5 Efterkontroller
Vid en efterkontroll utreder Försäkringskassan om utföraren fortfarande uppfyller kraven enligt reglerna i FRUF.
Det här kapitlet beskriver syftet med efterkontroller, gällande bestämmelser, vad en efterkontroll är och vad den innebär för utföraren.
5.1 Syfte med efterkontroller
För att fritidskortets register ska vara aktuellt och enbart inkludera utförare som uppfyller kraven för registrering behöver Försäkringskassan kontrollera utförarna. Det innebär att vi kan göra efterkontroller för att säkerställa att de uppgifter som lämnats vid registreringen fortfarande stämmer och att utföraren uppfyller gällande krav.
Efterkontrollerna kan variera i omfattning beroende på vad som behöver följas upp. Om det vid en efterkontroll framkommer att en utförare inte längre uppfyller kraven enligt FRUF kommer det leda till att utföraren avregistreras från registret. Läs mer om avregistrering i kapitel 3.
5.2 Hur startar en efterkontroll?
Efterkontroller kan göras slumpmässigt, riktat eller vid indikation att en utförare inte längre uppfyller kraven.
En myndighet eller organisation kan på eget initiativ lämna uppgifter eller en impuls till Försäkringskassan om en utförare, vilket kan medföra att Försäkringskassan inleder en efterkontroll. En sådan anmälan kan göras på grund av uppgiftsskyldighet eller för att myndigheten anser att det finns skäl för det. Vi kan också få impulser om att starta en utredning när vi får uppgifter från en annan myndighet, till exempel i samband med att Försäkringskassan samverkar eller har andra former av kontakter med myndigheten.
Den som känner till eller misstänker att en utförare på felaktiga grunder är registrerad i fritidskortets register kan anmäla det till Försäkringskassan. Uppgifter som lämnas av privatpersoner ska generellt inte värderas högre än de uppgifter som föreningen själva lämnar. Utomstående kan lämna felaktiga uppgifter, till exempel på grund av okunnighet, misstag eller slarv. Det kan också tänkas att någon av ren illvilja lämnar felaktiga uppgifter. Försäkringskassan ska självständigt och sakligt bedöma befintligt material när vi prövar om någon har rätt till att registreras i fritidskortets register.
En intern impuls är när en handläggare upptäcker att något inte stämmer och därför anser att det finns anledning att starta en efterkontroll. Impulserna kan komma från den egna avdelningen eller från andra avdelningar inom Försäkringskassan.
5.3 Utredning
En registrerad utförare ska på begäran av Försäkringskassan lämna de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna kontrollera de registrerade uppgifterna enligt 5 § och om det fortfarande finns förutsättningar för registrering enligt denna förordning.
Det är Försäkringskassan som ansvarar för fritidskortets register och som ska säkerställa att registrerade utförare uppfyller kraven. Försäkringskassans utredning utgår från bestämmelserna i FRUF och generella krav på handläggning i förvaltningslagen.
Försäkringskassan har ett utredningsansvar som beskrivs i 23 § FL, vilket innebär att det är vi som ansvarar för att ärendet blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Vid en efterkontroll ska vi ta ställning till vad som ska utredas och utifrån det avgöra vilka uppgifter som behöver tas in. Utredningen baseras i huvudsak på uppgifter från myndigheter, andra aktörer inom fritidskortet samt utföraren själv.
För att en utförare fortsatt ska få vara registrerad behöver utredningen visa att utföraren fortfarande uppfyller kraven för registrering, samt att de uppfyller sin uppgifts- och anmälningsskyldighet.
5.3.1 Uppgifter från utföraren
Försäkringskassan kan begära att utföraren ska skicka in underlag för kontroll. Utföraren är då skyldig att inkomma med dessa underlag enligt 21 § FRUF. Om utföraren inte gör det kan det finns skäl för Försäkringskassan att avregistrera utföraren, läs mer om detta i kapitel 3.
