8 Ersättningstiden och den tillfälliga föräldrapenningens storlek
I detta kapitel beskrivs de regler som gäller ersättningstiden för den tillfälliga föräldrapenningen vid olika situationer samt ersättningens storlek.
8.1 Antal dagar med tillfällig föräldrapenning
Antalet dagar med tillfällig föräldrapenning är begränsat till ett visst antal per år och barn. Det som avgör antalet dagar är av vilken anledning man ansöker om tillfällig föräldrapenning samt vilken ålder barnet är. Nedanstående avsnitt beskriver hur många dagar det kan finnas rätt till i varje situation.
8.1.1 Barn under 16 år
13 kap. 21 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 16–20 §§ lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år.
Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.
13 kap. 25 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 22 § lämnas under högst 60 dagar för varje barn och år.
Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 27 § lämnas under högst 60 dagar för varje barn och år.
För barn som inte fyllt 16 år kan tillfällig föräldrapenning tas ut under högst 60 dagar per barn och kalenderår. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och kalenderår, dock inte i samband med ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.
Det är inte möjligt att föra över dagar med rätt till ersättning från ett barn till ett annat inom familjen.
Exempel Kim och Robin har ett barn som heter Ludvig och är 2 år. Kim arbetar halvtid och då är Ludvig på förskola. Under kalenderåret har Ludvig haft återkommande infektioner och 60 dagar med tillfällig föräldrapenning är uttagna. Då blir Kim sjuk. Robin begär tillfällig föräldrapenning för att kunna lämna och hämta Ludvig på förskolan och för att ta hand om honom på eftermiddagarna. Robin har ingen rätt till tillfällig föräldrapenning. Det beror på att 60 dagar redan är uttagna under kalenderåret. Då kan ingen ytterligare tillfällig föräldrapenning betalas ut eftersom anledningen är ordinarie vårdares sjukdom.
8.1.2 Barn som är 16 år och äldre
13 kap. 29 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 27 § lämnas under högst 60 dagar för varje barn och år.
Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.
För barn som fyllt 16 år och som omfattas av reglerna om tillfällig föräldrapenning kan ersättning betalas ut under högst 120 dagar per barn och år.
8.1.3 Allvarligt sjukt barn
13 kap. 31 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 30 § lämnas under ett obegränsat antal dagar.
För ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år kan tillfällig föräldrapenning betalas ut under ett obegränsat antal dagar.
8.1.4 Utvidgad tillfällig föräldrapenning
13 kap. 31 d § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § lämnas under högst 120 dagar för varje barn och år.
Utvidgad tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 120 dagar per barn och år. Dessa dagar räknas inte av från dagarna med vanlig tillfällig föräldrapenning.
8.1.5 Dagar vid avlidet barn
13 kap. 31 f § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 31 e § lämnas under högst 10 dagar per förälder och barn. Förmånen lämnas tidigast från och med dagen efter den då barnet har avlidit och senast för den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit.
Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit kan betalas ut under tio dagar per förälder och barn. Dagarna får tas ut tidigast från och med dagen efter den dag då barnet avled och senast den 90:e dagen efter den dag som barnet avled.
8.1.6 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption
13 kap. 14 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 10–13 §§ lämnas under högst tio dagar per barn, dock inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.
Är det fråga om tillfällig föräldrapenning enligt 11 § eller 13 § 2, ska dock avräkning ske för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha fått med stöd av 10 § och 13 § 1.
13 kap. 15 § SFB Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de dagar som anges i 14 § med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat.
Om det finns endast en adoptivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till alla dagar som anges i 14 §.
Den andra föräldern eller en annan försäkrad som i stället för hen beviljas rätt till ersättning i samband med barns födelse, har rätt till ersättning under tio dagar. Vid flerbarnsfödsel finns det rätt till ersättning för tio dagar per barn.
När två personer adopterar ett barn som är under 10 år eller utses att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn, har föräldrarna rätt till fem dagar vardera per barn om de inte kommer överens om annat. Anledningen till att föräldrarna har rätt till hälften av dagarna vardera är att ersättningsrätten ska vara könsneutral (prop. 2002/03:2 s. 53). Om fler än ett barn adopteras vid samma tillfälle har adoptivföräldrarna rätt till ersättning för sammanlagt tio dagar per barn.
