12 Vilande sjukersättning
I detta kapitel beskrivs när och hur reglerna om vilande sjukersättning ska tillämpas. Bestämmelserna finns i 36 kap. 10–18 §§ SFB. Vem som beslutar om vilande sjukersättning finns beskrivet i kapitel 8 Beslut hos Försäkringskassan.
Kapitlet innehåller en beskrivning av
- vad som gäller generellt för vilande sjukersättning oavsett om ersättningen ska vara vilande vid förvärvsarbete eller studier
- de regler som gäller för vilande ersättning vid förvärvsarbete och det månadsbelopp som betalas ut då
- reglerna för vilande ersättning vid studier
- de olika beslut som är aktuella vid vilande ersättning och vilka andra ersättningar som kan påverkas när Försäkringskassan beslutar att en försäkrads sjukersättning ska förklaras vilande.
12.1 Syftet med vilande ersättning
Syftet med vilande sjukersättning vid förvärvsarbete är att stimulera den försäkrade att pröva sin arbetsförmåga utan att riskera rätten till ersättning. Genom möjligheten att arbeta med vilande ersättning blir den försäkrade berättigad till sociala förmåner precis som andra förvärvsarbetande (prop. 1999/2000:4 s. 21).
Syftet med vilande sjukersättning vid studier är att stimulera personer med sjukersättning att studera. Studier kan i många fall vara det mest effektiva sättet att förbättra möjligheterna att komma ut i eller återvända till arbetslivet (prop. 2005/06:159 s. 21).
Det kan inte uteslutas att även personer som bedöms ha rätt till sjukersättning enligt de bestämmelser som gäller från och med den 1 juli 2008 i framtiden kommer att få tillbaka en viss arbetsförmåga. Det bör därför finnas inslag i sjukersättningssystemet som stimulerar människor att pröva sin arbetsförmåga (prop. 2007/08:124 s. 91).
12.2 Grundläggande regler om vilande sjukersättning
36 kap. 10 § SFB Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning eller aktivitetsersättning i den omfattning som anges i 13–14 §§ ska förklaras vilande när den försäkrade förvärvsarbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått sjukersättning eller aktivitetsersättning.
36 kap. 11 § SFB Sjukersättning eller aktivitetsersättning som har förklarats vilande får inte betalas ut för den tid som vilandeförklaringen avser.
36 kap. 12 § SFB Vilandeförklaring får avse hel sjukersättning eller aktivitetsersättning eller en sådan andel av ersättningen som anges i 33 kap. 9 §. När det bedöms hur stor del av förmånen som ska förklaras vilande ska Försäkringskassan beakta omfattningen av det förvärvsarbete som den försäkrade avser att utföra. Vid studier ska dock alltid den beviljade förmånen i sin helhet förklaras vilande.
36 kap. 13 § SFB Försäkringskassan får besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.
36 kap. 14 § SFB Sjukersättningen får förklaras vilande under högst 24 månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.
Med månad menas kalendermånad. Med "fått" menas också den tid som retroaktiv utbetalning sker för. Tolvmånaderstiden i 36 kap. 10 § SFB ska alltså räknas från och med den första månad som beslutet om ersättning omfattar (prop. 1999/2000:4 s. 55).
För att den som har sjukersättning ska kunna komma ut i arbetslivet igen, kan olika arbetsmarknadsåtgärder bli aktuella som ett led i rehabiliteringen. Vilande sjukersättning kan inte beviljas så länge arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder pågår. Den möjligheten finns först när den försäkrade börjar arbeta efter att ha deltagit i arbetsmarknadsåtgärder (prop. 1999/2000:4 s. 25).
12.3 Vem kan få vilande ersättning?
Från och med den 1 januari 2009 gäller bestämmelserna om vilande ersättning för den som har sjukersättning som beviljats enligt regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008.
Den som har beviljats sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008 omfattas i stället av reglerna i 37 kap. SFB. Men den som inte längre omfattas av bestämmelserna i 37 kap. SFB, exempelvis om han eller hon efter den 1 juli 2008 fått ändrad grad av sjukersättning, omfattas därefter i stället av bestämmelserna om vilande ersättning och övriga bestämmelser i 36 kap. SFB.
Läs mer om reglerna i 37 kap. SFB i Försäkringskassans vägledning (2013:3) Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m.
12.4 Ansökan om vilande ersättning
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om ökning av en förmån.
En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
RFFS 2002:36 1 § Ansökan ska göras på blankett som fastställts av Försäkringskassan.
3 a § En försäkrad som ansöker om vilande sjukersättning ska göra det innan förvärvsarbetet eller studierna börjar.
En försäkrad som avser att börja studera ska med ansökan bifoga ett antagningsbesked. Om den försäkrade får besked om antagning till utbildningen först efter det att denna startat, ska ansökan om vilande sjukersättning göras senast inom en vecka från det att han eller hon fått besked om antagningen.
De krav som ställs på själva ansökan om en förmån och vad den ska innehålla gäller även för en ansökan om att lägga ersättningen vilande.
Ansökan om vilandeförklaring ska motsvara den grad av förvärvsarbete som den försäkrade tänker utföra. Om den försäkrade ansöker om vilandeförklaring av sjukersättning med annan grad än vad som motsvarar det arbete som han eller hon tänker utföra ska Försäkringskassan avslå ansökan. Försäkringskassan kan alltså inte bevilja den försäkrade en annan grad av vilande ersättning än den som han eller hon har ansökt om.
