningen av riskfaktorerna, det vill säga hur länge och hur mycket den försäkrade har varit utsatt för dem.

Enligt SBU kan också bristfällig psykosocial miljö orsaka vissa nackproblem. Tänk på att SBU inte har tagit hänsyn till att lagstiftaren har valt att undanta vissa psykosociala aspekter (undantagen) från arbetsskadeförsäkringen när de har bedömt vilka studier som ska ingå i rapporten. Exempelvis framgår det i SBU-rapporten att det finns ett samband mellan vissa nackproblem och arbetstillfredsställelse, det vill säga hur man trivs på arbetet. Därför är det viktigt att du gör en allsidig utredning, även om riskfaktorn skulle kunna vara en sådan exponering som tillhör undantagen.

Riskfaktorerna är:

anteckning

• Arbete som kräver att man använder mycket kraft och belastar armarna, exempelvis att lyfta, bära, skjuta eller dra något.
• Arm- eller handrörelser som man upprepar ofta och där man inte har någon möjlighet att samtidigt avlasta armarna.
• Arbete där man har nacken framåt- eller bakåtböjd under stor del av arbetstiden.
• Arbete med händerna i eller ovan skulderhöjd.
• Arbete i obekväm arbetsställning där man böjer och vrider kroppen.
• Låst arbetsställning under större delen av dagen (inaktivitet).
• Höga krav i arbetet i kombination med låg kontroll, eller enbart höga kvantitativa krav i arbetet, låg kontroll och lågt beslutsutrymme.
• Obalans mellan ansträngning och belöning

Nedanstående riskfaktorer vet man inte exakt de bakomliggande orsakerna till. Man kan däremot se starka kopplingar i epidemiologiska studier mellan nack- och skulderbesvär och dessa riskfaktorer:

• nedsatt allmänhälsa (andra sjukdomar)
• depression
• övervikt (BMI över 25).

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 349.

SBU. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 210.

Edling, Nordberg, Albin och Nordberg (2019): Arbets- och Miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö. 4:e upplagan. Studentlitteratur. Sid 117–126.

17.5.1 Frågor för nack- och skulderbesvär

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller arbetsdag har du haft rast och paus? Hur ser arbetsplatsen ut?

Arbete som kräver att man använder mycket kraft och belastar armarna, exempelvis att lyfta, bära, skjuta eller dra något

• Ingår det i arbetsuppgifterna att lyfta eller bära på saker?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du bär eller lyfter? Greppbarhet på föremålen?
• Hur ofta och hur mycket har du burit eller lyft de olika föremålen?
• På vilket sätt har du burit eller lyft? Under knähöjd eller över axelhöjd?
• Ingår det i dina arbetsuppgifter att skjuta eller dra föremål? Hur ofta och hur länge? Vilka krafter eller vikter?
• Hanterar du någon typ av verktyg? (Beteckning, greppbarhet och vikt?)

Arm- eller handrörelser som man upprepar ofta och där man inte har någon möjlighet att samtidigt avlasta underarmarna

• Ingår det repetitiva arm- och handrörelser i arbetet? Om ja, på vilket sätt? Framåt, bakåt, sidled eller i kombination? Hur ofta och hur länge?
• Vilka positioner har dina armar under arbetet?
• Har du möjlighet att avlasta dina underarmar när du arbetar?
• Har du arbetat med armarna långt från kroppen? Hur ofta och hur mycket?

Arbete med händerna i eller ovan skulderhöjd

• Arbetar du med händerna i eller ovan skulderhöjd? Hur ofta och hur länge

Arbete där man har nacken framåt- eller bakåtböjd under stor del av arbetsdagen eller arbetar med böjda, vridna och eller låsta kroppsställningar

• Arbetar du med nacken framåt- eller bakåtböjd? När, hur ofta och hur länge under en arbetsdag?
• Ingår det synkrävande arbetsuppgifter där du har nacken böjd framåt eller bakåt?

Kvantitativa krav (krav på arbetsmängd som ska utföras inom en viss tidsram och med ett visst arbetstempo)

Arbetsmängd

• Händer det att du inte hinner med vissa arbetsuppgifter? Om ja, vilka arbetsuppgifter gäller det och hur ofta händer det?
• Är din arbetsbörda ojämnt fördelad under dagen, veckan eller året? Om ja, på vilket sätt?

Arbetstempo

• Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? Om ja, vilken typ av arbetsuppgifter gäller det och hur ofta förekommer de (under en arbetsdag, en arbetsvecka eller ett år)?
• Händer det att du inte hinner ta rast eller paus? Om ja, hur ofta händer det?

Arbetstid

• Händer det att du arbetar övertid? Om ja, hur ofta händer det och hur mycket övertid arbetar du?
• Vilka perioder med avlastning eller återhämtning brukar du ha (mindre arbetsmängd eller arbetstempo, semester eller annan ledighet)?

Kontroll i arbetet och över arbetssituationen (möjlighet att påverka arbetet)

• Kan du påverka vad, när och hur ditt arbete ska utföras? Om ja, på vilket sätt?
• Kan du påverka när du ska ta paus eller lunch?
• Kan du påverka dina arbetstider eller ditt arbetsschema?

Ansträngning och belöning (obalans mellan hård ansträngning och tillräcklig belöning - begreppet ansträngning syftar mera på individens upplevelse av vilken ansträngning som krävs än vad begreppet krav gör)

• Upplever du att ditt arbete är uppskattat?
• Tycker du att din lön motsvarar din arbetsinsats? Om nej, varför inte?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat nack- och skulderbesvär. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.6 Axelbesvär

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om axelbesvär som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Besvär som orsakats av ett olycksfall ingår inte i det här avsnittet. Besvär från axlarna förekommer också i samband med exempelvis reumatiska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Den typen av besvär omfattas inte heller av det här avsnittet.

Vanliga diagnoser

Specifika besvär M75.1 Rotator cuff-syndrom (senbristning i rotatorcuffen) M75.1 Supraspinatustendinit (seninflammation i supraspinatusmuskeln) M75.4 Impingement syndrom (inklämningssyndrom) M75.5 Bursit i skulderleden (slemsäcksinflammation) M19.0 Akromioklavikularledsartros (AC-ledsartros)

En rad sjukdomstillstånd kan ge smärta eller besvär från axeln och de är nästan alltid specifika sjukdomar. Ibland kan besvären vara ospecifika. Det betyder att man inte kan se eller mäta några förändringar vid röntgenundersökning eller neurofysiologisk undersökning.

Symtom och orsaker till axelbesvär

Axelleden är mycket rörlig på grund av sin konstruktion. Smärta och minskad rörlighet är de vanligaste sjukdomsbesvären i axelleden. Som regel är det AC-ledsartros, impingement eller rotatorcuffsyndrom som ligger till grund för besvär i axeln. De två sistnämnda kan också benämnas subakromiell smärta.