Om det bara finns en adoptivförälder eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern ensam rätt till de tio dagarna.
Dagarna får tas ut till och med den 60:e dagen efter den dag barnet har kommit hem efter förlossningen. Adoptivföräldrar får ta ut dagarna till och med den 60:e dagen efter den dag de har fått barnet i sin vård.
Om barnet är dödfött eller avlider i samband med förlossningen får dagarna tas ut till och med den 60:e dagen efter förlossningsdagen.
Tidsperioden för att ta ut dagarna är densamma oavsett antalet barn som föds eller adopteras.
Exempel Ett barn som är för tidigt fött och är inskrivet på sjukhus vårdas i hemmet under slutfasen av vårdperioden. Alternativet till vården är fortsatt sjukhusvård. Tidpunkten för barnets hemkomst är dagen efter den dag som barnet skrivs ut från sjukhuset.
Exempel Ingalill föder ett dödfött barn efter utgången av 28:e graviditetsveckan. Dagen efter föder hon ett levande barn. Eftersom hon har fött tvillingar har hon och hennes partner rätt till 20 dagar i samband med barns födelse. Tidpunkten för uttag av dagar för barnet som var avlidet räknas från och med dagen efter den dag som barnet föddes. För det andra barnet räknas tidpunkten från och med dagen efter den dag barnet kommer hem från sjukhuset.
Om någon annan än den andra föräldern har tagit ut dagarna utan att den andra föräldern hade avstått från sina dagar, så kan hen begära att få dem. I sådana fall kan antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning komma att överstiga tio.
Exempel Riita föder barn den 1 augusti 2016. Riitas fru Rosa drabbas av en svår trafikolycka och vårdas på sjukhus. Hon hade hunnit ta ut tre dagar före olyckan. Riita vill då att hennes mamma ska komma och hjälpa henne. Riitas mamma ansöker om tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan bedömer att Rosa kommer att vistas länge på sjukhus och beslutar att Riitas mamma får ta ut dagarna. Eftersom tre dagar redan är uttagna kan hon bara få tillfällig föräldrapenning för sju dagar.
8.1.7 Kontaktdagar
13 kap. 28 § SFB Tillfällig föräldrapenning enligt 26 § lämnas under högst 10 dagar för varje barn och år.
För barn som omfattas av 1 § LSS ersätts högst tio kontaktdagar per barn och år. Kontaktdagarna för dessa barn kan inte sparas och tas ut ett senare år. Dessa dagar kan tas ut från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år.
8.2 Ersättningens storlek
13 kap. 33 § SFB Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25–28 kap. samt 34–38 §§ i detta kapitel, dock med undantag av bestämmelserna i
– 25 kap. 5 § om bortseende från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstigande 10,0 prisbasbelopp, – 27 kap. 27 § och 28 b § första stycket om karensdagar, – 27 kap. 29–33 a §§ om karenstid, och – 28 kap. 7 § 2 om beräkningsunderlag för sjukpenning på fortsättningsnivån.
Vid beräkning av tillfällig föräldrapenning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
För hel tillfällig föräldrapenning motsvarar ersättningsnivån förälderns beräkningsunderlag för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena (beräkningsunderlaget).
Vid beräkning av tillfällig föräldrapenning får den sjukpenninggrundande inkomsten inte överstiga 7,5 prisbasbelopp. Om den försäkrade har inkomst både från anställning och annat förvärvsarbete bortser man i första hand från inkomsten från näringsverksamheten.
Konsekvensen av detta är att en försäkrad som har inkomst från anställning och näringsverksamhet och som avstår från båda arbetena för att vårda barn i vissa fall kan få en lägre ersättning, eller ingen alls, för de dagar då hen skulle ha arbetat i det egna företaget.