Som framgår av lagrutan ovan måste den försäkrade ansöka om vilande ersättning innan arbetet eller studierna påbörjas, såvida han eller hon inte blir antagen som reserv till en utbildning. Det innebär att vilande ersättning inte kan beviljas retroaktivt. Försäkringskassan ska alltså avslå en ansökan om vilande sjukersättning som kommer in efter att den försäkrade börjat arbeta eller studera.
Om ersättningen är helt vilande på grund av studier och den försäkrade under vilandeperioden slutar studera och istället börjar arbeta och även fortsättningsvis vill ha ersättningen helt vilande, behöver han eller hon inte lämna in någon ny ansökan om vilande. Detsamma gäller om ersättningen är helt vilande på grund av arbete och personen slutar att arbeta och istället börjar studera. Däremot kan den försäkrade behöva anmäla sådana förändringar till Försäkringskassan. Om en ansökan ändå lämnas in kan den ses som en anmälan om ändrade förhållanden. Läs mer om anmälningsskyldighet i avsnitt 12.16 samt kapitel 14, och om hur rätten till månadsbeloppet påverkas av anledningen till att ersättningen är vilande i avsnitt 12.7.
Om den försäkrade vill ändra graden av vilande eller längden på vilandeperioden ska han eller hon lämna in en ansökan.
Om den som inte uppfyller villkoren för vilande ersättning börjar arbeta eller studera, ska Försäkringskassan ta ställning till om ersättningen ska minskas eller dras in. Se kapitel 15 Omprövning av sjukersättning vid ändrade förhållanden.
Det kan hända att ansökan om vilande kommer in så sent att Försäkringskassan inte hinner stoppa utbetalningen för den första månad som den försäkrade ansökt om att få ersättningen vilandeförklarad. Ersättningen stoppas då först från och med nästa månad.
12.4.1 Metodstöd – vad ska Försäkringskassan utreda inför beslut om vilande ersättning?
Kontrollera alltid om den försäkrade har
- ansökt om vilande ersättning innan arbetet eller studierna påbörjas (se avsnitt 12.4) och
- att hen har fått sin ersättning i minst 12 månader (se avsnitt 12.2).
När ansökan gäller vilande ersättning vid förvärvsarbete så ska du också kontrollera om den planerade arbetstiden stämmer överens med den omfattning som den försäkrade ansöker om vilande ersättning för (se avsnitt 12.2). I begreppet omfattning ingår att bedöma hur den försäkrade avser att förlägga sin arbetstid. Se vidare om partiell ersättning och oregelbunden arbetstid i avsnitt 3.12.6.
Du ska ha en personlig kontakt med den som har ansökt om vilande ersättning – dels för att vid behov komplettera uppgifterna i ansökan, dels för att informera om vilka regler som gäller under perioden med vilande ersättning. Om det finns oklarheter kring en anställning kontaktar du också arbetsgivaren.
12.5 Flera perioder med vilande ersättning
Det är möjligt att ha sin ersättning vilande i flera perioder som tillsammans blir längst 24 månader räknat från och med den första vilandemånaden. För att en helt ny 24-månadersperiod med vilande ersättning ska kunna börja måste den försäkrade ha fått sin ersättning utbetalad i minst tolv månader sedan den tidigare perioden med vilande ersättning avslutades (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Tomas har hel sjukersättning sedan november 2011. I januari 2013 ansöker han om vilande ersättning från och med januari till och med juni 2013 eftersom han ska studera. Efter att ha gjort en utredning beviljar Försäkringskassan Tomas ansökan.
I mars lämnar Tomas in en begäran om att beslutet om vilandeförklaring ska upphävas från och med april 2013. Hans arbetsförmåga har inte förbättrats så mycket att han klarar att studera och han har avbrutit studierna den 15 mars 2013. Försäkringskassan upphäver beslutet om vilandeförklaring från och med april 2013 och Tomas sjukersättning betalas ut igen från och med april 2013.
I maj 2014 skickar Tomas in en ny ansökan om vilande ersättning för perioden juni 2014–maj 2016. Han ska börja arbeta och ansöker om halvt vilande ersättning. När utredningen är klar beviljar Försäkringskassan ansökan. Eftersom det gått mer än tolv månader sedan Tomas avbröt den tidigare perioden med vilande ersättning så kan en helt ny 24 månaders period börja.
Om det däremot gått kortare tid än tolv månader sedan det tidigare beslutet om vilande ersättning upphörde och den försäkrade på nytt ansöker om att ha sin ersättning vilande, kan ansökan bara beviljas för den tid som återstår av en period på totalt 24 månader räknat från och med den första vilandemånaden. Den försäkrade arbetar eller studerar då inom samma period med vilande ersättning, se exemplet Mårten i avsnitt 12.9.1.
12.6 Vilande ersättning vid förvärvsarbete
Att ersättningen görs vilande innebär att det ursprungliga beslutet om rätten till sjukersättning gäller, men att Försäkringskassan beslutar att inte betala ut den del av ersättningen som motsvarar omfattningen av den försäkrades arbete (prop. 1999/2000:4 s. 25).
Genom att pröva att arbeta utan att rätten till sjukersättningen påverkas, får den försäkrade möjlighet att med stor flexibilitet arbeta i den utsträckning som han eller hon kan och vill.
Den försäkrade kan avbryta arbetsförsöket och begära att vilandeförklaringen upphör för att få sjukersättningen utbetald igen till den ursprungliga omfattningen utan särskild prövning.