På grund av axelledens konstruktion blir det trångt där rotatorcuffens fyra muskler med tillhörande senor passerar under det bentak som bildas i skulderbladsutskottet och nyckelbenet. Det här gör att axeln är extra känslig för yttre påverkan.

Hur vanliga är besvär i befolkningen?

Besvär från axlarna är relativt vanliga. Omkring 15–25 procent har besvär i någon omfattning och förekomsten av besvären ökar med stigande ålder. Bristning av rotatorcuffen drabbar 15–40 procent av personer äldre än 40 år.

Åldersförändringar

Senorna i musklerna drabbas i takt med stigande ålder av degenerativa förändringar, så kallad tendinos. Ledförbindelsen mellan skulderbladsutskottet och nyckelbenet drabbas där tidigt och ofta av en AC-ledsartros.

Riskfaktorer för axelbesvär

anteckning

• Kraftkrävande arbete (lyfta, bära skjuta, dra)
• Arbete med händerna i eller över axelhöjd.
• Repetitiva rörelser med armen.
• Det är också en risk att arbeta med datormus under lång tid.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 349.

SBU. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 210.

17.6.1 Frågor för axelbesvär

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller en arbetsdag har du haft rast och paus?
• Hur ser arbetsplatsen ut?

Arbete som kräver att man använder mycket kraft och belastar axlarna, exempelvis att lyfta, bära, skjuta eller dra något

• Ingår det i arbetsuppgifterna att lyfta eller bära på saker?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du bär eller lyfter? Greppbarhet på föremålen?
• Hur ofta och hur mycket har du burit eller lyft föremål?
• På vilket sätt har du burit eller lyft?
• Ingår det i dina arbetsuppgifter att skjuta och eller dra föremål? Hur ofta och hur länge? Vilka krafter eller vikter?
• Hanterar du någon form av verktyg? (Beteckning, grepp och vikt)

Arbete med överarmarna i eller över axelhöjd

• Arbetar du med överarmarna i eller över axelhöjd? Hur ofta och hur länge? Har du möjlighet till paus?
• Sker detta arbete i kombination som du använder verktyg? Hur ofta och hur länge?
• Typ och vikt på verktygen?

Arbete med datormus eller andra styrdon

• Arbetar du vid dator? Hur ofta och hur länge per dag?
• Hanterar du styrdon, exempelvis joystick eller digital ritpenna? Hur ofta och hur länge per dag eller vecka?

Repetitiva rörelser med armen

• Förekommer det att du upprepar samma rörelse en stor del av din arbetsdag? Hur ofta och hur länge per dag?
• Har du möjlighet att ta korta eller långa pauser? Hur ofta och hur långa är pauserna?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat axelbesvär. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.7 Besvär i armbåge och underarm

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om besvär i armbåge och underarm som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Man kan också få besvär i armbåge och underarm efter ett olycksfall, eller på grund av exempelvis reumatiska sjukdomar och generella smärttillstånd. De besvären ingår inte i det här avsnittet.

Vanliga diagnoser

Specifika besvär M77.0 Medial epikondylit (golfarmbåge) M77.1 Lateral epikondylit (tennisarmbåge)

En rad sjukdomstillstånd kan ge smärta eller besvär från armbåge och underarmar och de är nästan alltid specifika sjukdomar. Ibland är besvären ospecifika. Det betyder att man inte kan se eller mäta några förändringar vid röntgenundersökning eller neurofysiologisk undersökning.

Symtom och orsaker till besvär i armbåge och underarm

Tennisarmbåge (lateral epikondylit) innebär att man har smärta i muskelfästena på utsidan av armbågen. Smärta i senfästena på insidan av armbågen kallas golfarmbåge (medial epikondylit) och är mindre vanlig än tennisarmbåge.

Besvären börjar ofta smygande, och man har svårt att gripa och att lyfta med sträckt handled. Den som drabbas av epikondylit är öm över armbåge och känner smärta när han eller hon använder handen och handleden för att ta ett kraftigt tag om någonting.

Orsaken till golf-tennisarmbåge kan vara fysisk belastning i form av repetitiva sträck- och vridrörelser i hand och handled som utförs med kraft. Det kan leda till en överansträngning av handledens sträckmuskler, vilket i sin tur ger upphov till ett smärttillstånd i muskelfästet i armbågen.

Hur vanliga är besvären i befolkningen?

Andelen personer i befolkningen (prevalensen) som har epikondylit uppskattas till 1–2 procent och är vanligast i åldrarna 35–50 år. Män och kvinnor drabbas lika ofta av tennisarmbåge och riskerna ökar med stigande ålder.

Riskfaktorer för besvär i armbåge och underarm

Nedan finns en lista på riskfaktorer som kan orsaka eller försämra besvär i armbåge och underarm. Riskfaktorerna kan finnas både på arbetet och på fritiden. Gemensamt för riskfaktorerna är att de belastar muskelfästena på utsidan eller insidan av armbågen.

anteckning

• Arbete som kräver att man använder mycket kraft, exempelvis lyfta, bära, skjuta och dra. Även arbete med tunga verktyg.
• Repetitiva sträck- och vridrörelser i hand och handled.
• Arbete med datormus och andra styrdon under mer än halva arbetsdagen.
• Andra sjukdomstillstånd som exempelvis reumatiska sjukdomar.
• Stigande ålder.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 349.

SBU. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 210.

17.7.1 Frågor för besvär i armbåge och underarm

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller arbetsdag har du haft rast och paus?
• Hur ser arbetsplatsen ut?

Arbete som kräver att man använder mycket kraft och belastar armarna, exempelvis att lyfta, bära, skjuta eller dra något

• Ingår det i arbetsuppgifterna att lyfta eller bära på saker?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du bär eller lyfter? Greppbarhet på föremålen?
• Hur ofta och hur mycket har du burit eller lyft föremål?
• På vilket sätt har du burit eller lyft?
• Sker detta arbete i kombination med att du använder verktyg? Hur ofta och hur länge?
• Typ och vikt på verktygen?
• Ingår det i dina arbetsuppgifter att skjuta eller dra föremål? Hur ofta och hur länge? Vilka krafter eller vikter?

Arbete som kräver repetitiva sträck- och vridrörelser

• Ingår det repetitiva sträck- och vridrörelser av hand och handled i ditt arbete? Om ja, på vilket sätt? Framåt, bakåt, sidled eller i kombination? Hur ofta och hur länge?
• Vilka positioner har dina armar under arbetet?
• Har du möjlighet att avlasta dina underarmar när du arbetar?
• Ingår det arbete där du måste använda kraft i kombination med repetitiva rörelser i hand och handled? Om ja, hur ofta förekommer det?
• Hanterar du någon form av verktyg? Om ja, beteckning, greppbarhet och vikt på verktygen?