Det innebär också att en försäkrad som har inkomst både från anställning och näringsverksamhet bara får ersättning utifrån sin inkomst av anställning om den överstiger 7,5 prisbasbelopp. Den försäkrade kan därför inte få ersättning för de dagar som hen vårdar barn och behöver avstå från arbete i den egna verksamheten men inte behöver avstå från arbete i sin anställning.
Läs mer För mer information om hur en sjukpenninggrundande inkomst beräknas, se vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.
8.3 Förmånsnivåer
13 kap. 5 § SFB Tillfällig föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
- Hel tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder helt avstått från förvärvsarbete.
- Tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
- Halv tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
- En fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
- En åttondels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst sju åttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
13 kap. 32 § SFB Vid beräkning av antal dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning gäller följande: – En dag med hel tillfällig föräldrapenning motsvarar en dag. – En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.
När man bedömer hur lång tid som föräldern behövt avstå från förvärvsarbete bör man bland annat ta hänsyn till om barnet är upprört före eller efter ett läkarbesök och vilka möjligheter föräldern har att återgå i arbete under dagen. Stor vikt bör här läggas vid förälderns egen bedömning angående den tid som hen ansett sig ha behövt avstå från förvärvsarbete (prop. 1984/85:78, s. 133). Notera att det är barnets tillstånd som ska bedömas i fråga om hur lång tid den tillfälliga föräldrapenningen kan avse.
8.4 Beräkning av ersättning
Avsnittet förklarar hur tillfällig föräldrapenning ska beräknas i olika situationer. Tillfällig föräldrapenning betalas ut enligt den försäkrades SGI men beroende på årsarbetstiden betalas ersättningen ut enligt antal timmar eller enligt antal dagar. I vissa situationer ska tillfällig föräldrapenning kalenderdagsberäknas.
8.4.1 Anställd
13 kap. 34 § SFB Om inte annat följer av 35–38 §§ ska hel tillfällig föräldrapenning beräknas på grundval av beräkningsunderlaget med tillämpning av bestämmelserna i 28 kap. 13–16 §§.
Den sjukpenninggrundande inkomsten för tillfällig föräldrapenning multipliceras först med omräkningsfaktorn 0,97 och därefter med 0,80. Omräkningsfaktorn medför att den tillfälliga föräldrapenningen blir något lägre än 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Resultatet delas med årsarbetstiden som kan vara fastställd antingen i timmar eller i dagar. För den som arbetar heltid måndag–fredag och har årsarbetstiden fastställd i dagar blir delningstalet 260.
8.4.2 Egenföretagare
13 kap. 35 § SFB Om tillfällig föräldrapenning lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, ska hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 260. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt. Tillfällig föräldrapenning lämnas under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. För det fall föräldern avstår från förvärvsarbete under fler än fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod, lämnas tillfällig föräldrapenning för de första fem dagarna i perioden. Sjudagarsperioden ska alltid beräknas med utgångspunkt i den dag för vilken ersättning begärs, varefter de närmast föregående sex dagarna räknas med i perioden.
För en egenföretagare beräknas hel ersättning på följande sätt: Den sjukpenninggrundande inkomsten för tillfällig föräldrapenning multipliceras först med omräkningsfaktorn 0,97 och därefter med 0,80. Resultatet delas med 260.
Begränsning till fem dagar med ersättning under en sjudagarsperiod Tillfällig föräldrapenning som beräknas med delningstalet 260 kan betalas ut under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. Sjudagarsperioden utgörs av den dag som den försäkrade begär ersättning för och de sex närmast föregående dagarna. Omfattningen på ersättningen har ingen betydelse. En dag med tre fjärdedels, halv eller mindre omfattning räknas på samma sätt som hel (prop. 2009/10:120 s. 111).
Bestämmelsen innebär att när en egenföretagare begär tillfällig föräldrapenning för en dag, ska Försäkringskassan kontrollera om hen också har begärt tillfällig föräldrapenning någon annan gång under de sex föregående kalenderdagarna. Om det då visar sig att egenföretagaren redan har begärt tillfällig föräldrapenning för fem dagar under den perioden kan hen alltså inte få ersättning också för den aktuella dagen.
