8 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer
Det här kapitlet handlar om bestämmelserna i 26 kap. 19–24 §§ SFB. En del av bestämmelserna beskriver hur sjukpenning ska beräknas under tid för vissa SGI-skydd. Andra beskriver i vilka situationer man kan få tillbaka en tidigare SGI.
8.1 Studier, periodiskt ekonomiskt stöd, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och etableringsinsatser med mera
Här beskrivs vilken SGI som ska ligga till grund för sjukpenning för den som omfattas av SGI-skydd vid exempelvis studier.
Vid sjukdom gäller det som föreskrivs i andra stycket för en försäkrad som
- bedriver studier som avses i 11 §,
- får periodiskt ekonomiskt stöd som avses i 12 §, eller
- deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
Under den tid som avses i första stycket ska sjukpenningen för den försäkrade beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten då helt eller delvis är inkomst av anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i det förvärvsarbetet under den aktuellatiden.
Bestämmelsen blir aktuell när man har konstaterat att den försäkrades SGI omfattas av något av SGI-skydden i 26 kap. 11–12 §§ SFB eller första punkten 26 kap. 13 § SFB. Bestämmelsen innebär att sjukpenning inte kan betalas ut på SGI under tiden som något av de uppräknade SGI-skydden gäller. Det kallas för att SGI hålls vilande.
Hela SGI:n är då vilande, oavsett omfattningen på studierna/aktiviteterna som ger SGI skyddet.
Studietids-SGI – ett annat beräkningsätt
Om den försäkrade arbetar och har inkomst under tiden för situationerna i punkterna 1-3 i bestämmelsen, ska sjukpenning beräknas på den SGI och årsarbetstid som går att fastställa på den inkomst och arbetstid som den försäkrade har d å. Även om det kan handla om andra aktiviteter än just studier kallas det studietids-SGI.
Studietids-SGI ska fastställas utifrån inkomst som den försäkrade kan antas få under tiden för studierna/aktiviteterna. Det innebär att studietids-SGI:n inte behöver vara en årlig inkomst. Inkomsten kan visserligen vara från (som mest) ett helt år, men kan också vara från en betydligt kortare period. Därför finns det inget krav på att arbetet ska pågå minst sex månader i en följd eller vara årligen återkommande för att Försäkringskassan ska kunna fastställa en studietids-SGI (se Hessmark m.fl. Socialförsäkringsbalken [16 maj 2018, Zeteo], kommentaren till 26 kap. 19 § SFB ).
Årsarbetstiden ska också bara beräknas utifrån det antal timmar som vi beräknar att den försäkrade kommer att arbeta under perioden. Det innebär att en årsarbetstid som hänger ihop med en studietids-SGI alltid anges i timmar.
Läs mer
Läs mer om studietids-SGI i prop. 1985/86:128, s. 18. Läs mer om SGI-skydd vid studier, periodiskt ekonomiskt stöd och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program i kapitel 7.
8.2 Plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring
Här beskrivs vad som gäller för personer som utför plikttjänstgöring eller annan militär utbildning eller tjänstgöring. Det är samma beräkningssätt som beskrivs i avsnitt 8.1.
Det som föreskrivs i 19 § andra stycket tillämpas även vid sjukdom för en försäkrad som fullgör plikttjänstgöring eller militär utbildning inom Försvarsmakten som avses i 16 §. Detta gäller dock endast vid utbildning som är längre än 60 dagar.
Perioden för att fastställa en studietids-SGI för den som fullgör plikttjänstgöring eller militär utbildning inom Försvarsmakten måste vara längre än 60 dagar.
8.3 Behandling eller rehabilitering med livränta
Här beskrivs ytterligare en kategori försäkrade som omfattas av samma beräkningssätt – vad gäller inkomster – som beskrivs i avsnitt 8.1.
För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller 29 kap. 2 § och då får livränta från arbetsskadeförsäkringen enligt 41 kap. eller motsvarande ersättning enligt annan författning, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.
Under den tid som livräntan betalas ut ska sjukpenningen beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
Bestämmelsen innebär att den som får livränta med stöd av 41 kap. SFB för förebyggande behandling eller rehabilitering endast kan få sjukpenning baserad på den SGI hen har för sitt arbete vid sidan av behandlingen eller rehabiliteringen. Exempelvis kan den som har livränta för att gå en utbildning få en SGI baserad på arbete som hen utför under loven. I bestämmelsen står det, till skillnad från bestämmelsen i 26 kap. 19 § SFB, ingenting om hur årsarbetstiden ska beräknas.
8.4 Studieuppehåll
Här beskrivs vilken SGI som sjukpenning ska beräknas på under sommarlovet för den som studerar.
För en försäkrad som avses i 28 kap. 6 § första stycket 1 eller 2, eller paragrafens tredje stycke, och som under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin inte får studiesociala förmåner för studier som avses i 11 §, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.
Under studieuppehållet ska sjukpenning beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av 4–7, 9 och 10 §§ om sjukpenningen då blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 19 §
Bestämmelsen riktar sig till försäkrade vars SGI omfattas av skydd vid studier och som får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), alltså omfattas av 26 kap. 11 § SFB.