Arbete med datormus eller andra styrdon

• Arbetar du vid dator? Hur ofta och länge per dag?
• Hanterar du styrdon, exempelvis joystick eller digital ritpenna? Hur ofta och hur mycket per dag eller vecka?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat besvär i armbåge och underarm. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.8 Besvär i hand och handled

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om besvär i hand och handled som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Besvär som har orsakats av ett olycksfall ingår inte i det här avsnittet. Besvär från hand och handled förekommer också i samband med reumatiska sjukdomar och generella smärttillstånd. Den typen av besvär ingår inte heller i det här avsnittet.

Vanliga diagnoser

G56.0 Karpaltunnelsyndrom M18 Tumbasartros (artros i tummens grundled eller CMC-I-ledsartros) M65.4 Radial handledstenosynovit (inflammation i senskida i tumsida av handen, även kallat De Quervain's tendinit)

Symtom och orsaker till besvären

Karpaltunnelsyndrom

Symtomen vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickkänslor ut i tumme, pekfinger och långfinger. Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln och muskelstyrkan i vissa muskler på tummens sida av handen.

Karpaltunneln är en kanal i handleden där kärl, nerver och senor passerar ut i handen. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven klämd i karpaltunneln. Yttre orsaker till karpaltunnelsyndrom kan vara fysisk belastning som repetitivt kraftkrävande rörelser i handen och armen och arbete med handhållna verktyg.

Tumbasartros

Symtomen vid tumbasartros är värk och smärta i tummen och nedsatt förmåga att gripa tag om saker.

Vid tumbasartros tunnas brosk runt leden ut och kan till och med försvinna helt. Artros utvecklas långsamt över många år, utom i de fall där artrosutvecklingen är en följd av en direkt skada på leden, då kan utvecklingen gå mycket snabbt. Orsaken till artros är i grunden oklar, men uppfattningen är att det är flera faktorer som bidrar till artros. Besvären motsvarar inte alltid det man ser på röntgen. Man kan se stora förändringar på röntgen utan att personen har besvär av förändringarna, medan andra personer har mindre förändringar men stora besvär.

Inflammation i senskidan

Symtom vid inflammation i senskidan är svullnad, smärta och ömhet över tummens sträcksenor.

Inflammation i senskidan kan många gånger uppstå utan att man hittar någon yttre orsak till inflammationen. Kraftigt upprepat enformigt arbete kan vara en yttre orsak till besvären.

Hur vanliga är besvären i befolkningen?

Andelen personer i befolkningen som har karpaltunnelsyndrom är cirka 10 procent hos kvinnor och cirka 1 procent hos män. Gravida kvinnor kan drabbas, men besvären försvinner nästan alltid efter förlossningen. Personer med exempelvis diabetes eller ledgångsreumatism drabbas också oftare än övriga.

Tumbasartros är relativt vanligt och drabbar särskilt kvinnor efter klimakteriet. Förekomsten av tumbasartros i befolkningen ökar bland både kvinnor och män med stigande ålder. Efter klimakteriet har cirka 50 procent av kvinnorna förändringar i tumbasen som är synliga på röntgen. De flesta har däremot inga besvär av de här förändringarna.

När det gäller inflammation i senskidan är ammande kvinnor och kvinnor i medelåldern överrepresenterade. Man räknar med att cirka 1 procent av befolkningen har den här typen av besvär.

Riskfaktorer för besvär i hand och handled

anteckning

• Kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna.
• Arbete med handlederna i böjd eller vriden position.
• Repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen.
• Spänt arbete, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter till kontroll eller inflytande i arbetet.
• Arbete med handhållna vibrerande verktyg.
• Ålder.
• Ärftlighet.
• Kön.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 349.

SBU. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 210.

Nilsson T, Wahlström J, Burström L. Systematiska kunskapsöversikter; 9. Kärl- och nervskador i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Arbete och hälsa. Vetenskaplig skriftserie. Nr 2016;49(4).

Lundborg och Björkman (2015): Handkirurgi. 3:e upplagan. Studentlitteratur.

Karlsson, Karlsson och Roos (2018): Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna. Studentlitteratur.

17.8.1 Frågor för besvär i hand och handled

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller en arbetsdag har du haft rast och paus?

Arbete som kräver att man använder mycket kraft eller repetitiva rörelser i hand och handled, eller en kombination av båda

• Ingår det repetitiva sträck- och vridrörelser i hand och handled i ditt arbete? Om ja, på vilket sätt? Framåt, bakåt, i sidled eller i kombination? Hur ofta och hur länge utför du de här rörelserna?
• Ingår det repetitiva kraftkrävande nyprörelser eller grepprörelser i ditt arbete? Om ja, på vilket sätt? Framåt, bakåt, i sidled eller i kombination? Hur ofta och hur länge utför du de här rörelserna?
• Arbetar du med handlederna i böjd och vriden position? Om ja, på vilket sätt? Hur ofta och hur länge gör du det?
• Hanterar du någon form av verktyg i ditt arbete? Vet du vad det är för beteckning eller tillverkare av verktyget? Hur mycket väger verktyget och vilken greppbarhet har det?
• Ingår det kraftkrävande arbete för hand- och handleder? Om ja, på vilket sätt? Hur ofta och hur länge utför du de här rörelserna?

Arbete med handhållna vibrerande verktyg

• Arbetar du med vibrerande verktyg? Exempelvis slipmaskin, mutterdragare eller motorsåg. Hur ofta och hur länge per dag eller arbetsvecka använder du vibrerande verktyg?
• Vet du beteckning, märke eller tillverkare av verktygen?
• Hur mycket väger verktygen och vilken greppbarhet har de?

Kvantitativa krav (krav på arbetsmängd som ska utföras inom en viss tidsram och med ett visst arbetstempo)

Arbetsmängd

• Händer det att du inte hinner med vissa arbetsuppgifter? Om ja, vilka arbetsuppgifter gäller det och hur ofta händer det?
• Är din arbetsbörda ojämnt fördelad under dagen, veckan eller året? Om ja, på vilket sätt?

Arbetstempo

• Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? Om ja, vilken typ av arbetsuppgifter gäller det och hur ofta förekommer de (under en arbetsdag, en arbetsvecka eller ett år)?
• Händer det att du inte hinner ta rast eller paus? Om ja, hur ofta händer det?

Arbetstid

• Händer det att du arbetar övertid? Om ja, hur ofta händer det och hur mycket övertid arbetar du?
• Vilka perioder med avlastning eller återhämtning brukar du ha (mindre arbetsmängd eller arbetstempo, semester eller annan ledighet)?