Även denna bestämmelse har som syfte att så långt som möjligt behandla egenföretagare och anställda lika. Begränsningen till fem dagar under en sjudagarsperiod motsvarar en vanlig arbetsvecka. Om egenföretagaren arbetar femdagarsvecka har regeln ingen betydelse. Men om egenföretagaren har andra arbetstider kan det i vissa fall bli så att hen inte kan få tillfällig föräldrapenning för en dag som hen skulle ha arbetat.
Exempel Lovisa är egenföretagare och har en tvåårig son som heter Edward. Edward får vattkoppor och Lovisa begär hel tillfällig föräldrapenning för åtta dagar. Hon bifogar läkarintyg.
- Dag ett är den första dagen i sjudagarsperioden. Försäkringskassan kontrollerar om Lovisa har fått tillfällig föräldrapenning under de sex föregående kalenderdagarna. Det har hon inte så hon kan få ersättning för dag ett.
- Dag två i ersättningsperioden bedöms på samma sätt, det vill säga den dagen och de sex föregående kalenderdagarna ingår i sjudagarsperioden som Försäkringskassan kontrollerar. Lovisa har beviljats ersättning för en dag tidigare i sjudagarsperioden men det är inget hinder för att hon ska få ersättning även för den andra dagen.
- Dag tre, fyra och fem bedöms på samma sätt. Den dag som Lovisa begär ersättning för och de sex föregående kalenderdagarna ingår i sjudagarsperioden. Lovisa får ersättning för dag tre, fyra och fem, eftersom ersättning kan betalas ut under fem kalenderdagar per sjudagarsperiod.
- Dag sex görs samma kontroll, men nu blir resultatet annorlunda. Den dagen och de sex föregående kalenderdagarna ingår i sjudagarsperioden. Då har ersättning beviljats under fem kalenderdagar i sjudagarsperioden. Lovisa får alltså inte ersättning för dag sex.
- Dag sju inträffar samma sak. Den dagen och de sex föregående kalenderdagarna ingår i sjudagarsperioden. Det innebär att ersättning redan har beviljats under fem kalenderdagar i sjudagarsperioden. Lovisa kan alltså inte heller få ersättning för dag sju.
- Dag åtta görs samma kontroll. Den dagen och de sex föregående kalenderdagarna ingår i sjudagarsperioden. Men nu har Lovisa varit utan ersättning i två dagar. Det innebär att ersättning bara har beviljats under fyra kalenderdagar i sjudagarsperioden. Lovisa kan därför få ersättning för dag åtta.
- Lovisa får alltså tillfällig föräldrapenning för sex av de åtta dagar som hon begär ersättning för.
8.4.3 Beräkning av ersättning för den som både är anställd och egenföretagare
13 kap. 37 § SFB Om tillfällig föräldrapenning ska lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt 34 §, medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 35 §.
När tillfällig föräldrapenning ska beräknas på grundval av SGI av såväl anställning som av arbete i egen verksamhet, beräknas den del av ersättningen som svarar mot anställning genom tim- eller dagberäkning. Den del av ersättningen som svarar mot inkomst av arbete i egen verksamhet ska beräknas utifrån delningstalet 260. För att få fram storleken på ersättning per dag läggs de båda delarna samman.
8.4.4 Kalenderdagsberäknad ersättning
13 kap. 36 § SFB Hel tillfällig föräldrapenning ska för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 365, varvid beloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas uppåt
- när den försäkrade ska få tillfällig föräldrapenning för tid då annars graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha lämnats, och
- när den försäkrade är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning ändå lämnas.
Vid en ansökan om tillfällig föräldrapenning ska ersättningen enligt huvudregeln tim- eller dagberäknas, vilket innebär att man får ersättning i samma omfattning som man har avstått från arbete för att vårda barn. Undantag från huvudregeln finns i 13 kap. 36 § SFB, där det framgår att tillfällig föräldrapenning i vissa situationer istället ska kalenderdagsberäknas.
Kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning är kvoten mellan beräkningsunderlaget och 365. Det innebär att SGI:n för tillfällig föräldrapenning multipliceras med 0,97 och sedan med 80 procent och därefter delas med 365.