På så vis har den försäkrade ekonomisk trygghet om arbetsförsöket inte skulle lyckas. Det innebär att den försäkrade kan pröva om förvärvsarbete är möjligt, vilket arbete som skulle vara lämpligt och i vilken omfattning det medicinska tillståndet medger arbete (prop. 1999/2000:4 s. 25 och prop. 2002/03:89 s. 49).
12.7 Månadsbelopp när sjukersättningen är vilande vid förvärvsarbete
36 kap. 18 § SFB Försäkringskassan får besluta att en försäkrad som förvärvsarbetar, när sjukersättning helt eller delvis har förklarats vilande, varje månad ska erhålla ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning som har förklarats vilande. Beloppet får betalas ut för varje månad under en period om 24 månader.
Beloppet får betalas ut under en och samma vilandeperiod i högst 24 månader. Beloppet är skattefritt och det är inte pensionsgrundande (prop. 2007/08:124 s. 92). Den försäkrade behöver inte ansöka om att få månadsbeloppet, utan det ska betalas ut av Försäkringskassan när den försäkrade uppfyller villkoren för att ha rätt till månadsbeloppet.
Om sjukersättningen hinner stoppas för den månad som den försäkrade enligt ansökan vill ha som den första vilandemånaden kan månadsbeloppet betalas ut för den månaden (prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 s. 50).
Om sjukersättningen inte hinner stoppas betalas månadsbeloppet ut från och med nästa månad. Det beror på att det inte finns något stöd för retroaktiv utbetalning av månadsbeloppet.
Förändring av grunden för vilande under vilandeperioden
Om den försäkrade har vilande sjukersättning vid studier och ska börja arbeta under vilandeperioden ska Försäkringskassan besluta om att han eller hon har rätt till månadsbeloppet från och med första påverkbara månad eller från och med den månad då arbetet ska påbörjas om denna inträffar senare.
Om den försäkrade arbetar med vilande sjukersättning och ska sluta arbeta och istället bara studera med fortsatt vilande ersättning ska Försäkringskassan besluta att han eller hon inte har rätt till månadsbeloppet från och med månaden efter arbetet har upphört.
12.7.1 Helt eller delvis vilande sjukersättning vid förvärvsarbete
Vilandeförklaring får avse hel sjukersättning eller de övriga nivåer, dvs. minst en fjärdedel och högst hel, som anges i 33 kap. 9 § SFB.
När Försäkringskassan ska besluta om vilandegraden kan vi använda oss av det som sägs i ett förarbetsuttalande som avsåg förtidspension/sjukbidrag (förmåner som numera ersatts av sjukersättning).
"Vid bestämmande av med vilken kvotdel pensionen skall vilandeförklaras ska utgångspunkten vara den omfattning den försäkrade avser att arbeta. Eftersom försäkringskassan inte på eget initiativ, mot den försäkrades vilja, kan fatta beslut om vilandeförklaring gäller detta också med vilken andel vilandeförklaring ska ske" (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Försäkringsutredaren bör efter att ha informerat den försäkrade om sin bedömning inte övertala den försäkrade att ändra sin ansökan om vilande ifall den försäkrade har en annan uppfattning än Försäkringskassan angående hur arbetstiden ska värderas. Den försäkrade ska informeras om att det går att begära omprövning/överklaga beslutet för att få en överprövning av Försäkringskassans bedömning.
Antonio har hel sjukersättning från och med september 2010. Han ansöker om att få ersättningen vilande till hälften från och med april 2013. Av ansökan framgår att Antonio ska arbeta oregelbundet. Försäkringskassan anser att arbetstiden motsvarar 60 procent av ett normalt heltidsarbete. Vid kontakt med Antonio förklarar han att han vill ha sin ansökan om halvt vilande prövad eftersom han anser att arbetstiden motsvarar endast halvtid. Försäkringskassan avslår Antonios ansökan eftersom han har ansökt om att få ersättningen vilande med en lägre grad än den grad som arbetets omfattning motsvarar.
Försäkringskassan ska bedöma hur stor del av sjukersättningen som ska förklaras vilande, utifrån den försäkrades arbetsförmåga i det arbete som finns tillgängligt för honom eller henne och som faktiskt utförs (prop. 1999/2000:4 s. 28).
Simon har hel sjukersättning från och med januari 2011. Han ansöker i mars 2013 om vilandeförklaring av hela ersättningen. Försäkringskassans utredning visar dock att Simon inte har något arbete. Det finns inte heller någon planering för ett arbetsförsök. Försäkringskassan informerar Simon om de regler som gäller för ansökan och beslut om vilande sjukersättning. Han vidhåller dock sitt önskemål om att få hela ersättningen vilande.
Försäkringskassan avslår Simons ansökan eftersom han har ansökt om att få ersättningen vilande trots att han inte har något arbete.
Eftersom Simons ansökan om vilande ersättning är en impuls om att arbetsförmågan eller rehabiliteringsmöjligheterna kan ha förbättrats, utreder Försäkringskassan om det finns anledning att ompröva rätten till sjukersättningen eller om det finns förutsättningar för att ta fram en plan för återgång i arbete.
För den som har hel sjukersättning ska Försäkringskassan först ta hänsyn till om arbetet ryms inom vad som kan utföras utan att ersättningen påverkas, det vill säga högst en åttondel (prop. 1999/2000:4 s. 29).
Det kan vara svårt att bestämma graden av arbetsinsats när den som tänker bedriva egen näringsverksamhet ansöker om partiellt vilande sjukersättning för att arbeta i den egna verksamheten till en viss del. Bedömningen av arbetets omfattning får göras på liknande sätt som vid partiell sjukersättning för egenföretagare (prop. 1999/2000:4 s. 28–29).