Kontroll i arbetet och över arbetssituationen (möjlighet att påverka arbetet)

• Kan du påverka vad, när och hur ditt arbete ska utföras? Om ja, på vilket sätt?
• Kan du påverka när du ska ta paus eller lunch?
• Kan du påverka dina arbetstider eller ditt arbetsschema?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat besvär i hand och handled. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.9 Ryggproblem

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om ryggproblem som kan ha ett samband med exponering för fysisk eller psykosocial belastning. Utöver det som beskrivs under rubriken Riskfaktorer finns i slutet av detta avsnitt också en beskrivning av exponeringskvantifiering för ryggproblem.

Vanliga diagnoser

Exempel på ospecifika diagnoser M 54.5 Lumbago (ländryggsbesvär) M 54.4 Lumbago med ischias (värk i ländryggen som strålar ned i benen)

Exempel på specifika diagnoser M 47.9 Spondylos M 48.0 Spinal stenos (förträngning av ryggmärgskanalen) M 51.0–9 Disksjukdom (diskbråck, diskdegeneration)

Vid ospecifika ryggdiagnoser finns det inga påvisbara förändringar i ryggen som kan förklara smärtorna. Man kan heller inte se eller mäta några förändringar i ryggen vid en röntgen- eller neurofysiologisk undersökning. De här diagnoserna är så kallade symtomdiagnoser och säger inget om orsaken till smärtorna och övriga symtom.

Vid en klarlagd specifik ryggdiagnos är kända och påvisbara förändringar i ryggen den huvudsakliga förklaringen till smärtorna och övriga symtom.

En persons ryggproblem kan ändras över tid och personen kan ha olika ryggdiagnoser för samma upplevda ryggproblem.

I SBU-rapporten använder man ryggproblem som ett övergripande begrepp. Man använder också de mer detaljerade begreppen: ryggbesvär (värk och smärta från bröst- och ländrygg), ischiassymtom, diskförändringar och ryggsjukdomar. När du samlar in uppgifter om exponeringen behöver du inte fastställa vilken typ av ryggproblem det är fråga om. Vilken diagnos som är klarlagd och vilken kunskap som finns om faktorer i arbetet kan orsaka sådana besvär är en fråga som FMR ska yttra sig över. Det är först därefter, när du gör bedömningen enligt bevisregeln, som det måste vara klarlagt vilken typ av ryggproblem det är frågan om.

Symtom och orsaker till ryggproblem

De flesta ryggproblem medför värk och eller smärta från bröst- eller ländryggen. Värken kan ibland stråla ned i benen (ischiassymptom). Förutom att man har värk är det också vanligt att man är stel och har nedsatt rörlighet i ryggen. Diskförändringar i form av disksänkning, buktande diskar eller diskbråck är vanliga fynd vid en röntgenundersökning av ryggen.

Orsaken till att ryggproblem är så vanliga i befolkningen vet man inte säkert. Det kan finnas flera olika förklaringar till varför man får problem i ryggen. Ärftliga, personlighetsmässiga, ergonomiska och psykosociala faktorer kan bidra till att man får problem. Det är därför viktigt att du i varje enskilt ärende gör en allsidig bas- och exponeringsutredning.

Hur vanligt är det med ryggproblem i befolkningen?

Ryggproblem är mycket vanliga. De flesta människor har någon gång under sitt liv haft ont i ryggen. 60–70 procent av befolkningen drabbas av ryggproblem någon gång i livet.

Åldersförändringar

Det är vanligt med åldersförändringar (degenerativa förändringar) i ryggen. Åldersförändringar kan börja redan tidigt i livet och är en del av det naturliga åldrandet. Såväl ärftliga faktorer som omgivningsfaktorer kan vara av betydelse. Resultatet av åldersförändringarna i ryggen kan bestå av oregelbundenheter i skelettytorna, benpålagringar och diskförändringar.

Trots att man har åldersförändringar så betyder inte det att man alltid får symtom av dessa. En person med sådana förändringar kan alltså vid röntgenundersökning visa stora förändringar i ryggen utan att ha några som helst symtom.

Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har personer som har utsatts för tung manuell hantering mer diskförändringar än personer som inte har varit utsatta för detta.

Riskfaktorer för ryggproblem

Nedanstående faktorer kan medföra en ökad risk för att få ryggproblem. Kunskapen om riskfaktorerna hämtar Försäkringskassan i första hand från SBU-rapport nr 227. Riskfaktorerna kan finnas både på och utanför arbetet.

Tänk på att det är svårt att renodla olika riskfaktorer. Ofta innebär ett arbete en kombination av olika riskfaktorer. Arbete med böjd och vriden rygg kan till exempel vara kombinerat med olika former av manuell hantering. Flera faktorer ökar risken för skada. Det är därför viktigt att exponeringsutredningen är tillräckligt omfattande för att kunna ge en helhetsbild av personens arbete.

Enligt SBU kan också bristfällig psykosocial miljö orsaka vissa ryggproblem. Tänk på att SBU inte har tagit hänsyn till att lagstiftaren har valt att undanta vissa psykosociala aspekter (undantagen) från arbetsskadeförsäkringen när de har bedömt vilka studier som ska ingå i rapporten. Exempelvis framgår det i SBU-rapporten att det finns ett samband mellan vissa ryggproblem och arbetstillfredsställelse, det vill säga hur man trivs på arbetet. Därför är det viktigt att du gör en allsidig utredning, även om riskfaktorn skulle kunna vara en sådan exponering som tillhör undantagen.

Enligt SBU-rapporten löper den som utsätts för nedanstående riskfaktorer en ökad risk att utveckla olika typer av ryggproblem. SBU anger däremot inte uttryckligen vid vilken nivå en viss exponering blir skadlig. Forskningen ger inget stöd för några absoluta gränser för vad som är skadligt för en enskild person. Försäkringskassan har gått igenom studierna som legat till grund för SBU-rapportens slutsatser och sammanställt de exponeringar som kan leda till ryggbesvär.

Riskfaktorerna är:

anteckning

• Arbete med manuell hantering (lyfta, bära, skjuta och dra), eller med böjd eller vriden rygg.
• Arbete på knä eller på huk, eller ett fysiskt ansträngande arbete.
• Arbete där man utsätts för helkroppsvibrationer.
• Arbete som upplevs pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller arbete med små utvecklingsmöjligheter.
• Arbete utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete).

I epidemiologiska studier har man också sett att nedanstående riskfaktorer kan ha ett samband med ländryggsbesvär, men exakt vad de bakomliggande orsakerna är vet man inte:

• ålder
• tidigare ryggbesvär
• depression och ångest
• livsstilsfaktorer så som övervikt eller fetma (BMI över 25) och rökning.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 227.

Toren K, Albin M, Järvholm B. Systematiska kunskapsöversikter; 2. Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. Arbete och Hälsa; Vetenskaplig skriftserie. Nr 2012;46(2).