Tillfällig föräldrapenning ska kalenderdagsberäknas när någon får ersättning för tid som hen annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning. I de fall det inte redan finns en pågående utbetalning av dessa förmåner, krävs åtminstone att en ansökan har inkommit för att Försäkringskassan ska kunna bedöma att graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning annars skulle ha lämnats.
Även föräldrar till ett för tidigt fött barn behöver ha lämnat in en ansökan om föräldrapenning för att Försäkringskassan ska kunna betala ut kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning. Föräldern kan dock ha rätt till tim- eller dagberäknad ersättning om hen annars skulle ha arbetat.
Exempel Wille är föräldraledig och tar ut föräldrapenning fem dagar i veckan för Erik. Erik blir sjuk och vårdas på sjukhus under 14 dagar. Wille har rätt att byta ut sin föräldrapenning mot kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning, och eftersom alla villkor är uppfyllda kan Försäkringskassan betala ut kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning för alla dagar som Erik vårdas på sjukhuset.
Den tillfälliga föräldrapenningen ska även kalenderdagsberäknas när det handlar om en dag när föräldern är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot hens SGI.
Exempel Pelles femåriga son blir sjuk. Pelle anmäler till Försäkringskassan och begär tillfällig föräldrapenning. Pelle arbetar hela dagar varannan dag och är helt arbetslös varannan dag. Han går miste om a-kassa under de dagar han vårdat sonen och är arbetslös. Sonen är sjuk i 5 dagar.
För de dagar när Pelle är helt arbetslös får han kalenderdagsberäknad ersättning. För de dagar när han skulle ha arbetat får han tim- eller dagberäknad ersättning.
Exempel Chang är delvis arbetslös. Hon anmäler att hennes dotter är sjuk och att hon därför måste vara hemma från sitt arbete som är 5,5 timmar/dag. Resterande tid är hon arbetslös och söker arbete upp till heltid, men hon går inte miste om någon a-kassa för den tiden. Hennes SGI motsvarar ett heltidsarbete.
Chang har rätt till hel kalenderdagsberäknad ersättning. Hon har avstått helt från sitt arbete och har därmed rätt till hel ersättning.
8.4.5 Särskilt om tillfällig föräldrapenning för egenföretagare i en utbytessituation
Begränsningen till fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod gäller endast när delningstalet 260 används. Dagar som kalenderdagsberäknas (delningstal 365) påverkas inte. Men dagar som kalenderdagsberäknas ingår i sjudagarsperioden.
Exempel Egon är egenföretagare. Han tar ut föräldrapenning varje torsdag och fredag för att vara med sin son Sigge. Sonen blir sjuk och vårdas på sjukhus. Egon begär därför tillfällig föräldrapenning onsdag–tisdag, det vill säga för sju dagar.
Egon har rätt att byta ut sin föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning för torsdag och fredag. Dessa dagar räknas med i sjudagarsperioden. Däremot räknas dessa dagar inte med i begränsningen om att ersättning kan betalas ut under högst fem kalenderdagar i sjudagarsperioden. Egon har inte tagit ut någon tillfällig föräldrapenning tidigare som kan påverka hans rätt till dagar beräknade med delningstalet 260.
Egon har rätt till sju dagar med tillfällig föräldrapenning. Fem dagar har beräknats med delningstalet 260 och två dagar (utbyte) har kalenderdagsberäknats (delningstal 365).
8.4.6 Tillfällig föräldrapenning under tid med förkortad arbetstid och SGI-skydd från barnets ettårsdag
Om en förälder börjar arbeta deltid efter barnets ettårsdag och har en SGI fastställd efter heltidsarbete, kan föräldern skydda sin SGI genom att i oavbruten följd ta ut föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning som minst svarar mot arbetstidens nedsättning.
Läs mer För mer information om SGI-skydd från barnets ettårsdag, se vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.
Om föräldern behöver avstå helt från sitt arbete för vård av barn kan tillfällig föräldrapenning betalas ut motsvarande den omfattning som föräldern arbetar.