Det är den försäkrades ansvar att lämna uppgift om arbetets omfattning, inkomst med mera så att graden av vilande sjukersättning kan fastställas. Om den försäkrade arbetar mer än han eller hon har uppgett ska reglerna i 36 kap. SFB om omprövning av rätten till sjukersättning tillämpas (prop. 1999/2000:4 s. 29). Se vidare kapitel 15.
Om en försäkrad med hel sjukersättning ansöker om vilande för juni, augusti och september i en och samma ansökan fast med olika nivåer på den önskade vilandeförklaringen kan bedömningen bli så här:
Den försäkrade får ersättningen vilande till hälften för juni månad i enlighet med ansökan. Om Försäkringskassan inte hinner stoppa ersättningen för juni påverkas utbetalningen först från och med juli. Ansökan avser inte juli månad då den försäkrade vill arbeta inom åttondelen. Sjukersättningen ska därför betalas ut för juli. Ansökan avser vilande även för augusti och då med en fjärdedel. Utbetalningen av sjukersättningen hinner stoppas för augusti till en fjärdedel av tidigare beviljad hel sjukersättning. Den försäkrade får sin sjukersättning utbetalad med tre fjärdedelar för augusti. Ansökan avser även september då den försäkrade tänker arbeta 35 procent. Sjukersättningen förklaras vilande till hälften för den månaden och utbetalningen stoppas för september till hälften. Den försäkrade får sin sjukersättning utbetalad med hälften.
12.8 Vilande sjukersättning vid studier
Det är viktigt att arbetsförmåga tas tillvara så långt det är möjligt. Studier är ett av flera sätt att stimulera människor till att komma tillbaka till arbetslivet. Därför kan den som har beviljats sjukersättning studera under längst tjugofyra kalendermånader utan att rätten till sjukersättning går förlorad. Det innebär att samma ordning gäller för att pröva att studera som för att pröva att förvärvsarbeta, med två undantag: vilandeförklaringen ska avse hela den sjukersättning som man blivit beviljad och man får inte något månadsbelopp vid studier (prop. 2005/06:159 s. 21, prop. 2007/08:124 s. 91).
Vid studier ska alltid den beviljade förmånen i sin helhet förklaras vilande, oavsett studiernas omfattning, se 12.2. Vid studier får Försäkringskassan besluta att sjukersättning ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan. Ansökan ska göras innan studierna påbörjas. Om den kommer in senare ska den avslås. Den som tänker börja studera ska bifoga ett antagningsbesked med sin ansökan, se 12.4.
Om man får besked om antagning till utbildningen först efter det att den har startat, ska man ansöka om vilande sjukersättning senast inom en vecka från det att man fått besked om antagningen. När den försäkrade inte studerar längre har han eller hon rätt att under den beslutade vilandeperioden få tillbaka ersättningen till den ursprungliga omfattningen utan särskild prövning.
12.8.1 Vid vilka studier är det aktuellt med vilande sjukersättning?
Sjukersättning kan vilandeförklaras bara när studierna är av sådan karaktär och omfattning att de förutsätter att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades (prop. 2005/06:159 s. 33).
Av förarbetena framgår att det i allmänhet är fråga om studier på lägst gymnasienivå, men det finns ingen anledning att utesluta den som vill bedriva grundläggande studier. Det offentliga utbildningsväsendet erbjuder studier på dessa nivåer och man kan få studiestöd under studietiden (prop. 2005/06:159 s. 22).
12.9 Från och med när påverkas utbetalningen när ersättningen blir vilande?
När någon blir beviljad vilande sjukersättning blir den vilande från och med den månad som anges i ansökan. Utbetalningen av ersättningen påverkas från och med första påverkbara månad.
Erika har hel sjukersättning sedan två år tillbaka. Den 2 augusti 2013 ansöker hon om vilande ersättning vid studier under tiden augusti–december 2013. Utbildningen ska pågå under perioden 25 augusti–20 december. Erika har bifogat ett antagningsbesked till sin ansökan. Försäkringskassan beviljar ansökan och ersättningen förklaras helt vilande från och med augusti till och med december 2013. Eftersom Försäkringskassan inte hinner stoppa utbetalningen för augusti så påverkas ersättningen först från och med september.
12.9.1 Från och med vilken månad utbetalas månadsbeloppet vid vilande ersättning vid förvärvsarbete?
Månadsbeloppet betalas ut från och med den månad då utbetalningen av sjukersättningen är stoppad. Beloppet är en ekonomisk stimulans när den försäkrade arbetar och har sin ersättning vilande. Därför betalas det ut från och med samma månad som utbetalningen av sjukersättningen kan påverkas. Månadsbeloppet kan inte betalas ut retroaktivt.
Mårten har hel sjukersättning från och med augusti 2010. I november 2014 ansöker han om att få ha halva sin sjukersättning vilande från och med december 2014 till och med juni 2015 eftersom han ska börja arbeta. Inför beslut kontrollerar Försäkringskassan bland annat att ansökan kommit in innan arbetet börjat och att Mårten ska arbeta halvtid.
Efter utredning beviljar Försäkringskassan ansökan. Mårten får halva sin sjukersättning vilande från och med december 2014 till och med juni 2015. Ersättningen hinner inte stoppas för december. Försäkringskassan beslutar också att Mårten under perioden januari till och med juni 2015 ska få ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av den halva sjukersättning som förklarats vilande.
Från och med januari 2015 får Mårten alltså halv sjukersättning och ett månadsbelopp.