Sjukpenning under sommarloven för dessa personer ska i vissa situationer beräknas enligt den vilande SGI:n. Det gäller om sjukpenning beräknad på personens vilande SGI blir högre än sjukpenning beräknad på studietids-SGI:n
Läs mer om SGI-skydd vid studier i avsnitt 7.2.1. Läs mer om utbetalning av sjukpenning i vägledning (2015:01).
8.5 Få tillbaka SGI efter en period med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta
Den som får sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta har inte längre rätt att behålla sin SGI (26 kap. 9 § andra stycket SFB). SGI ska då i stället anpassas efter den arbets- och inkomstsituation som gäller utöver den beviljade ersättningen.
När ersättningarna inte längre betalas ut kan den försäkrade dock få tillbaka sin tidigare SGI. Det beskrivs här.
26 kap. 22 a §
Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.
Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år, om inte annat anges i 22 b §
De nya åldergränserna i pensionssystemet och vissa andra trygghetssystem gäller från den 1 januari 2023. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 december 2022, men ska tillämpas från och med den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått åldersgränsen före den 1 januari 2023. Med uppnått respektive åldersgräns menas här den ålder som har ändrats i bestämmelsen, det vill säga 65 år.
Bestämmelsen innebär att när en period med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta upphör, ska den försäkrade få tillbaka den SGI som hen hade före perioden med ersättningen.
Bestämmelsen om att få tillbaka sin tidigare SGI efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning infördes år 2010. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna ska den tillämpas första gången för den som vid utgången av december 2009 helt eller delvis fick sjukersättning eller aktivitetsersättning (övergångsbestämmelse till lagen [1962:381] om allmän försäkring).
Möjligheten att få tillbaka sin tidigare SGI efter en period med livränta infördes 2014. Det gäller oavsett om livräntan betalas ut enligt arbetsskadeförsäkringen, det statliga personskadeskyddet eller lagen om krigsersättning till sjömän.
Läs mer
Den 1 juli 2008 infördes nya bestämmelser för sjukpenning och sjukersättning. Det innebar att man begränsade för hur många dagar man kunde få sjukpenning. Även rätten att få tidsbegränsad sjukersättning avskaffades. Samtidigt upphörde möjligheten att få tillbaka SGI efter en period med sjukersättning. Enligt övergångsbestämmelserna skulle det vara möjligt att bevilja tidsbegränsad sjukersättning längst till och med december 2012 (prop. 2007/08:136, avsnitt 10.2.2).
Bestämmelsen om att få tillbaka sin tidigare SGI efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning återinfördes dock den 1 januari 2010. Anledningen var att den försäkrade annars inte skulle kunna få sjukpenning vid längre tids sjukdom om hen deltog i ett program hos Arbetsförmedlingen (prop. 2009/10:45, avsnitt 9, Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen med mera i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete).
Anledningen till att bestämmelsen kom att gälla från och med 1 januari 2010 var att vid den tidpunkten lämnade de första personerna sjukförsäkringen på grund av att deras dagar med förlängd sjukpenning eller rätt till tidsbegränsad sjukpenning tog slut.
Bestämmelsen om att få tillbaka tidigare SGI efter en period med sjukersättning är en konsekvens av förändringar i sjukförsäkringen. I förarbetena framgår det att den riktade sig till viss målgrupp, nämligen till försäkrade som hade tidsbegränsad sjukersättning. Lagtextens ordalydelse begränsar dock inte tillämpningen till denna grupp.
Enligt bestämmelsens sista stycke gäller möjligheten att få tillbaka sin SGI som längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 66 år.
Vilken SGI ska den försäkrade få tillbaka?
När sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta upphör ska den försäkrade få samma SGI som hen skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Bestämmelsen gäller även den som får sin ersättning minskad, vilket framgår av författningskommentarerna till 3 kap. 5 c § AFL (prop. 2009/10:45, numera 26 kap. 22 a § SFB). Logiken är då att den försäkrade får tillbaka hela SGI:n när perioden med ersättning i den högre omfattningen upphör, och att den sedan omedelbart anpassas till inkomstsituationen när ersättningen beviljas i den lägre omfattningen, se avsnitt 6.7. För att den försäkrade ska få behålla den SGI hen har fått tillbaka, måste SGI:n sedan vara skyddad enligt 26 kap. 9 och 11–17 §§ SFB.
Att sjukersättning eller aktivitetsersättning läggs vilande innebär att rätten till ersättning består men att ingen ersättning betalas ut under en period då den försäkrade kan prova att arbeta. Det är inte samma sak som att en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör. Den försäkrade får alltså inte tillbaka sin SGI när sjukersättning eller aktivitetsersättning blir vilande. Under tiden sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande så kan den försäkrade arbeta och ha inkomster som kan ligga till grund för en ny SGI. Om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen sedan aktiveras, påverkas den försäkrades eventuella nya SGI av detta (se avsnitt 6.3.2). Om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen senare upphör, så kan den försäkrade dock inte få tillbaka en SGI som baseras på arbetet som hen utförde då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen var vilande. Hen kan då istället få tillbaka den SGI hen hade när ersättningen först beviljades.