Exempel Karin arbetade heltid före föräldraledigheten och har en SGI fastställd på den inkomsten. Hon har skyddat sin SGI från barnets ettårsdag genom att ta ut föräldrapenning. När barnet är 14 månader börjar Karin arbeta 75 procent. Hennes arbetstid är förlagd måndag – fredag och hon arbetar nu 6 timmar i stället för 8 timmar per dag. Hon tar också ut en fjärdedels föräldrapenning varje arbetsdag och får därigenom skydd för sin SGI. Barnet blir sjukt och Karin måste avstå helt från sitt arbete under två dagar.
Eftersom Karin har en fjärdedels föräldrapenning för samma dagar kan hon få tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning. Det innebär att hon får tre fjärdedels omfattning när hon avstår från hela sin förkortade arbetstid. Om årsarbetstiden är fastställd i timmar betyder det att hon får tre fjärdedels omfattning av 8 timmar.
Om Karin i stället hade valt att ta ut en och en fjärdedels dag med lägstanivå på lördagar och söndagar hade hon fått hel omfattning för de dagar hon avstått helt från arbete. Det beror på att Karin inte har någon nedsättning av arbetstiden som är ersatt av föräldrapenning utan i stället tar föräldrapenning på arbetsfria dagar. Om årsarbetstiden är fastställd i timmar innebär det att hel omfattning beräknas på 8 timmar.
8.4.7 Beräkning av ersättning för familjehemsförälder
2 kap. 16 § SFB Med familjehemsförälder avses i denna balk den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.
13 kap. 38 § SFB Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barnet, ska det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.
Vidare ska tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 36 § i fall som avses i 28 kap. 6 § andra stycket.
När man beräknar tillfällig föräldrapenning för en person som får familjehemsersättning ska man helt bortse från familjehemsförälderns arvode för uppdraget. Den delen av inkomsten ska inte ingå i beräkningsunderlaget. Det innebär att ersättningen beräknas utifrån förälderns övriga sjukpenninggrundande inkomster upp till inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning. Beräkningen görs på detta sätt, oavsett för vilket barn ansökan gäller, under den tid som föräldern får arvode som familjehemsförälder.
I SFB avses med familjehemsförälder en person som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem. Inom socialtjänsten avses med familjehem däremot ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn. Det innebär att familjehemsförälder i SFB har en vidare betydelse än familjehem inom socialtjänsten.
Vid en vårdnadsöverflyttning till familjehemmet blir familjehemsförldrarna särskilt förordnade vårdnadshavare. Då upphör socialnämndens familjehemsplacering. En särskilt förordnad vårdnadshavare har fortfarande tagit emot ett barn i sitt hem och ska därför ses som familjehemsförälder enligt 2 kap. 16 § SFB. Det innebär att om ersättningen till en särskilt tillförordnad vårdnadshavare ingår i hens SGI ska man bortse från den delen vid utbetalning av tillfällig föräldrapenning.
Om uppdraget som familjehemsförälder upphör och föräldern omfattas av SGI-skydd är bestämmelsen i 13 kap. 38 § SFB inte aktuell.
Läs mer HFD har i mål nr 228-18 slagit fast att bestämmelsen i 13 kap. 38 § SFB innebär att ett arvode för ett uppdrag som familjehemsförälder inte på något sätt ska påverka beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning (HFD 2019 ref. 3).
Exempel Ylva ansöker om tillfällig föräldrapenning. Hon har två inkomster av arbete. Dels får hon familjehemsersättning med 300 000 kronor, dels har hon en inkomst av anställning från ett annat arbete med 300 000 kronor. De båda inkomsterna uppgår sammanlagt till ett belopp som överstiger inkomsttaket. Vid beräkningen ska man bortse från familjehemsersättningen. För Ylvas innebär det att beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning blir 300 000 kronor.
Om Ylvas inkomst från anställningen istället är 400 000 kronor motsvarar beräkningsunderlaget inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning, d.v.s. 7,5 prisbasbelopp.