Försäkringskassan har kontakt med Mårten under perioden med vilande ersättning. I maj 2015 informerar han Försäkringskassan om att han inte ska fortsätta arbetet efter juni månads utgång. Han får sjukersättningen utbetald igen från och med juli. Månadsbeloppet betalas ut till och med juni.
I november 2015 skickar Mårten in en ny ansökan om att ha sin ersättning vilande vid arbete under perioden december 2015 – november 2016, nu till tre fjärdedelar. Försäkringskassan beviljar ansökan om vilande från och med december 2015, men hinner inte stoppa utbetalningen förrän från och med januari 2016. Eftersom Mårten tidigare fått månadsbeloppet under sex månader och den nya ansökan om vilande gäller en period som kommer att ligga inom samma vilandeperiod har han rätt till ytterligare månader med månadsbelopp. Försäkringskassan beslutar därför att från och med januari till och med november 2016 betala ut ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av den tre fjärdedels sjukersättning som förklarats vilande. I november 2016 är den vilandeperiod på 24 månader som började i december 2014 slut.
12.10 Vilande ersättning vid förvärvsarbete och vid studier under samma 24-månadersperiod
En person får ha sin ersättning vilande under längst 24 månader oavsett om orsaken är enbart arbete, enbart studier eller en kombination av båda.
Man kan ha sin ersättning vilande vid arbete och senare under samma 24-månaders-period ha den vilande vid studier eller tvärtom. Perioden börjar räknas från och med den månad vilandeförklaringen börjar gälla.
Om man först har sin ersättning vilande på deltid för arbete och sedan ansöker om att få den vilande för studier samtidigt som man fortsätter att arbeta, så blir hela ersättningen vilande. Det beror på att ersättningen alltid ska vara helt vilande vid studier oavsett i vilken omfattning studierna och arbetet bedrivs, se 12.2.
När man arbetar under tiden som ersättningen är vilande får man under hela den tiden ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning som förklarats vilande. När man arbetar och studerar samtidigt blir ersättningen alltid helt vilande på grund av studierna. Det innebär att man i den här situationen får ett belopp som motsvarar 25 procent av hela den sjukersättning som förklarats vilande. Månadsbeloppet ska betalas ut från och med den månad som sjukersättningen är stoppad.
Om man först får sin ersättning förklarad vilande på grund av studier och senare meddelar att man ska börja arbeta vid sidan av sina studier, så ska månadsbeloppet betalas ut från och med den månad man börjar arbeta. Det beror på att ersättningen redan är vilande och inte betalas ut.
Olle har hel sjukersättning som är helt vilande vid studier från och med januari till och med juni 2016. Olle studerar deltid.
Den 15 mars kontaktar Olle Försäkringskassan och berättar att han kommer att börja arbeta deltid den 4 april. Han kommer att arbeta till och med slutet av juni. Eftersom Olle arbetar under tiden som ersättningen är vilande, så beslutar Försäkringskassan att Olle från och med april till och med juni 2016 ska få ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av sin hela sjukersättning.
12.10.1 Metodstöd – under tiden med vilande sjukersättning
Det är viktigt att Försäkringskassan har kontakt med den försäkrade under vilandeperioden. En anledning är att Försäkringskassan då kan följa hur studierna eller arbetet går och vid behov utreda om förändringar i arbetstid påverkar i vilken omfattning ersättningen ska vara vilande. En annan anledning är att Försäkringskassan i tid ska hinna besluta om rätten till ersättning inför att vilandeperioden tar slut.
Som försäkringsutredare ska du ha kontakt med den försäkrade under vilandeperioden. Kom överens med den försäkrade om att höra av sig till Försäkringskassan vid lämpliga tidpunkter. Bevaka också att den försäkrade faktiskt hör av sig.
För att Försäkringskassan i de fall det blir aktuellt ska hinna utreda och besluta om rätten till ersättning efter perioden med vilande ersättning, så ska utredningen börja senast två månader innan perioden med vilande ersättning tar slut.
Roman har hel sjukersättning. Under perioden april 2013 – mars 2015 har han sin ersättning vilande till hälften under tiden han arbetar.
I maj 2014 ringer Roman till försäkringsutredaren för att berätta hur arbetet går. Han säger att det fungerat bra att arbeta halvtid, men från och med augusti tänker han arbeta mindre och vill då ha sin ersättning vilande till en fjärdedel. Han ska arbeta ungefär 15 timmar i veckan.
Försäkringsutredaren informerar Roman om att reglerna för vilande ersättning inte medger att ersättningen förklaras vilande till en fjärdedel när man arbetar mer än 10 timmar i veckan. Försäkringsutredaren informerar samtidigt om att Roman har möjlighet att ansöka och få ett beslut. Försäkringsutredaren och Roman kommer överens om att Roman ska kontakta försäkringsutredaren igen i september och tala om hur mycket han arbetar då. Roman skickar inte in någon ansökan om vilande med en fjärdedel.
I september ringer Roman på nytt till försäkringsutredaren. Roman berättar att han sedan mitten av augusti arbetar 15 timmar i veckan som han planerat. Han säger också att han tänker fortsätta med det resten av den tid han har ersättningen vilande.
I januari 2015 kontaktar försäkringsutredaren Roman därför att vilandeperioden närmar sig sitt slut. Roman berättar att han sedan november arbetar halvtid igen och att det fungerar bra. Handläggaren påminner Roman om att han måste anmäla i förväg om han planerar att fortsätta arbeta efter att tiden med vilande ersättning tar slut.