Exponeringskvantifiering för ryggproblem

I tabellen nedan finns en beskrivning av kvantifierade belastningar som kan orsaka ryggproblem enligt olika studier. De vetenskapliga referenserna ingår i SBU-rapport nr 227, Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem.

Beskrivningen av kvantifierade belastningar är inte styrande, utan ska ses som ett stöd vid bedömning av om mängden exponering är tillräcklig. Den bedömningen ska också alltid göras utifrån de olika individuella faktorerna i varje ärende.

Exponering	Sjukdom	Kvantifierade belastningar	Referens
Lyfta	Ryggbesvär	Kumulativt ≥100 kg/h	Andersen JH, Haahr JP, Frost P. Risk factors for more severe regional muscul-oskeletal symptoms: a two-year pro-spective study of a general working population. Arthritis Rheum 2007; 56:1355-64.
Lyfta	Ryggbesvär	Lyft >25 kg >15 gånger/dag	Coenen P, Kingma I, Boot CR, Twisk JW, Bongers PM, van Dieen JH. Cumulative low back load at work as a risk factor of low back pain: a pro-spective cohort study. J Occup Rehabil 2013; 23:11-8.
Lyfta (vårdarbete)	Ryggbesvär	High physical workload (innefattar lyft >30 kg ofta)	Jensen JN, Holtermann A, Clausen T, Mortensen OS, Carneiro IG, Andersen LL. The greatest risk for low-back pain among newly educated female health care workers; body weight or physical work load? BMC Musculoskelet Disord 2012;13:87.
Lyfta	Diskförändringar	Kumulativ ländryggsbelastning beräknad enligt en särskild modell (MDD) som finns beskriven i studien.	Seidler A, Bergmann A, Jäger M, Ellegast R, Ditchen D, Elsner G, Grifka J, Haerting J, Hofmann F, Linhardt O, Luttmann A, Michaelis M, Petereit-Haack G, Schumann B, Bolm-Audorff U. Cumulative occupational lumbar load and lumbar disc disease--results of a German multi-center case-control study (EPILIFT). BMC Musculoskelet Disord. 2009 May 7;10:48
Skjuta/dra	Ryggbesvär	>50 kg, ofta till mycket ofta	Hoozemans MJ, van der Beek AJ, Frings-Dresen MH, van der Woude LH, van Dijk FJ. Pushing and pulling in association with low back and shoulder complaints. Occup Environ Med 2002;59:696-702.
Arbetsställning	Ryggbesvär	Obekväma lyft >½ av arbetsdagen	Sterud T, Tynes T. Work-related psy-chosocial and mechanical risk factors for low back pain: a 3-year follow-up study of the general working population in Norway. Occup Environ Med 2013;70:296-302.
Arbetsställning	Ryggbesvär	Böjd/vriden rygg >2 h/dag	Van Nieuwenhuyse A, Somville PR, Crombez G, Burdorf A, Verbeke G, Johannik K, et al. The role of physical workload and pain related fear in the development of low back pain in young workers: evidence
Arbetsställning	Ischiassymtom	Arbete med framåtböjd bål >2 h/dag	from the BelCoBack Study; results after one year of follow up. Occup Environ Med 2006;63:45-52.
Helkroppsvibrationer	Ryggbesvär och ischias-symtom	Insatsvärde för helkroppsvibrationer: A(8) = 0,5 m/s² Gränsvärde för helkroppsvibrationer: A(8) = 1,1 m/s²	Miranda H, Viikari-Juntura E, Punnett L, Martikainen R, Takala E-P, Riihimaki H. Individual factors, occupational loading and physical exercise as predictors of sciatic pain. Spine 2002;27 (10):1102-9 Arbetsmiljöverket: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/vibrationer/
Arbete utanför vanlig dagtid (Vårdarbete)	Ryggbesvär	Utökad arbetstid >13 h/dag, övertid <10 h mellan skift. Jour minst en gång i veckan.	Trinkoff AM, Le R, Geiger-Brown J, Lipscomb J, Lang G. Longitudinal relationship of work hours, mandatory overtime, and on-call to musculoskeletal problems in nurses. Am J Ind Med 2006;49:964-71.

17.9.1 Frågor för ryggproblem

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, utanför normal arbetstid (skiftarbete) eller på ackord?
• Har du haft oregelbunden arbetstid? Om ja, beskriv hur och under vilka år har du arbetat oregelbundet.
• Vid skiftarbete: Vilken typ av skiftarbete har du haft och under vilka år?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller arbetsdag har du haft rast och paus?
• Har det funnits arbetsrotation?
• Hur ser arbetsplatsen ut?

Manuell hantering (bära, lyfta, skjuta, dra)

• Ingår det i arbetsuppgifterna att lyfta, bära, skjuta eller dra föremål?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du hanterar?
• Hur svårt är det att greppa föremålen?
• Vilket underlag står du på när du arbetar (hala golv, sluttande underlag etc.)?
• Hur ofta och hur mycket har du burit, lyft, skjutit eller dragit föremålen?
• På vilket sätt har du burit eller lyft? Under knähöjd eller över axelhöjd?
• Använder du dig av hjälpmedel när du lyfter? Använder du någon speciell lyftteknik?
• Lyfter du föremålen själv eller tillsammans med någon?
• Ingår det i ditt arbete att förflytta patienter? Hur ofta förflyttar du patienter under en arbetsdag? Är det vuxna patienter eller barn?
• När förflyttar du patienter? Exempelvis från säng till rullstol, från rullstol till toalett.
• Förflyttar du patienter ensam eller arbetar ni i par?
• Använder du hjälpmedel? Exempelvis lyftanordning eller någon speciell lyftteknik?

Arbete med framåtböjd, böjd eller vriden rygg

• Vilka arbetsställningar innebär ditt arbete?
• Innebär ditt arbete att du får arbeta framåtböjd eller med böjd och eller vriden rygg?
• Om du arbetar med framåtböjd rygg, innebär det att du arbetar med händerna nära golvet? Om ja, under hur stor del av din arbetsdag arbetar du i sådana arbetsställningar?
• Är det trånga utrymmen vid eventuella patientförflyttningar? Beskriv.

Knästående eller huksittande arbete

• Innebär ditt arbete att du sitter på huk eller står på knä? Om ja, under hur stor del av din arbetsdag arbetar du i sådana arbetsställningar?

Fysiskt ansträngande arbete

• Medför ditt arbete att du blir varm, kall, svettig eller andfådd? Hur ofta under en arbetsdag?
• Är du fysiskt trött efter en arbetsdag?

Arbete som innebär helkroppsvibrationer

Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter, står eller ligger på ett vibrerande underlag som i till exempel truckar, skogs- och entreprenadmaskiner.