Om den försäkrade förlorar rätten till sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta med retroaktiv verkan, till exempel för att hens arbetsförmåga har förbättrats och Försäkringskassan har fått veta det i efterhand, så får den försäkrade tillbaka sin tidigare SGI vid den tidpunkt då rätten till ersättningen upphörde. Tidpunkten påverkas alltså inte av att den försäkrade felaktigt har fått ersättning under en längre tid än vad hen hade rätt till. Se metodstöd i avsnitt 11.11.4.
8.5.1 Få tillbaka SGI efter period med livränta
Det finns en ytterligare bestämmelse om den situation som beskrivs i 26 kap. 22 a § SFB och handlar om livränta.
26 kap. 22 b §
Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 66 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år.
Bestämmelsen innebär att den som har fått livränta för en arbetsskada som inträffat tidigast den månad då hen fyllde 66 år kan få tillbaka en SGI längst till och med månaden innan hen fyller 69 år.
De nya åldergränserna i pensionssystemet och vissa andra trygghetssystem gäller från den 1 januari 2023. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 december 2022, men ska tillämpas från den 1 januari 2023. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått åldersgränsen före den 1 januari 2023. Med uppnått respektive åldersgräns menas här den ålder som har ändrats i bestämmelsen, det vill säga 65 år.
Bestämmelsen hade ursprungligen en åldersgräns på 67 år som gällde från den 1 januari 2014 och skulle tillämpas för den vars livränta upphört den 1 januari 2014 eller senare (prop. 2012/13:169 avsnitt 4.6.3). Åldersgränsen höjde till 68 år den 1 december 2019 och till 69 år den 1 januari 2023, men den äldre lydelsen av bestämmelsen ska tillämpas för den som har fyllt 67 år före januari 2020 (lag om ändring i socialförsäkringsbalken 2019:649).
8.6 Försäkrade som fått vårdnadsbidrag
Tidigare fanns en bestämmelse i 26 kap. 23 § SFB om möjligheten till kommunalt vårdnadsbidrag. Den upphörde den 1 februari 2016.
Men det finns övergångsbestämmelser som gör det möjligt för den som har haft kommunalt vårdnadsbidrag att få tillbaka sin SGI, om det är först nu som Försäkringskassan har anledning att utreda och fatta beslut om SGI.
I 26 kap. 23 § SFB framkom att vid utgången när den försäkrade har fått vårdnadsbidrag ska SGI lägst motsvara den SGI som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en sådan period.
Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte i dessa situationer:
- när sådana omständigheter har inträffat som anges i 26 kap. 7 § punkt 1, 3 eller 4 (se avsnitt 6.7), och
- när den försäkrade omfattas av bestämmelserna i 26 kap. 11 eller 12 § (se avsnitt 7.2.1 och 7.2.2).
Läs mer
Läs mer om avskaffandet av det kommunala vårdbidraget i prop. 2014/15:147, Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas.
8.7 SGI för vissa försäkrade som har ansetts bosatta i Sverige även under längre vistelse utomlands
Det finns ytterligare en situation som ger möjlighet att återfå sin SGI. Det beskrivs här.
För sådana personer som enligt 5 kap. 6 och 8 §§ anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, ska den sjukpenninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart före utlandsresan.
Enligt bestämmelsen ska vissa personer som har förlorat sin SGI under en utlandsvistelse få tillbaka sin tidigare SGI när de återvänder till Sverige efter utlandsvistelsen.
De personer som nämns i bestämmelsen är de som på grund av bestämmelserna i 5 kap. 6 eller 8 §§ SFB anses bosatta i Sverige under utlandsvistelsen. 5 kap. 6 § SFB avser biståndsarbetare, 5 kap. 8 § SFB avser medföljande familjemedlemmar till biståndsarbetare men också familjemedlemmar till statligt utsända, diplomater och personer som studerar utomlands
När det gäller biståndsarbetare harmonierar bestämmelsen med 6 kap. 12 § SFB som säger att dessa ska återfå försäkringen för arbetsbaserade ersättningar om de efter sin tjänstgöring utomlands kommer tillbaka till Sverige och tjänstgöringen varar som längst fem år. Efterskyddstiden på tre månader för den arbetsbaserade försäkringen börjar då löpa när biståndsarbetaren återvänder till Sverige. Det innebär dock inte att den försäkrade får behålla sin SGI i tre månader. SGI återställs enligt bestämmelsen den dag då den försäkrade återvänder, men nästa vardag måste den omfattas av skydd f ör att fortsätta gälla.
Medföljande familjemedlemmar får däremot inte tillbaka försäkringen för arbetsbaserade ersättningar när de återvänder till Sverige. De kan därför inte få en SGI, trots att bestämmelsen i 26 kap. 24 § SFB ger dem en formell rätt att få tillbaka sin SGI på samma sätt som biståndsarbetare. Detta uppmärksammades i samband med införandet av SFB men det har inte åtgärdats (prop. 2008/09:200).
Läs mer
Om vilka som anses bosatta vid längre utlandsvistelse och om att återfå försäkringen för arbetsbaserade ersättningar i vägledning (2017:1).