2 Formell prövning
Försäkringskassan ska pröva om begäran om omprövning avser ett beslut som kan omprövas (omprövningsbart beslut), om begäran om omprövning har kommit in från behörig person och om begäran om omprövning har kommit in i rätt tid.
2.1 Beslut som kan eller inte kan omprövas
113 kap. 2 § första stycket SFB
Beslut i ärenden om förmåner enligt denna balk får ändras, omprövas och överklagas med tillämpning av bestämmelserna i 3–21 §§, om inget annat följer av bestämmelserna i 22–40 §§.
113 kap. 7 § SFB
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska ompröva ett beslut som har fattats av respektive myndighet om det skriftligen begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 3 §.
Ett avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande kommit in för sent får inte omprövas. Inte heller får omprövning avse en fråga som har avgjorts
- efter omprövning, eller
- av domstol.
Bestämmelser om begäran om omprövning genom Internet finns i 111 kap. 4-7 §§.
I HFD 2023 ref. 55 hade Försäkringskassan avvisat en ansökan med stöd av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Den enskilde överklagade beslutet och Försäkringskassan lämnade över beslutet till domstol utan att först ompröva det. HFD kom fram till att bestämmelserna om omprövning i SFB är tillämpliga, eftersom det är frågan om beslut om förmån enligt SFB. Försäkringskassan skulle därmed ha omprövat avvisningsbeslutet.
Försäkringskassan ska ompröva beslut som gäller förmånen som sådan, det vill säga ett beslut om rätt till förmånen eller ett beslut som påverkar den enskildes rätt till förmånen (se FKRS 2024:08). Skyldigheten att ompröva gäller oavsett om Försäkringskassan har lämnat en omprövningshänvisning eller inte.
Beslut som fattas i samband med handläggningen av ett ärende om en förmån enligt SFB men som inte gäller förmånen som sådan ska inte omprövas.
113 kap. 7 § SFB kan vara tillämplig även på förmåner som regleras utanför SFB genom att dess regleringar hänvisar till denna bestämmelse.
Exemplen i följande tabeller är ett stöd till vilka beslut som kan respektive inte kan omprövas, men ska inte betraktas som uttömmande.
| Beslut som kan omprövas | Undantag i vissa fall |
|---|---|
| Beslut om förmåner enligt SFB om beslutet gäller förmånen som sådan | (Inga) |
| Beslut om SGI. | (Inga) |
| Beslut med anknytning till förmåner enligt SFB, till exempel kvittning, återkrav och indragning. | (Inga) |
| När 113:3-beslut har meddelats om att inte ändra ett beslut. Då ska det grundbeslutet omprövas i sin helhet om missnöjesyttringen kommit in innan tiden för att begära omprövning har gått ut. Om ett 113:3-beslut meddelats om delvis ändring så ska resterande delar omprövas. | Beslut som har ändrats med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Dessa beslut kan ändras med stöd av samma lagregel eller överklagas. |
| Beslut om avvisning ska som huvudregel omprövas. | Avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande kommit in för sent ska inte omprövas, utan överklagas direkt till domstol. Jämför med 113 kap. 2, 7, 10-11 och 21 §§ SFB. Det finns även andra typer av avvisningsbeslut som inte ska omprövas, se nästa tabell. |
| Tillfälliga (interimistiska) beslut. | Tillfälliga (interimistiska) beslut som ersatts av ett slutligt beslut. |
| Beslut om avskrivning. | (Inga) |
| Meddelande om utbetalning som beräknas på SGI. | Meddelande om utbetalning som är en konsekvens av en tidigare beviljad förmån och som inte innehåller något ställningstagande till beloppets storlek. |
| Beslut om ersättning av kostnader för läkarutlåtanden som fattas med stöd av 110 kap. 30 § SFB, förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. eller med stöd av RFFS föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. (JO dnr 4411–2011). | (Inga) |
| När kommunen uppträder som enskild ska beslutet omprövas, se vidare i avsnitt 2.3 Vem får begära omprövning? | Beslut om ersättning enligt SFB som inte riktar sig till en enskild. Exempelvis när en kommun är missnöjd med ett beslut riktat till kommunen. Missnöjesyttringen ska då ses som ett överklagande. |