Ta gärna hjälp av en försäkringsmedicinsk rådgivare för att tolka resultaten av uppmätta vibrationsvärden. Stöd för att beräkna exponeringsvärde hittar du här: Vibrationsdatabasen.

• Utsätts du för helkroppsvibrationer i ditt arbete? Exempelvis genom att köra något fordon?
• Vilken typ av fordon?
• Hur ofta och länge per dag kör du fordonet?

Kvantitativa krav (krav på arbetsmängd som ska utföras inom en viss tidsram och med ett visst arbetstempo)

Arbetsmängd

• Händer det att du inte hinner med vissa arbetsuppgifter? Om ja, vilka arbetsuppgifter gäller det och hur ofta händer det?
• Är din arbetsbörda ojämnt fördelad under dagen, veckan eller året? Om ja, på vilket sätt?

Arbetstempo

• Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? Om ja, vilken typ av arbetsuppgifter gäller det och hur ofta förekommer de (under en arbetsdag, en arbetsvecka eller ett år)?
• Händer det att du inte hinner ta rast eller paus? Om ja, hur ofta händer det?

Arbetstid

• Händer det att du arbetar övertid? Om ja, hur ofta händer det och hur mycket övertid arbetar du?
• Vilka perioder med avlastning eller återhämtning brukar du ha (mindre arbetsmängd eller arbetstempo, semester eller annan ledighet)?

Kontroll i arbetet och över arbetssituationen (möjlighet att påverka arbetet)

• Kan du påverka vad, när och hur ditt arbete ska utföras? Om ja, på vilket sätt?
• Kan du påverka när du ska ta paus eller lunch?
• Kan du påverka dina arbetstider eller ditt arbetsschema?

Vikt och längd

• Hur lång är du?
• Hur mycket väger du?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer på fritiden som kan ha ett samband med ryggproblemen. Enligt SBU-rapporten kan det finnas samband mellan ryggproblem och en individs livsstil, såsom rökning, alkoholkonsumtion och fritidsaktiviteter. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.10 Höftledsartros

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om höftledsartros som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Besvär som har orsakats av ett trauma, exempelvis ett olycksfall, ingår inte i det här avsnittet. Besvär från höfterna förekommer också i samband med exempelvis reumatiska sjukdomar och generella smärttillstånd. Den typen av besvär omfattas inte heller av det här avsnittet.

Vanliga diagnoser

Specifika besvär M16 Höftledsartros

Symtom och orsaker till höftartros

Artros är en sjukdom i lederna som vi alla drabbas av förr eller senare i livet, bara vi lever tillräckligt länge. Även om artros sedan länge har varit en känd sjukdom är många frågor om artros obesvarade och det pågår mycket forskning. Artros är slutstadiet för flera olika processer och kallas ibland också för ledsvikt.

Artros innebär att brosket som sitter runt leden tunnas ut eller till och med försvinner helt. Artros utvecklas långsamt över många år, utom i de fall där artrosutvecklingen är en följd av en direkt skada på leden. Då kan artrosutvecklingen gå mycket snabbt. Orsaken till artros är i grunden oklar, men uppfattningen är att det är flera faktorer som bidrar till artros. Det finns ärftliga inslag. Andra faktorer som ökar risken för tidig artrosutveckling är övervikt, svag muskulatur och ledskador.

Höftledsartros är när brosket i höftens led mellan bäckenbenet och lårbenet bryts ned.

Det kan ta många år innan man märker av en höftledsartros. Tecken på höftledsartros kan vara smärta i höften när man anstränger sig fysiskt, men med tiden ökar besvären och man har smärta även i vila och svårt att röra sig. Man kan få höftledsartros utan någon känd anledning. I vissa fall kan höftledsartros vara en följd av en ledsjukdom eller ledskada. Orsaken kan också vara ogynnsam fysisk belastning.

Besvären motsvarar inte alltid det man ser på röntgen. Man kan se stora förändringar på röntgen utan att personen har besvär, medan andra har mindre förändringar och har stora besvär.

Hur vanliga är besvären?

Höftartros är vanligt, särskilt hos äldre personer. Ca 3 procent av befolkningen drabbas av höftartros och sjukdomen är lika vanlig hos män och kvinnor. I drygt en tredjedel av fallen finns sjukdomen på båda höfterna.

Riskfaktorer för höftartros

Nedanstående riskfaktorer kan orsaka eller försämra höftartros. Risken för besvär ökar ju fler riskfaktorer som förekommer.

anteckning

• Arbete med återkommande tunga lyft, 10–20 kg. Det är viktigt att påpeka att det inte finns några absoluta gränser för vad som är skadligt. Vad gäller tunga lyft är de mått som anges här endast ett riktmärke för vad som kan vara skadligt. Sannolikt krävs det att man har varit utsatt för de skadliga riskfaktorerna under lång tid, 10–20 år, för att utveckla artros.
• Ålder.
• Ärftlighet.
• Trauma (tidigare har brutit höftleden).
• Tidigare haft en infektion i leden.
• Medfödda defekter.
• Övervikt.

Nedanstående tabell med riskfaktorer är hämtad ur SBU rapport 253/2016 och visar en kort översikt över deras resultat. Grå ruta indikerar att de inte kunnat avgöra om det finns något samband eller inte. Samband betyder att riskfaktorn enligt deras granskning av artiklar förekommit i högre utsträckning tillsammans med artrosbesvär i höft. Observera att SBU rapporten inte visar om det finns en ökad risk för uppkomst av artros utan begränsas till en ökad risk för besvär av artros. Rapporten innehåller inte någon sammanfattning av vilken omfattning av exponering som krävs, denna framgår av de ingående studierna.

Exponering i arbetsmiljön	Artrosbesvär i höft
Lyfta och bära	Samband
Knästående*
Lyfta och bära + knästående*
Fysisk ansträngning	Samband
Icke-neutral arbetsställning	Samband
Gå i arbete	Samband
Sitta i arbete
Stå i arbete
Gå i trappor och klättra	Samband

* I begreppet knästående infattas även huksittande och krypande arbetsställningar.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 253.

Karlsson, Karlsson och Roos (2018): Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna. Studentlitteratur

17.10.1 Frågor för höftledsartros

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga uppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller arbetsdag har du haft rast och paus?
• Hur ser arbetsplatsen ut?

Fysiskt krävande arbete

• Hur ofta och hur stor del av dagen blir du svettig och får ökad puls?
• Ingår det i arbetsuppgifterna att lyfta eller bära saker?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du lyfter eller bär? Vilken greppbarhet har de?
• Hur ofta och hur mycket har du lyft eller burit föremål?
• Använder du hjälpmedel när du lyfter?
• På vilket sätt har du lyft eller burit?
• Lyfter eller bär du ensam?
• Lyfter du med böjd eller vriden kropp?
• Hur långa sträckor går du dagligen i ditt arbete? Sker det samtidigt som du bär?