I början av mars 2015 kommer en anmälan från Roman om att han ska fortsätta arbeta halvtid efter mars 2015 när vilandeperioden har upphört. Eftersom vilandeperioden har upphört och Roman ska fortsätta arbeta ska Försäkringskassan ompröva hans rätt till fortsatt sjukersättning fr.o.m. april och besluta om att minska utbetalningen av hans ersättning från hel till halv från och med maj 2015, vilket är första påverkbara månad efter en omprövning av arbetsförmågan. Eftersom arbetsförmågan inte får bedömas under vilandeperioden måste det passera tid efter vilandeperiodens slut innan man kan bedöma att arbetsinsatsen visar på en förbättrad arbetsförmåga. Under utredningstiden i april får Roman sin ersättning utbetald. När utredningen är klar bedömer Försäkringskassan att rätten till ersättningen upphört fr.o.m. april eftersom arbetet fortsatt efter vilandeperioden. Försäkringskassan prövar därefter i en återkravsutredning vad Roman förorsakat eller bort inse när det gäller den ersättning han fått utbetald i april 2015.
Om Roman avsäger sig den ersättning som ska betalas fr.o.m. april eftersom det är tydligt att han kommer att klara av att fortsätta arbeta på samma sätt och i samma omfattning kan Försäkringskassan stoppa utbetalningen redan fr.o.m. april månad. Roman slipper då bli föremål för en återkravsutredning.
12.11 Efter 24 månaders vilande sjukersättning
När man har haft sin sjukersättning vilande i två år upphör möjligheten att arbeta eller studera med bibehållen rätt till ersättning. Om man efter två år med vilande sjukersättning fortsätter att arbeta eller studera som tidigare eller förändrar sin arbetsinsats ska Försäkringskassan ompröva den fortsatta rätten till sjukersättning (prop. 1999/2000:4 s. 27, 34–35).
Den som har sjukersättning är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på ersättningen. Det kan gälla förvärvsarbete eller att arbetsförmågan är förbättrad utan att man arbetar. Anmälningsskyldigheten gäller även när man fortsätter att förvärvsarbeta efter tid då ersättningen har varit vilande (se kapitel 14 om anmälningsskyldighet och prop. 1999/2000:4 s. 31).
Om man slutar arbeta eller studera efter tvåårsperioden så ska man få sin sjukersättning utbetad igen. Den arbetsförmåga som man har uppvisat under vilandeperioden kan inte ligga till grund för att minska sjukersättningen.
Det skydd den försäkrade har mot att få sin rätt till sjukersättning omprövad direkt efter vilandeperioden gäller bara den del av ersättningen som varit vilandeförklarad (prop. 1999/2000:4 s. 53). Om den försäkrade arbetat mer än den vilandeförklarade delen av ersättningen ska Försäkringskassan bedöma hur det påverkar rätten till fortsatt ersättning för den andel som inte varit vilande. När det gäller den andelen finns alltså inget skydd mot en direkt minskning. Omprövningsregeln om att det ska passera tid med arbete för att man ska kunna konstatera en förbättrad arbetsförmåga gäller inte i den situationen.
När det är frågan om omprövning efter en vilandeperiod och den andel av ersättningen som varit vilande motsvarar arbetsinsatsen ska den försäkrade visa att han eller hon klarar av att fortsätta arbeta under en period innan ersättningen påverkas genom omprövning. Den arbetsinsats som varit aktuell under vilandeperioden får ju inte läggas till grund för en omprövning av arbetsförmågan. Detta gäller oavsett om ersättningen har förklarats vilande på grund av studier eller arbete.
Under denna utredningsperiod, som kan motsvara den första arbetsmånaden, får den försäkrade sin tidigare sjukersättning utbetald. Vid utredningen ska en helhetsbedömning göras av vad arbetsförsöket visar när det gäller hälsotillstånd och arbetsförmåga. Om bedömningen blir att arbetsförmågan förbättrats så mycket att den försäkrade anses ha en högre arbetsförmåga kan ersättningen minskas fr.o.m. första påverkbara månad efter beslutet (prop. 2007/08:124 s. 94). Försäkringskassan bedömer därefter om det finns grund för återkrav med stöd av 36 kap. 9 § SFB för den tid den försäkrade arbetat efter vilandeperiodens slut och fått ersättning (se kapitel 15 om omprövning).
Den försäkrade kan avstå från sjukersättningen under utredningstiden för att undvika återkrav. Om den försäkrade väljer att avstå från sin sjukersättning under utredningstiden dokumenteras den försäkrades begäran i journal och kontakt tas med försäkringshandläggare i beräkning.
12.12 Den försäkrade begär att vilandeförklaringen ska upphävas
36 kap. 16 § SFB Ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas om den försäkrade begär det.
1 § förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning I 110 kap. 4 och 9 §§ SFB finns bestämmelser om ansökan rörande sjukersättning. Dessa bestämmelser tillämpas också i fråga om begäran enligt 36 kap. 16 § SFB.
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om ökning av en förmån.
En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
Den som vill avbryta arbetsförsöket eller studierna och få tillbaka sin sjukersättning ska begära det skriftligt på blankett som fastställts av Försäkringskassan. Blanketten ska undertecknas av den försäkrade.
Eftersom det ska vara enkelt att begära att få tillbaka ersättningen behöver man inte bifoga något medicinskt utlåtande. Om det ursprungliga beslutet gäller partiell ersättning och man vill ha en högre ersättningsnivå måste man dock på vanligt sätt ansöka om en ökning av sjukersättningen (prop. 1999/2000:4 s. 30).