| Beslut om att utfärda intyg för tillämpning av EG förordning nr 883/2004 (Se 113 kap. 2 § andra stycket SFB). | (Inga) |
| Beslut som inte kan omprövas | Undantag i vissa fall |
|---|---|
| Beslut som redan har omprövats eller prövats i domstol (113 kap. 7 § SFB). | (Inga) |
| Beslut som har ändrats med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Dessa beslut går däremot att ändra med stöd av samma lagregel eller överklagas. | När 113:3-beslut har meddelats om att inte ändra ett beslut. Då ska det grundbeslutet omprövas i sin helhet om missnöjesyttringen kommit in innan tiden för att begära omprövning har gått ut. Om ett 113:3-beslut meddelats om delvis ändring så ska resterande delar omprövas. |
| Meddelande om utbetalning som är en konsekvens av en tidigare beviljad förmån och som inte innehåller något ställningstagande till beloppets storlek. | Meddelande om utbetalning som beräknas på SGI. |
| Ett ställningstagande om försäkringstillhörighet i journal, jämför HFD 2016 ref 43. | (Inga) |
| Beslut som har förfallit av någon anledning, till exempel ett tillfälligt (interimistiskt) beslut som ersatts av ett slutligt beslut. | (Inga) |
| Beslut som inte gäller förmånen som sådan, t.ex. avvisning av ett ombud, beslut om jäv eller beslut i ett ärende om dröjsmålstalan enligt FL (jämför FKRS 2024:08.) | (Inga) |
| Beslut om ersättning enligt SFB som inte riktar sig till en enskild. Exempelvis när en kommun är missnöjd med ett beslut riktat till kommunen. Missnöjesyttringen ska ses som ett överklagande. | När kommunen uppträder som enskild ska beslutet omprövas, se vidare i avsnitt 2.3 Vem får begära omprövning? |
| Beslut enligt lagen (1950:261) om ersättning med anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring kan inte omprövas, jämför 9 kap. 14 a § lagen om införande av socialförsäkringsbalken. | (Inga) |
De beslut som inte kan omprövas kan i stället överklagas direkt. Det finns även beslut som varken kan omprövas eller överklagas. Exempelvis bedömde HFD i avgörandet HFD 2020 not 14 att Försäkringskassans beslut att godkänna en behandlingsplan i ett ärende om sjukpenning i förebyggande syfte visserligen var ett förvaltningsbeslut, men att det inte hade några faktiska verkningar vad gällde den försäkrades rätt till förmånen. Beslutet gick därför inte att överklaga.
Du kan läsa mer om ändring av beslut med stöd av 113 kap. 3 § SFB i vägledning 2018:1 Rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen.
Du kan läsa mer om Försäkringskassans beslut i vägledning i 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
2.2 Begäran om omprövning och AO
113 kap. 9 § SFB
Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar det allmänna ombudet samma beslut, ska beslutet inte omprövas. Ärendet ska i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning ska i sådant fall anses som ett överklagande.
Om AO överklagar ett beslut som den enskilde begärt omprövning av, så ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den enskildes begäran betraktas som ett överklagande och vi skickar den därför till förvaltningsrätten. Vi avskriver omprövningsärendet från fortsatt handläggning hos Försäkringskassan och skickar ett informationsmeddelande om detta till den enskilde. Om det omprövade beslutet är oriktigt och skulle kunna ändras enligt 113 kap. 3 § SFB ska vi kontakta AO, som avgör hur man går vidare.
Samma sak gäller om den enskilde begär omprövning av ett beslut som AO har överklagat. Vi ska betrakta begäran som ett överklagande och skicka den till förvaltningsrätten, under förutsättning att den har kommit in i rätt tid. Se avsnitt 4.1.3 för hantering av en för sent inkommen begäran om omprövning när AO har överklagat beslutet.
Hur det praktiskt går till när AO överklagar ett beslut som den enskilde begärt omprövning av kan du läsa om i processen Omprövning (2007:14) och Överklagandeprocessen för socialförsäkringsärenden (2022:04).