Arbete som innebär hopp, klättring, gå i trappor eller sneda plan, samt krypande

• Hur ofta och hur stor del av dagen blir du svettig och får ökad puls?
• Förekommer det hopp och eller förflyttning mellan olika höjder? Hur ofta och hur högt nedhopp?
• Hur ofta och hur mycket klättrar du eller går du i trappor?
• Hur ofta bär du på något tungt när du klättrar eller går i trappor?
• Hur ofta går du på sneda plan eller kryper?

Vikt och längd

• Hur lång är du?
• Hur mycket vägde du när du arbetade med de här arbetsuppgifterna?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer eller skador på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat höftbesvär. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.11 Knäartros

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om knäartros som kan orsakas eller försämras av fysisk belastning. Besvär som har orsakats av ett trauma, exempelvis olycksfall, ingår inte i det här avsnittet. Besvär från knäna förekommer också i samband med exempelvis reumatiska sjukdomar och generella smärttillstånd. Den typen av besvär ingår inte heller i det här avsnittet.

Vanlig diagnos

Specifika besvär M17 Knäartros (artros i knäleden)

Symtom och orsaker till knäartros

Artros är en sjukdom i lederna som vi alla drabbas av förr eller senare i livet, bara vi lever tillräckligt länge. Även om artros sedan länge har varit en känd sjukdom är många frågor om artros obesvarade och det pågår mycket forskning. Artros är slutstadiet för flera olika processer och kallas ibland också för ledsvikt.

Artros innebär att brosket som sitter runt leden tunnas ut eller till och med försvinner helt. Artros utvecklas långsamt över många år, utom i de fall där artrosutvecklingen är en följd av en direkt skada på leden. Då kan artrosutvecklingen gå mycket snabbt. Orsaken till artros är i grunden oklar, men uppfattningen är att det är flera faktorer som bidrar till artros. Det finns ärftliga inslag. Andra faktorer som ökar risken för tidig artrosutveckling är övervikt, svag muskulatur och ledskador.

Symtom vid knäartros är värk och smärta vid belastning samt stelhet. Smärtan kan växla över tiden, där en mer smärtsam period kan följas av en tid med mindre symtom. Ibland blir knät svullet och varmt. Vissa blir också ostadiga och knäet kan haka upp sig. En del har värk även i vila.

Knäatros kan uppkomma utan någon känd anledning. I vissa fall kan artros vara en följd av en ledsjukdom eller en ledskada, som till exempel korsbands- eller meniskskada eller ett benbrott som påverkat ledytan. Orsaken kan också vara fysisk belastning.

Besvären motsvarar inte alltid det man ser på röntgen. Man kan se stora förändringar på röntgen utan att personen har besvär, medan andra har mindre förändringar och har stora besvär.

Hur vanliga är besvären?

Knäartros är vanligt, särskilt hos äldre. Förekomsten i befolkningen ökar med stigande ålder och bland äldre förekommer det hos ca 3 procent. Knäartros är vanligare hos män än hos kvinnor upp till 45 års ålder, därefter ökar andelen kvinnor kraftigt.

Riskfaktorer för knäartros

Nedanstående riskfaktorer kan orsaka eller försämra knäartros. Risken för besvär ökar ju fler riskfaktorer som förekommer.

anteckning

• Arbete med tunga lyft, 10–20 kg. Det är viktigt att påpeka att det inte finns några absoluta gränser för vad som är skadligt. Vad gäller tunga lyft är de mått som anges här endast riktmärken för vad som kan vara skadligt. Sannolikt krävs det att man har varit utsatt för de här riskfaktorerna under lång tid, minst 10 år, för att utveckla artros.
• Knästående, huksittande eller krypande.
• En kombination av tunga lyft och knästående eller huksittande.
• Klättra eller hoppa.
• Ålder.
• Övervikt (hög fysisk belastning på knäleden).
• Ärftlighet.
• Medfödda skador.
• Trauma/olycksfall (i synnerhet menisk- och ledbandsskador).

Nedanstående tabell med riskfaktorer är hämtad ur SBU rapport 253/2016 och visar en kort översikt över deras resultat. Grå ruta indikerar att de inte kunnat avgöra om det finns något samband eller inte. Samband betyder i alla fall utom ett (**) att riskfaktorn enligt deras granskning av artiklar förekommit i högre utsträckning tillsammans med artrosbesvär i knä. Observera att SBU rapporten inte visar om det finns en ökad risk för uppkomst av artros utan begränsas till en ökad risk för besvär av artros. Rapporten innehåller inte någon sammanfattning av vilken omfattning av exponering som krävs, denna framgår av de ingående studierna. Studierna ger inte stöd för en ökad risk för uppkomst eller varaktig försämring av besvär med knäartros av att gå och stå.

Exponering i arbetsmiljön	Artrosbesvär i knä
Lyfta och bära	Samband
Knästående*	Samband
Lyfta och bära + knästående*	Samband
Fysisk ansträngning	Samband
Icke-neutral arbetsställning
Gå i arbete	Samband
Sitta i arbete	Samband **
Stå i arbete	Samband
Gå i trappor och klättra	Samband

* I begreppet knästående infattas även huksittande och krypande arbetsställningar.

** Artikelöversikten har visat lägre förekomst av artrosbesvär vid sittande arbete.

Referenser och läsanvisningar

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 253.

Karlsson, Karlsson och Roos (2018): Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna. Studentlitteratur.

17.11.1 Frågor för knäartros

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga uppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?
• Hur ser din arbetstid ut? Har du arbetat heltid, deltid, skiftgång eller på ackord?
• Hur ofta och hur länge under ett arbetspass eller arbetsdag har du haft rast och paus?

Fysiskt krävande arbete där man lyfter tungt vid repetitiva tillfällen

• Ingår det arbetsuppgifter att lyfta eller bära saker?
• Vilken storlek och vikt är det på föremålen du lyfter eller bär? Greppbarhet på föremålen?
• Hur ofta och hur mycket har du lyft eller burit föremål?
• På vilket sätt har du lyft eller burit? Under knähöjd eller över axelhöjd?
• Lyfter eller bär du ensam?
• Lyfter du med böjda eller vridna knän? Hur tunga är lyften och hur ofta gör du det?
• Använder du dig av några hjälpmedel när du lyfter?

Arbete som innebär olika arbetsställningar för knäna

• Går du ofta i trappor? Hur ofta och hur mycket?
• Förekommer det att du hoppar från höjder eller klättrar på stege?
• Innebär arbetet att du står på huk eller knä? huksittande eller knästående arbete? Hur ofta, hur mycket och hur länge?
• Är det en kombination av tunga lyft och knästående eller huksittande arbete? Hur ofta och hur mycket?