En begäran om att ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas innebär att den försäkrade ska kunna få tillbaka ersättningen enligt det ursprungliga beslutet när det gäller graden av ersättning (prop. 1999/2000:4 s. 30).
12.13 Försäkringskassan upphäver beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det
36 kap. 17 § SFB Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade insjuknar och beräknas bli långvarigt sjuk.
Detsamma gäller om den försäkrade helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som lagts till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället få graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.
Ett beslut om upphävande av vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det ska endast fattas om det är för att åter betala ut ersättningen (prop. 1999/2000:4 s. 56).
Den som har sin sjukersättning vilande vid arbete kan få sjuklön och sjukpenning utbetald på vanligt sätt på den del som han eller hon arbetar. Även föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning kan betalas ut under tiden med vilande sjukersättning, men förutsättningen är då att det rör sig om enstaka dagar eller kortare perioder. Vid upprepade avbrott i arbetet av nämnda orsaker bör Försäkringskassan och den försäkrade diskutera hur frånvaron påverkar arbetsförsöket. Sedan tar Försäkringskassan ställning till om sjukersättningen ska betalas ut igen (prop. 2000/01:96 s. 121).
12.13.1 Beslut om vilandeförklaring upphävs på grund av sjukdom
När Försäkringskassan bedömer om vilandeförklaringen ska upphävas eller inte ska bedömningen göras utifrån den försäkrades prognos om tillfrisknande och återgång i arbete. I bedömningen ska Försäkringskassan också ta hänsyn till hur länge den försäkrade arbetat och hur länge arbetet är planerat att pågå. (prop. 1999/2000:4 s. 42)
Om den försäkrade har partiell sjukersättning som är vilande kan arbetsoförmågan omfatta både den del av ersättningen som är vilande och den del som den försäkrade brukar arbetar. Försäkringskassan bedömer på vanligt sätt varaktigheten och graden av arbetsoförmågans nedsättning, avgör om ersättningen åter ska betalas ut och om sjukpenningen ska bytas ut mot sjukersättning på den del den försäkrade tidigare brukade arbeta (prop. 1999/2000:4 s. 42).
Jasmin har halv sjukersättning som har förklarats vilande till hälften. Under perioden då hon arbetar blir hon sjuk och får hel sjukpenning.
Efter utredning bedömer Försäkringskassan att hennes sjukdom hindrar henne från att återuppta arbetsförsöket. Försäkringskassan beslutar därför att upphäva vilandeförklaringen.
Lillemor som har vilande sjukersättning blir fortsatt sjukskriven efter att ha fått sjuklön på grund av ett olycksfall. Försäkringskassan bedömer att Lillemor efter sjukskrivningsperioden kommer att kunna arbeta igen i samma omfattning som tidigare. Försäkringskassan fattar därför inte något beslut om att upphäva vilandeförklaringen av sjukersättningen.
Den som har vilande ersättning vid studier och har studiemedel kan, liksom övriga studerande, få behålla studiemedlen under en sjukperiod. Den försäkrade får behålla studiemedlen om Försäkringskassan godkänner sjukperioden. Enligt 3 kap. 29 –32 §§ studiestödsförordningen (2000:655) krävs hel oförmåga att studera för att Försäkringskassan ska kunna göra det, se Försäkringskassans vägledning (2025:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
Om den försäkrade bedöms bli långvarigt sjuk kan Försäkringskassan godkänna en del av sjukperioden och sedan besluta att vilandeförklaringen av sjukersättningen ska upphävas. Det kan göras utan att den försäkrade har begärt det.
12.13.2 Beslut om vilandeförklaring upphävs av någon annan anledning än sjukdom
Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det, upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning eller graviditetspenning (prop. 1999/2000:4 s. 43).
Om man vill ha sjukersättningen utbetald i stället för att ha den vilande och få föräldrapenning, kan man begära att få tillbaka ersättningen. Försäkringskassan kan då pröva om beslutet om den vilande sjukersättningen ska upphävas (prop. 1999/2000:4 s. 44).
Sjukersättningen bör dock inte "aktiveras" om det handlar om enstaka dagar eller en kortare period av frånvaro från arbetet på grund av tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning. Tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning betalas då ut enligt reglerna för dessa ersättningar (prop. 1999/2000:4 s. 43).
Vid upprepade avbrott i arbetet av nämnda orsaker ska den försäkrade och Försäkringskassan diskutera hur frånvaron påverkar arbetsförsöket. Försäkringskassan ska sedan bedöma om sjukersättningen åter ska betalas ut. Det gäller också om den försäkrade bara delvis är frånvarande från arbetet, det vill säga under längre period regelbundet tar ut föräldrapenning för en viss del av arbetstiden. Hel frånvaro från arbetet i mer än en månad, om den försäkrade i stället avser att ta ut eller har tagit ut tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning, bör dock medföra att Försäkringskassan beslutar att åter betala ut sjukersättning (prop. 1999/2000:4 s. 43–44).
Det är viktigt att Försäkringskassan i sin bedömning väger in att den försäkrade kan ha goda möjligheter att fortsätta ett arbetsförsök trots ett flertal avbrott i arbetet på grund av barns sjukdom (bet. 1999/2000:SfU5 s. 9).
Raul har vilande sjukersättning. Han har gjort flera avbrott i arbetet på grund av sitt barns sjukdom. Avbrotten i arbetet uppgår sammanlagt till cirka en månad. Försäkringskassan bedömer att Raul, trots avbrotten, har goda möjligheter att fortsätta arbetsförsöket. Försäkringskassan låter ersättningen vara fortsatt vilande.