2.3 Vem får begära omprövning?
Den enskilde
Inom den offentliga rätten och processrätten finns begreppen enskild och den enskilde. Det betyder vanligtvis en fysisk eller juridisk person som inte är en myndighet eller ett annat offentligt organ. Termerna används som motsats till allmän och det allmänna. Begreppet en enskild i 113 kap 7 § SFB avser den som beslutet angår. Ett beslut angår en enskild när det påverkar dennes rättsliga ställning, eller när den enskilde har ett intresse i saken som erkänts i förmånsreglerna (se FÖD:s dom i mål nr 2763/82).
En bidragsskyldig förälder kan begära omprövning av ett beslut om underhållsstöd, både beviljande och indragning. Det beror på att ett sådant beslut påverkar den bidragsskyldiga förälderns rättsliga ställning och att hen har ett intresse i saken som erkänts i reglerna om underhållsstöd (se FÖD:s dom i mål nr 2763/82, jfr även Norström, Förvaltningsförfarandet hos försäkringskassorna, 2 uppl., s. 193 och 214).
En omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB förutsätter en begäran från en enskild.
En kommun
Huvudregeln är att en kommun inte kan begära omprövning, eftersom den inte likställs med en enskild. En socialnämnd anses inte heller vara en enskild. Begäran om omprövning ska i stället ses som ett överklagande enligt 113 kap. 10 § SFB.
Enda gången en kommun likställs med en enskild och kan begära omprövning är när beslutet angår kommunen och den bedriver en verksamhet som kan jämställas med en privat motsvarighet, till exempel som assistansbolag.
En tjänsteman på kommunen kan ha fullmakt att företräda en enskild och föra hens talan. Det är då den enskilde som via sitt ombud, det vill säga tjänstemannen på kommunen, som för sin talan. Om det är osäkert i vilken egenskap som kommunen uppträder behöver Försäkringskassan utreda detta.
Om kommunen inte företräder den enskilde måste det avgöras om kommunen för sin talan i egenskap av enskild eller inte (jämför 113 kap. 7 § SFB). Om kommunen inte uppträder som enskild ska begäran ses som ett överklagande. Uppträder kommunen däremot som enskild måste det göras en bedömning om beslutet angår kommunen eller inte (jämför 113 kap. 7 § SFB).
Ombud
Omprövning får begäras genom ett ombud. Om ett ombud har fullmakt att vidta rättshandlingar blir de bindande för den som har lämnat fullmakten.
14 § FL
Den som är part i ett ärende får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget. Den som anlitar ombud ska dock medverka personligen om myndigheten begär det.
Om ett ombud eller biträde bedöms vara olämplig för sitt uppdrag får myndigheten besluta att han eller hon inte längre får medverka i ärendet.
Om ombudet, trots att Försäkringskassan har upplyst om det, inte lämnar in någon fullmakt kan Försäkringskassan avvisa ombudets begäran om omprövning. En förutsättning för att begäran ska kunna avvisas är att Försäkringskassan har upplyst ombudet om att begäran kan komma att avvisas om hen inte lämnar in någon fullmakt (jämför 15 § FL). Avvisningsbeslutet ska omprövas om det begärs av det avvisade ombudet (113 kap. 10-11 och 21 §§ SFB, jämför prop. 2008/09:200 s. 579 avsnittet: 113 kap. 11 §).
I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om fullmakt.
Om den enskilde är under 18 år
Om den enskilde är under 18 år ska en omprövning i regel begäras av den underåriges förmyndare. Vem som är förmyndare framgår av föräldrabalken. I regel är det vårdnadshavarna, som oftast är den enskildes föräldrar. Men det finns också särskilt förordnade vårdnadshavare och gode män, exempelvis för ensamkommande barn. De får företräda barnen och kan därmed också ha rätt att begära omprövning.
God man eller förvaltare
Har det förordnats en god man eller en förvaltare för den enskilde, på grund av dennes sjukdom eller liknande, kan den gode mannen eller förvaltaren inom ramen för förordnandet begära en omprövning. Den gode mannens eller förvaltarens behörighet framgår av förordnandet. Även om en god man får begära omprövning utgör detta inte något hinder mot att den enskilde själv begär omprövning, jämför förvaltare (11 kap. 4-5, 7 och 11 §§ FB). Har den enskilde däremot en förvaltare som ska bevaka rätt men själv har begärt omprövning, behöver förvaltaren ha samtyckt till att den enskilde begär omprövning. Om förvaltaren inte samtycker till att omprövning begärs, ska Försäkringskassan avvisa den enskildes begäran om omprövning.