Vikt och längd

• Hur lång är du?
• Hur mycket vägde du när du arbetade med de här arbetsuppgifterna?

När du gjorde basutredningen med den försäkrade kan du ha hittat (identifierat) möjliga riskfaktorer och skador på fritiden som kan ha orsakat eller försämrat knäbesvär. Du behöver i sådana fall fördjupa frågorna kring de här riskfaktorerna om du inte redan har gjort det i basutredningen. Det är lika viktigt att utreda hur ofta, hur länge och hur mycket (kvantifiera) den försäkrade har varit utsatt för riskfaktorer utanför arbetet som i arbetet.

17.12 Sjukdomar i luftvägarna

Avgränsningar

Det här avsnittet handlar om luftvägssjukdomar som kan orsakas eller försämras av yttre miljöfaktorer.

Vanliga diagnoser

J45 Astma J44 KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) C34 Lungcancer C45 Mesoteliom (cancer i lungsäcken)

Symtom och orsaker till sjukdomarna

Astma

Allergisk astma beror på en allergi mot något ämne. Kroppens antikroppar reagerar när man kommer i kontakt med ämnen man är allergisk mot och då kan reaktionen som uppstår bli astma. Icke allergisk astma kan uppstå på grund av ämnen som irriterar luftvägarna. Orsaker kan vara rökning, irriterande ämnen, luftvägsinfektioner och kall luft.

När astma orsakas eller försämras av faktorer i arbetsmiljön talar man om yrkesastma. Det finns både primär och sekundär yrkesastma. Man talar om primär yrkesastma när astman har orsakats av faktorer i arbetsmiljön och sekundär yrkesastma när en tidigare astma förvärras av faktorer i arbetsmiljön. Yrkesastma kan både vara allergisk och icke allergisk.

Ett astmaanfall kan utlösas av allergireaktioner och av olika ämnen som irriterar luftvägarna, som till exempel kringflygande damm, cigarettrök, starka dofter och skadliga gaser. Symptomen vid ett astmaanfall kan vara av varierande grad. Typiskt är tung pipande andhämtning, hosta och en känsla av täppthet i bröstet. Svårighetsgraden varierar från lätta, enstaka symptom till svåra, livshotande tillstånd. En person som har astma kan ha långa perioder när han eller hon inte har några besvär.

KOL

Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till KOL. KOL kan också orsakas av att man varit utsatt för damm eller olika former av gaser och ångor.

Symptomen för KOL börjar oftast med ständig hosta och att man hostar upp slem. Luftrörsförträngningen och lungförstöringen kommer smygande och märks oftast inte förrän processen pågått i årtionden. Symptomen domineras av trötthet, dålig ork och andfåddhet även vid liten fysisk ansträngning.

Lungcancer

Även vid lungcancer är den vanligaste orsaken tobaksrökning. Lungcancer kan också orsakas av att man varit utsatt för riskfaktorer i arbetsmiljön.

Det vanligaste och tidigaste symptomet vid lungcancer är hosta. Andra symptom är andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning, smärta i bröstkorgen, avmagring och trötthet.

Mesoteliom

Mesoteliom, lungsäckscancer, beror till 90 procent på att man har varit utsatt för asbest. Ofta har man varit utsatt mellan 30 och 50 år innan man insjuknar. Symptom vid mesoteliom är andfåddhet och smärta i bröstet.

Hur vanliga är besvären i befolkningen?

Astma är vanligt i befolkningen, 6–8 procent lider av sjukdomen. De sista årtiondena har antalet personer med astma ökat markant. Det uppskattas att cirka 15 procent av all astma är arbetsrelaterad.

Cirka 8 procent av befolkningen lider av KOL. Det är framför allt rökare som drabbas av KOL, men man räknar med att cirka 15 procent av all KOL kan ha orsakats av arbetsrelaterad exponering.

Varje år får drygt 3 500 personer lungcancer. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. Det är framför allt rökare som drabbas av lungcancer, men man räknar med att cirka 10–12 procent av lungcancerfallen bland män och 1 procent bland kvinnor kan ha orsakats av arbetsmiljön.

I Sverige diagnostiseras cirka 100 fall av mesoteliom per år. 80 procent av fallen är män.

Det är värt att nämna att risken för lungcancer minskar successivt när man har slutat röka. Efter cirka 15 år är risken att drabbas av lungcancer nästan lika liten som hos en person som aldrig har rökt.

Riskfaktorer för luftvägssjukdomar

Nedan finns en lista över riskfaktorer som kan orsaka eller försämra luftvägssjukdomar. De kan finnas både i arbetsmiljön och på fritiden.

Astma

anteckning

• Livsmedel: Mjöl, enzymer, skaldjur, äggpulver.
• Djur (särskilt arbete med försöksdjur).
• Växter: Latex, benjaminfikus.
• Kemikalier: Härdplaster (isocyanater), syraanhydrider, platinaföreningar.
• Gaser: Höga engångsexponeringar för exempelvis svaveldioxid och klorgas.
• Upprepade luftvägsinfektioner.
• Trädamm.
• Vissa typer av mögel.

KOL

anteckning

• Organiskt och oorganiskt damm.
• Luftföroreningar (gaser och ångor i arbetsmiljön).
• Tobaksrökning.
• Passiv rökning.
• Upprepade luftvägsinfektioner i barndomen.

Lungcancer

anteckning

• Tobaksrökning.
• Passiv rökning.
• Asbest.
• Radon.
• Svetsrök (svetsning i rostfritt stål).
• Polyarominska kolväten (PAH).
• Dieselavgaser.
• Kvarts.
• Kadmium.
• Mineralull.

Mesoteliom

anteckning

• Asbest.

Referenser och läsanvisningar

Astma och KOL

SBU. Arbetsmiljöns betydelse för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Utvärderar 388.

SBU. Exponering för sensibiliserande ämnen i arbetsmiljön och koppling till allergisk astma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Kommenterar 2024_10.

Arbete och Hälsa 2010:44. Systematiska kunskapsöversikter; 1 Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna. K. Torén (red).

Edling, Nordberg, Albin och Nordberg (2019): Arbets- och Miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö. 4:e upplagan. Studentlitteratur. Sid 253–263.

Lungcancer

Arbete och Hälsa 2002:15. Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden). Andra, utökade och reviderade utgåvan. Peter Westerholm (red).

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

Mesoteliom

Arbete och Hälsa 2002:15 Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden). Andra, utökade och reviderade utgåvan. Peter Westerholm (red).

17.12.1 Frågor för luftvägssjukdomar

Du börjar med att låta den försäkrade beskriva sina arbetsuppgifter på ett övergripande plan. Därefter fördjupar du dig i frågor om möjliga riskfaktorer.

Inledande frågor om det eller de arbeten som ska utredas

• Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i arbetet?
• Under vilka år har du haft de arbetsuppgifterna?