12.14 Utbetalning av sjukersättning efter upphävande av vilandeförklaring
7 § förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning När ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning upphävs enligt 36 kap. 16 eller 17 § SFB och ersättningen åter ska betalas ut ska den första utbetalningen ske från och med månaden näst efter den då anledningen till att upphäva beslutet uppkom.
Under den tid som omfattas av beslutet om vilande sjukersättning så ska ett upphävande av vilandeförklaringen innebära att ersättningen betalas ut igen utan särskild prövning (prop. 1999/2000:4 s. 57).
Raino, som har vilande sjukersättning vid studier, begär att beslutet om vilandeförklaring ska upphävas. Av hans begäran framgår att han avbryter sina studier den 12 maj. Försäkringskassan beslutar om upphävande av vilandeförklaring under samma månad. Rainos ersättning börjar betalas ut igen från och med juni månad.
12.15 Arbete eller studier inom EU/EES
Om den försäkrade vill ha sin sjukersättning vilande för att pröva att arbeta eller studera utomlands inom EU/EES, blir bestämmelserna i EU-förordningarna tillämpliga (prop. 1999/2000:4 s. 25).
Det innebär att den som vill ha sin sjukersättning vilande för att pröva att arbeta eller studera kan göra det såväl i Sverige som i övriga medlemsstater.
I Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om EU-förordningarna och andra bestämmelser som kan vara tillämpliga i gränsöverskridande situationer.
12.16 Anmälningsskyldighet
Om man har sjukersättning, och inte omfattas av reglerna i 37 kap. SFB, är man skyldig att anmäla till Försäkringskassan om man tänker börja arbeta eller utöka sin arbetsinsats. Anmälningsskyldigheten gäller också för den som tänker fortsätta att arbeta eller utöka sin arbetsinsats sedan ett beslut om vilande sjukersättning har upphört. Anmälan om förvärvsarbete ska göras innan detta påbörjas, utökas eller fortsätter efter en period med vilande ersättning (se kapitel 14 Anmälningsskyldighet).
Den som inte fullgör anmälningsskyldigheten kan riskera dels att sjukersättningen återkrävs för den tid som förvärvsarbete har utförts, dels att rätten till sjukersättning minskas eller dras in (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Det är därför viktigt att Försäkringskassan, i samband med beslut om att betala ut sjukersättning respektive beslut om vilande sjukersättning, informerar den försäkrade om anmälningsskyldigheten. Av informationen ska det också framgå vilka konsekvenserna kan bli om den försäkrade inte fullgör sin anmälningsskyldighet. Se vidare kapitel 14 Anmälningsskyldighet.
12.17 Hur påverkas andra ersättningar när sjukersättning vilandeförklaras?
Om den försäkrade har andra socialförsäkringsersättningar kan ett beslut om att vilandeförklara sjukersättningen påverka storleken eller rätten till dessa. Liksom vid beslut om sjukersättning (jämför 8.5.2) eller vid beslut om minskning eller upphörande av sjukersättning (jämför 15.13) kan handläggare inom andra förmåner behöva få information om att den försäkrades sjukersättning ska vilandeförklaras. Även den försäkrade behöver få information om att ett beslut om vilande sjukersättning kan komma att påverka andra ersättningar som denne har.
12.17.1 Arbetsskadelivränta
Arbetsskadelivränta, som är samordnad med sjukersättning, ska förklaras vilande när ersättningen görs vilande (41 kap. 19 § SFB).
12.17.2 Livränta enligt 43 kap. SFB om statligt personskadeskydd
Livränta enligt 43 kap. SFB som är samordnad med sjukersättning ska förklaras vilande när sjukersättningen blir vilande (43 kap. 8 § SFB).
12.17.3 Handikappersättning och merkostnadsersättning
Sedan den 1 januari 2019 finns förmånen merkostnadsersättning som på sikt kommer att ersätta handikappersättning. Handikappersättning kommer dock att finnas kvar under en period framöver.
Enligt de tidigare reglerna skulle ett beslut om handikappersättning omprövas bl.a. när Försäkringskassan fattade beslut om att vilandeförklara den försäkrades sjukersättning. Enligt övergångsbestämmelserna ska beslutet om handikappersättning istället upphöra att gälla. Det finns dock några undantag från det. Du kan läsa mer om övergångsbestämmelserna i Försäkringskassans vägledning (2012:2) Handikappersättning.
Om den försäkrade har merkostnadsersättning ska rätten till ersättningen omprövas när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Men det ska inte göras om förändringen bara är tillfällig (50 kap. 14 § SFB). Läs mer om merkostnadsersättning i vägledning (2018:3) Merkostnadsersättning.
12.17.4 Bostadstillägg
Möjligheten att få bostadstillägg finns kvar under hela vilandetiden, det vill säga maximalt 24 månader. Det innebär att den som fått hela sin sjukersättning förklarad vilande kan få bostadstillägg om reglerna för inkomstberäkning medger det (101 kap. 4 § SFB och prop. 2002/03:89 s. 49). Som försäkringsutredare ska du informera om att möjligheten till bostadstillägg finns kvar under vilandetiden.
12.17.5 SGI och dagersättning
Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades rätt till SGI och dagersättning under den period som omfattas av beslut om vilande sjukersättning enligt reglerna för SGI och de aktuella ersättningarna. Se vidare bland annat Försäkringskassans vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid och vägledningen (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.