Som en del i utredningen kan F örsäkringskassan kontakta utföraren via till exempel telefon för att ställa frågor. Att ha kontakt med utföraren kan vara en viktig del i en utredning för att få ett bra och tillräckligt underlag. På vilket sätt kontakten ska tas beror på vilken slags information Försäkringskassan vill få eller lämna. Vi väljer den utredningsmetod som är mest relevant för ärendet.
Läs mer
I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om dokumentation av samtal.
5.3.2 Uppgifter från andra aktörer
Försäkringskassan kan använda informationssökning som utredningsmetod. I första hand ska vi använda information som finns hos Försäkringskassan samt uppgifter från andra myndigheter. Vi kan också hämta in information från andra aktörer inom fritidskortet.
Om handläggaren vill söka information på internet måste behovet vara väl motiverat. Det gäller till exempel om hen bedömer att det finns anledning att tro att någon får en ersättning felaktigt och det är svårt att få fram nödvändiga uppgifter på något annat sätt. Om handläggaren gör det ska hen dokumentera det på ett sätt som gör materialet tillgängligt för både parten och eventuella andra aktörer. (Jfr JO:s ämbetsberättelse 2009/10 s. 219, dnr 3964-2007) Om handläggaren hämtar en uppgift från internet måste hen lägga in den i ärendet genom att till exempel klistra in en skärmbild eller göra en utskrift som skannas för att bevara den aktuella informationen. Av skärmbilden eller utskriften behöver både den hämtade uppgiften och dess källa framgå. Det räcker alltså inte med att hänvisa till en länk eller en sida, eftersom det inte går att veta hur länge den finns kvar. Om informationen försvinner kommer inte den enskilde att ha full insyn i sitt ärende och hens rättigheter blir därmed begränsade.
Läs mer
I vägledning (2004:1) Kontrollutredning kan du läsa mer om informationssökning och dokumentation av uppgifter från internet samt i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om att söka information på internet.
5.3.3 Platsbesök
Om det inte är möjligt att genom andra utredningsmetoder inhämta tillräcklig information om att en förening bedriver verksamhet kan ett platsbesök genomföras. Platsbesök är en resurskrävande metod och ska därför endast användas när det bedöms nödvändigt. Övriga utredningsmetoder är oftast tillräckliga för att kunna bedöma om utföraren uppfyller kraven för registrering och därför ska vi alltid överväga om det i första hand är aktuellt med mindre ingripande utredningsmetoder istället för ett besök.
Läs mer
I anvisning (2023:12) Medarbetarskydd kan du läsa mer om Försäkringskassans riskhantering och säkerhetsarbete.
5.4 Avsluta en efterkontroll
Vid en efterkontroll kan Försäkringskassan upptäcka att en utförare inte uppfyller kraven för registrering. Försäkringskassan kommer då att gå vidare och informera om förslag till beslut om avregistrering från fritidskortets register.
I de fallen utredningen visar att utföraren fortfarande uppfyller kriterierna för registrering så avslutas ärendet utan vidare åtgärd. Om vi begärt underlag för efterkontroll så meddelas utföraren om att vi avslutat ärendet och att de fortfarande är registrerade.
5.5 Lämna impuls
I samband med en efterkontroll kan det uppstå misstankar om att en utförare har lämnat felaktiga uppgifter eller orsakat felaktiga utbetalningar från andra myndigheter eller kommun. Enligt LUFFA ska en uppgift lämnas till berörd myndighet eller kommun om uppgiften behövs i den mottagande aktörens författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Du kan läsa mer om detta i senare kapitel om anmälnings-, underrättelse- och uppgiftsskyldigheter.
Läs mer
I vägledning (2004:1) Kontrollutredning kan du läsa mer om att lämna impulser och brottsanmälan. I vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter kan du läsa mer om när och hur sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut från Försäkringskassan.