Dödsbo
Vid dödsfall gäller generellt att dödsboet inträder i den avlidnes ställe. I praxis har därför behörig företrädare för dödsboet ansetts kunna begära omprövning av ett beslut som gäller den avlidna personen (jämför RÅ 1996 ref. 2 och FÖD 1985:34). Det framgår av bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare.
Juridisk person
När ett ombud för en juridisk person begär omprövning ska det finnas uppgifter i ärendet som styrker att personen är firmatecknare. Men även den som inte är firmatecknare kan vara behörig att begära omprövning för en juridisk person. Personen måste då antingen ha en fullmakt, eller så måste det finnas uppgifter i ärendet om att personen inom ramen för sin anställning har rätt att företräda den juridiska personen. Det kan exempelvis vara uppgift om personens anställning eller befattning hos den juridiska personen. Om det finns skäl att ifrågasätta att begäran skickats in av en behörig person behöver Försäkringskassan utreda detta.
AO
AO kan inte begära omprövning av ett beslut. Om AO anser att ett beslut bör ändras får AO i stället överklaga beslutet (113 kap. 9 § SFB).
2.4 Rättidsprövning
113 kap. 19 § SFB
En begäran om omprövning enligt 7 § ska ha kommit in till den handläggande myndigheten inom två månader från den dag då den enskilde fick del av beslutet.
113 kap. 20 § SFB
Ett överklagande av Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens eller en allmän förvaltningsdomstols beslut ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om det är det allmänna ombudet, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten som överklagar beslutet, ska tiden dock räknas från den dag då beslutet meddelades.
2.4.1 Tvåmånadersfristen vid omprövning
Eftersom en underrättelse om Försäkringskassans beslut i regel sker genom ett vanligt brev finns det inte något bevis på vilken dag den enskilde fått del av beslutet. Vi bör därför i allmänhet utgå från att skrivelsen med begäran om omprövning kommit in i rätt tid. Men finns det anledning att tro att skrivelsen kommit in för sent bör vi utreda det (prop. 1985/86:80, avsnitt 4.1, s. 74 och RÅ 2007 not. 34).
Tvåmånadersfristen räknas på så sätt att om fristen börjar den 4 mars löper den ut den 4 maj.
Om det inte finns någon motsvarande dag i slutmånaden ska den månadens sista dag anses som sista dag för tvåmånadersfristen (1 § lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid).
Om den enskilde fått del av Försäkringskassans beslut den 31 december ska alltså begäran ha kommit in senast den 28 februari (eller den 29 februari om det är skottår).
Om den sista dagen för en begäran om omprövning är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får en begäran om omprövning vara inkommen senast nästa vardag (2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid).
Du kan läsa mer om när en handling anses som inkommen till Försäkringskassan i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
2.4.2 Metodstöd – rättidsprövning vid omprövning
För att kunna avgöra om en begäran om omprövning har kommit in i rätt tid behöver du veta när den enskilde tagit del av beslutet. Om begäran kommit in
- inom två månader från beslutsdatum ses den automatiskt som inkommen i rätt tid
- mer än två månader efter beslutsdatumet kan du behöva utreda när den enskilde fått del av beslutet. Det kan till exempel finnas information i ÄHS om att den enskilde har ringt med anledning av beslutet. Om det däremot inte finns några klara indikationer på när den enskilde tagit del av beslutet får du förutsätta att begäran om omprövning har kommit in i rätt tid.
När begäran om omprövning gäller återkrav och grundbeslutet fattades för mer än ett år sedan ska du kontrollera om det finns ett fordringsärende i HAPO. I ett sådant ärende kan det finnas information av betydelse för rättidsutredningen.
2.5 Handlingar till fel myndighet
En begäran om omprövning ska komma in till Försäkringskassan inom tidsfristen för att beslutet som begäran avser ska omprövas. Det enda undantaget följer av 113 kap. 20 a § SFB. Här framgår att i vissa fall ska en begäran om omprövning som kommer in till Pensionsmyndigheten inom tidsfristen ocks å anses ha kommit in till Försäkringskassan samma dag. Det gäller begäran om omprövning eller överklagande av bostadstillägg, ersättning på grund av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap. SFB.